The March of Folly

Henric Ankarcrona

Varför har jag en rubrik på engelska? Helt enkelt därför att översättningen inte blir bra nog.

I alla händelser minns säkert många Barbara W. Tuchmans enastående bok från 1984 med denna titel. Hon beskriver hur politiker vid ett antal tillfällen i världshistorien hellre levt vidare i sina föreställningsvärldar än förmått ta del av det verkliga skeendet.

Den trojanska hästen kommer först. Varningar var utfärdade och väl kända men de styrande i Troja ville inte lyssna utan hästen fördes in i staden. Vi minns vad som hände. Troja föll när grekerna kröp ur hästen på natten och öppnade stadsportarna för de egna. Sant eller inte är likgiltigt eftersom förloppet har haft ett så starkt genomslag under seklerna.

Tuchman lämnar i boken många andra exempel på sin tes om marschen mot dårskapen t.ex. engelsmännens förlust av sina amerikanska besittningar. Trots varningens ord från väl ansedda företrädare för oppositionen höll den engelska regeringen ut för en politik som grundades på ofullständiga underrättelser, felbedömningar av försörjningsläget för de egna trupperna och underskattning av de amerikanska koloniernas övertygelse om kraften och rättvisan i sina anspråk. Lägg därtill en arrogans och oförmåga att se verkligheten hos kabinettets medlemmar så blev resultatet ett svidande nederlag för en världsmakt som sällan eller aldrig besegrats.

Hon ställer upp tre kriterier för att ett skeende ska kunna inordnas under bokens titel:

– det ska vara tydligt i samtiden att de politiska besluten är felaktiga, inte med facit i hand.
– ett alternativt handlingssätt är möjligt.
– beteendet att hålla ut för den felaktiga politiken ska avse en grupp och inte någon enskild härskare.

Kan det stämma för Sverige idag? Ja, alldeles uppenbart.

Yuval Noah Harari ger i sin senaste bok Homo Deus fler illustrationer på samma tema. Den italienska offensiven mot Österrike-Ungern under första världskriget vid Isonzo-floden misslyckades vid elva tillfällen med mycket stora förluster för den italienska armén. De ansvariga politikerna fortsatte sitt huvudlösa anfallskrig fastän det stod klart för många att felbedömningen var kapital. Ett annat exempel i Hararis bok är beslutet i Skottland att bygga en ny parlamentsbyggnad. Det skulle ta två år och kosta 40 miljoner pund. Det tog fem år och kostade 10 gånger så mycket dvs säga 400 miljoner pund.

I Tyskland finns till exempel Berlin Brandenburgs flygplats där politikerna tagit på sig roller de inte klarar. I stället för en professionell projekt- och byggledning trodde politikerna sig ha förmågan att samordna ett synnerligen omfattande bygge planerat för 50 miljoner passagerare. Exemplen är mångfaldiga. De elektroniska dörröppningarna kunde inte installeras samtidigt med sprinkleranläggningar och andra brandskyddsåtgärder. Flygplatsen skulle öppna i oktober 2011 och nu är det osäkert om det ens blir 2018.

Finns det någonting som säger att dagens svenska politiker skulle vara klokare än trojanerna, italienarna eller skottarna? Är det känt i samtiden att t ex invandrings- och integrationspolitiken leder fel? Finns det alternativ? Är det en enskild person eller en grupp som driver marschen mot dårskapen?

Det är lätt att svara på frågorna men sannolikheten för att någon idag aktiv, svensk politiker kan sin Tuchman är säkert noll. Marschen fortsätter.

37 thoughts on “The March of Folly

  1. Fredrik Östman skriver:

    Vi känner till något om de psykologiska mekanismer som ligger bakom: kognitiv dissonans, hjärnans förtvivlade kamp för att upprätthålla sin världsbild och värdegrund. Men vi kan inte göra något åt det. Själva syftet med demokrati påstås ibland, i lite mer intellektuella sammanhang, vara att erbjuda möjligheten att avsätta trasiga makthavare. Men ofta har vi byggt systemet för svagt på denna punkt och har låtit de trasiga makthavarna rigga det till sin fördel och med fula tricks utestänga oppositionen. Vi behöver en grundlag som stärker oppositionen. Tyvärr räcker inte ens riktiga val i enmansvalkretsar och en fri och hämningslös press, vilket vi ser i Storbritannien. Dårskapen marscherar även där. Det är det socialistiska fenomenet.

    Liked by 3 people

  2. Rune skriver:

    ”Dårskapens vägar” heter boken. Jag har den i min bokhylla.
    Svårigheten att översätta beror nog på att artikelförfattaren har vistats för mycket i engelskspråkig miljö så att han har tappat en del av svenska språket?
    Jag tycker mig märka detta fenomen hos andra skribenter som läser stora mängder av amerikansk och engelsk text.

    Liked by 3 people

  3. Petrus skriver:

    Henric Ankarcrona:

    “Finns det någonting som säger att dagens svenska politiker skulle vara klokare än trojanerna, italienarna eller skottarna? Är det känt i samtiden att t ex invandrings- och integrationspolitiken leder fel? Finns det alternativ? Är det en enskild person eller en grupp som driver marschen mot dårskapen?”

    Svar:

    Det är väl bara de mest korkade och naiva politikerna som Maud Olofsson som inte inser att invandringspolitiken sannolikt innebär att väldigt stora problem är i pipeline.

    Men man vet vad man gör. Hela-Sverige-strategin, d v s att packa in en massa invandrare i varje hörn av Sverige där folk flyttat ut för att det inte finns några jobb i stället för att bygga nya miljonprogramsområden runt storstäderna, var inte resultatet av dumhet. Det var en medveten politik för att hindra att man skapade delar av Sverige som var i stort sett orörda av invandring och som därför i framtiden skulle kunna känna alienation inför det övriga Sverige och därför vilja bryta sig loss.

    Dumheten yttrar sig i stället på annat sätt. Som när Maj-Lis Lööw sade ”hela Sverige ska vara mångkulturellt” för 30 år sedan i ett samhällsprogram i SVT. Det var nog inte tänkt att hon skulle röja denna målsättning. Hon försade sig. ”Lyckligtvis” reflekterade nog nästan ingen av TV-tittarna över vad det egentligen var hon sade.

    De sätt på vilka man hittills lyckats kamouflera de ekonomiska konsekvenserna av invandringen måste väl också betecknas som ”briljanta”. Tyvärr.

    Liked by 4 people

    • Verdandi skriver:

      Precis. Det var 30 år sedan. Det är ju uppenbart att dagens situation önskades då, annars blir ett sådant uttalande obegripligt.
      Motiven bakom planen att hela Sverige ska bli mångkulturellt kan man ana sig till om man försöker se hela bilden. Och jag tror inte för ett ögonblick på att det var oro för att regioner dominerade av invandrare skulle bryta sig loss. Snarare motsatsen.

      Liked by 1 person

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Dessvärre läser nog inte svenska politiker av i dag Barbara Tuchman och om någon till äventyrs gjort detta så har de säkert inte insett sin egen dårarnas marsch. De fortsätter bara att upprepa en politik som redan visat sig inte fungera. Det är nämligen fullt tillräckligt att en gång visa att man inte kan gå på vatten eller lyfta sig själv i håret. Det är precis så det är med dagens svenska migrationspolitik, med undervisningssystemet eller landets polis och rättsväsende. Det är inte resurser som fattas utan hur de användes. Det räcker att studera de av våra grannländer som lärt sig att ett dåraktigtt handlande inte plötsligt blir rätt om det upprepas.

    Liked by 7 people

    • Olle Reimers skriver:

      Jag tror inte att dårskapen ligger på det plan som Henric Anckarcrona menar. Det strategiska målet har aldrig varit att hjälpa flyktingar utan att säkra det socialdemokratiska maktinnehavet på vägen mot en socialistisk värld.

      En bra anledning att tro att så är fallet är att det sammanfaller med händelseutvecklingen i en rad europeiska länder där man bakom åtgärderna kan spåra en sådan ambition.

      Givetvis kan den förda invandringspolitiken anses vara totalt dåraktig även sett ur det perspektivet,l men diskussionen måste föras utifrån den korrekta utgångspunkten. Som politiker plägar anger man aldrig utåt denna typ av själviska motiv utan lindar in det i osjälvska motiv.

      Vi har alla sett det. Låt oss vara realister!

      Liked by 3 people

      • Hovs--hällar skriver:

        Olle Reimers –…på vägen mot en socialistisk värld…

        Ja, i den mån det alls finns någon tanke bakom massinvandringen, så gissar jag att detta är exakt den tanken.

        PK-isterna vill att migranterna ska rösta med vänstern, och även genom sin blotta närvaro tvinga samhället i ”socialistisk” riktning.

        Dvs. genom att riva ner och förstöra allt som de tycker sticker ut för mycket. Som i Kina under Maos heroiska kulturrevolution på 1960-talet.

        Och man enrollerar gärna muslimsk fanatism för att hjälpa till med detta; därför denna servila attityd från makthavares sida.

        Liked by 2 people

      • Petrus skriver:

        Olle Reimers:

        “Jag tror inte att dårskapen ligger på det plan som Henric Anckarcrona menar. Det strategiska målet har aldrig varit att hjälpa flyktingar utan att säkra det socialdemokratiska maktinnehavet på vägen mot en socialistisk värld.”

        Svar sådana som du är blinda och döva inför det faktum att moderaterna och de andra borgerliga partierna hela tiden varit lika – eller mer – för öppna gränser än sossarna. Ni vill så förtvivlat, förtvivlat att det skall finnas något hopp. Därför går ni på grejer som folkpartiets ”språktester” för ett antal år sedan och moderaternas senaste låtsasomsvängning. Dårarna är inte politikerna. De vet vad de gör. Dårarna är sådana som ni som låter er luras gång på gång, på gång, på gång.

        Reinfeldt visste vad han gjorde när han gjorde upp med Miljöpartiet om migrationspolitiken. Anna Kinberg Batra visste vad hon gjorde när hon i en riksdagsmotion år 2001 krävde fri invandring. Carl Bildt visste vad han gjorde 1991 när han rev upp sossarnas Lucia-beslut och återigen öppnade gränserna på vid gavel. Ulf Kristersson visste vad han gjorde när han som nyvald MUF-ordförande i slutet på 80-talet krävde fri invandring. Moderaterna visste vad de gjorde när de i valrörelsen 1973 kritiserade sossarna och Palme för främlingsfientlighet när de försvarade stoppet för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring som kom 1971 (Carl Bildt berättade om detta i en intervju i Invandrare & Minoriteter i mitten/slutet av 80-talet).

        Gilla

  5. Hovs--hällar skriver:

    Jodå, vi har ex-vis tunneln genom Hallandsåsen — för att nu ta ett rätt harmlöst exempel.

    Men så har vi då den gigantiska ”elefanten i rummet” — asylinvandringen, med alla dess tillhörande småelefanter.Den bygger på antagandet att det skulle vara en bra idé att flytta på hela folk till ett nytt land på mycket stort geografiskt och kulturellt avstånd från deras hemland, under förevändning att 1) detta folk är utsatt för ”krig och förföljelse” och 2) ”mångkultur är braaa”.

    1) kan vara sant i några fall, men stämmer oftast inte för de människor som tar sig ända hit.
    2) har redan för flera decennier sedan visats vara ett genomfalskt påstående.

    Hur hanterades förr en situation enligt scenario 1)?
    Jo man sände nödhjälp till det område där de behövande faktiskt befann sig, då deras belägenhet sågs som tillfällig.
    Numera däremot väntas de hjälpsökande ta sig till Sverige, för att till stor del bosätta sig här och till stor del bli permanenta socialfall.

    Allt detta skadar allvarligt vårt land, både ekonomiskt och kulturellt — medan de hjälpsökande i UNHCRs läger samtidigt sitter kvar där i sin misär. Enbart kostnaderna för de såkallade ”ensamkommande” kunde istället ha finansierat hela UNHCRs totala budget.

    Liked by 6 people

    • oppti skriver:

      Om nån frågat politikerna om det är en bra ide att förflytta 35 000 unga till boende med personal och skola in dem i Svenska systemet-vem hade då gått till val på det?
      Om det därtill delvis skulle ingå i vårt bistånd hade väl tom VP reagerat.

      Ändå vill vi göra EU gemensamt ansvarig för denna händelse som ingen velat ha!

      Liked by 2 people

    • Per Brorsson skriver:

      I stort alla infrastrukturprojekt i Sverige misslyckas. Du kan lägga på Norra länken i Stockholm. Bilköerna är fortfarande lika långa och omfattande. Södra länken byggdes för 60 tusen bilar per dygn. Första veckan efter invigning åkte 90 tusen bilar där. Idag åker det 120 bilar där. Alla som kör bil i Stockholm kunde med egna ögon se att projektet var korkat planerat från första början.

      Nu ska snabbtåg byggas mellan Stockholm och Malmö, som kommer att ha en förlust på runt 20-24 miljarder per år. Observera att det inte gäller byggkostnaden utan det avser intäkter från biljetter minus kostnader för driften. På tal om tåg så lägg på Botniabanan som ett annat fiasko.

      Det går att göra en lång lista på fiaskon och totalt onödigt bortkastade pengar på infrastruktur i Sverige. Politikerna lever i någon föreställningsvärld där de tror att infrastrukturprojekt skapar ekonomi. Ja, de skapar behov av mer skatter.

      Liked by 1 person

      • Kent Forssgren skriver:

        Lägg gärna till Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm!
        En korruption som än så länge endast överträffas av statliga Vattenfall och NUON.
        Summorna är gigantiska: 60 respektive 90 miljarder.
        Skattebetalarna har ingen möjlighet att slippa undan.
        Men direktörerna fick bonus.
        Och ansvariga politiker vid dessa regelvidriga upphandlingar – vad fick de?

        Liked by 1 person

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Kent F

        Ett välbetalt jobb,
        en säkrad ekonomisk framtid)

        En hette väl Ph Reinfeldt vill jag minnas

        C Elmsäter Swärd en annan,
        tom kandidat att efterträda F R…

        Skattebetalarna sitter med Svarte Petter i knäet…
        FÅR NÖJET ATT TA NOTAN!

        Gilla

  6. Peter M skriver:

    Tror boken i svensk översättning kallades Dårskapens vägar.

    Instämmer i övrigt i Ankarcronas frågor. Lösningen är dock uppenbar. Vi får helt enkelt repatriera merparten av migranterna. Konflikterna i deras hemländer ebbar ut. Vi bör hjälpa dem att komma hem så att de kan bygga upp sina hemländer igen.

    Kunde fredspristagaren Obama repatriera nästan 2 miljoner migranter under sin tid vid makten så bör vi kunna repatriera det absoluta mertalet av våra.

    Liked by 1 person

  7. Kuckeliku skriver:

    ”Dumhetens parad” hade väl fungerat bra som rubrik. Den nuvarande extrema svenska dumheten beror på en kombination av individualism, allt-åt-alla-humanism och globalism som ställer sig fientlig till nationella demokratier och inte sällan också till EU, demokratiskt eller ej.

    Jag anser att det rimligaste politiska antagandet av en fundamental natur är att människor behöver hållbara gemensamma samhällsordningar och att de bör vara demokratiska. Det är där en intelligent politisk ideologi bör starta, inte i några dumheter om individens frihet eller allas rätt till allt.

    Gilla

  8. Lasse skriver:

    Rymdfärjan Challenger sköts upp den 28 januari 1986. Vi vet alla hur det gick. Ledningen på NASA hade varnats av teknikerna om att O-ringarna i fastbränsleraketerna inte tålde kyla. Natten före uppskjutningen var det minusgrader i Florida. Men av prestigeskäl genomfördes ändå uppskjutningen.

    En stelfrusen O-ring brändes sönder. Och 700 ton flytande syre och väte antändes. Katastrofen var ett faktum.

    Sverige har allt svårare att hålla tätt. Samhällsklimatet fryser. Många varnar för att en social explosion, om än i slow motion, kan vara på väg. Men likt NASAS ledning fortsätter de svenska politikerna sin farliga och ödesmättade politik.

    Efterklokhetens kranka blekhet brukar sällan vara särskilt upplyftande att läsa. I det skenet är Rogers Commission Report om Challengerolyckan intressant läsning.

    Det är inte utan att man undrar vem eller vilka som kommer att skriva motsvarande rapport över Sverige, i en framtid. Om hur den svenska politikens katastrofala misslyckande kunde få fortgå. Hur okunskap och prestige ledde landet in i katastrofen.

    Rogers Commission Report
    https://history.nasa.gov/rogersrep/v1ch6.htm

    Gilla

  9. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Tack för påminnelsen om detta. Man kan fundera över hur dessa fenomen uppstår och vad som ligger bakom. Är beteendet begränsat till den politiska världen och vad är det som driver på i en allt galnare riktning? Har det med omständigheter, urval av personlighetstyper att göra?

    Jag tror till viss del så handlar det om ett generellt inslag i mänskligheten, storhetsvansinne. Detta förekommer i alla möjliga sammanhang men tar sig kanske de värsta uttrycken inom politiken. I många andra sammanhang som i näringslivet så finns mekanismer som sätter stopp för de värsta avarterna. Inom politiken finns det snarare mekanismer som göder storhetsvansinnet bl a genom massmedia.

    Översatt till dagens svenska politiska förhållanden så är det uppenbart att det finns ett inslag av storhetsvansinne som gör att man klipper av kopplingen till befolkningens vardag och därmed gör helt andra prioriteringar än ”vanligt folk”. Jag skulle tro att ledande politiker oavsett partifärg exempelvis lagt betydligt mera energi på Sveriges plats i FNs säkerhetsråd än på problematiken med asylinvandringen. Vi kan idag läsa att Bildt får toppjobb inom FN så agerandet är inte partiskiljande, SD möjligen undantaget.

    Hur man ska beteckna de nuvarande s.k. borgerliga partiernas agerande kan man diskutera, storhetsvansinne är kanske väl starkt men verklighetsfrånvänt är det definitivt. Då tänker jag på det huvudlösa agerande som pågår i regeringsfrågan där det sista hoppet försvann i och med att Kristersson redan kan betraktas som körd.

    Liked by 4 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Storhetsvansinne!

      Önskan att bygga ett monument över sig,
      närmast nutida Pyramider)

      ANGELA beMERKELsevärd…
      Med Löfvén glatt åkandes med på Triumfvagnen!

      Gilla

  10. MartinA skriver:

    Mja, det här beror på motivet. Flygplatsen kanske för rapporterades som billig därför att politikerna ville få den byggd. Detta kanske de ville därför att det skulle flöda pengar tillbaka till deras egna bankkonton.

    Artikeln förutsätter att politikers verkliga motiv är desamma som de uppgivna. Det tror jag är ett felaktigt ingångsvärde.

    Gilla

    • Per Brorsson skriver:

      Huddinge kommun söder om Stockholm har ett eget byggbolag. När de bygger kostar det dubbelt så mycket som när ett privat bolag bygger.

      Låg säga att politikernas motiv inte är som i artikeln. Då återstår bara att politiker är ovanligt korkade människor.

      Min fråga är: Blir man korkad av att vara politiker eller söker sig korkade människor till politik?

      Liked by 3 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Kick backs förekommer säkert?

      Undras om det inte även gäller U-hjälp…

      Kontanter rakt ner i fickan är svåra att spåra!
      Typ det korrupta Palestina?

      Varför slänger man annars ner pengar,
      kravlöst i djupa svarta hål???

      Gilla

  11. Erik skriver:

    Obehagliga insinuationer, att politikerklassen inte skulle bestå av den bästa kompetens som står att uppbringa.

    Skribenten synes sakna information om att Sverige är utan en författningsdomstol och att skälet härför är att våra svenska politiker är av ett sådant virke att bara förekomsten av en författningsdomstol vore att allvarligt diskreditera dessa bästa av oss.

    Se där, ett bevis!

    Liked by 1 person

  12. Obs skriver:

    Du sätter fingret direkt på det blödande såret. Problemet är inte att lösningarna inte är på plats, problemet är att ingen seriös diskussion ens har kommit igång. Politiken ser att det går åt fanderns men tröstar sig med att så länge det är högkonjunktur klarar vi nog av det här. Sen då?

    I radions P1 fick t o m Thomas Ramberg ihop en formulering om att eftersom ekonomin går så bra hade väl SD fel. Wir shaffen das. Medan kommunerna blöder, sjuksköterskorna är för dyra att anställa, sjukhusen stänger avdelningar, polisen inte räcker till, skolorna i princip givit upp – wir shaffen das?

    Över allt svävar den tröstande retoriken. Som fokuserar på ekonomi. Hör inga vackra ord som tröst för mig som inte vågar tanka bilen invisda förorter längre, eller släppa iväg barnbarn till badhuset.

    Politiken är lamslagen av ett folk som knutit näven och skickat upp ett nytt parti till riksdagen. Förvirringen är total, spelplanen ändrad.
    Och politikens reaktion på detta? Ingen.

    https://uvell.se/

    Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Men likväl har vi inte råd att ge de gamla i långvården ett helt frukostägg…

      Fast det är väl Fake News???

      Gilla

  13. dolf skriver:

    Jag har inte läst inlägget ännu, men några spontanförslag på svenska titlar: ”Dårarnas demonstration”, ”Dårskapens parad”, ”Mähän marscherar” eller ”Socialister solidariserar”

    Gilla

  14. Sune Malmström skriver:

    Utmärkt inlägg! Felet i systemet anser jag vara, att man inte längre går in i politiken av ideella skäl utan för att göra karriär, som så småningom ger rik utdelning i form av styrelseuppdrag, etc.
    Samma sak hände i gamla Aten. Först kom oligarkerna, följdes av protesterande populister och därefter av de karriärsugna demagogerna. Det är dem vi har nu.

    Gilla

  15. Lars skriver:

    Det finns ett psykologiskt begrepp ‘grupptänkande’ ”då medlemmarna i gruppen värdesätter konformitet och viljan att uppnå enighet högre än ett kritiskt förhållningssätt mot sina egna idéer. Gruppmedlemmarna har starkt kritiskt förhållningsätt mot idéer som inte överensstämmer med gruppens.”

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Gruppt%C3%A4nkande

    Professor Bill Mitchell Australien har gjort en djup historisk analys av hur den monetära unionen i Europa växte fram och då utgått från fenomenet grupptänkande. Han visar övertygande hur man avvisar alla kritiska röster och erfarenhet från valutasamarbeten och från guldmyntfoten (flertalet amerikanska ekonomer var emot).

    https://www.adlibris.com/se/sok?q=eurozone+dystopia

    Tankegången stämmer ju väl in med Barbara Tuchmans observationer och det kan vara en lämplig infallsvinkel på den svenska multikulturella diskursen med öppna gränser och allsköns intellektuellt bråte. Analysen av framväxten av den monetära unionen ger ju även en bild av hur nyliberalism och globalism och multikultur inom EU frodats som ideologi inom Europa sedan 80-talet och det är antagligen här man ska söka en förklaring på varför de svenska borgerliga partierna omfattar samma övertygelser. Det är framförallt borgerliga partier som blockerat och stoppat åtstramningar, men onekligen har även vänstern hamnat på samma tåg (troligen framförallt den mediala plakatvänstern) med V och Mp och vänstersidan inom S, samt diverse akademiker och andra som fångats av vad de betraktar som ett moralisk argument att den rika världen har en skuld eller helt enkelt att ‘man måste hjälpa till’.

    Gilla

  16. STS skriver:

    Ett utmärkt inlägg av H Ankarcrona vars tema pekar på det problem som, menar jag, är bestämmande för ”det svenska eländet”.

    Problemet lyder: Hur ser det ”system” ut som kan hantera att det till samhällslivets kommandohöjder alltid (förr eller senare) lyfts personer vilka inte (av olika orsaker) förmår hantera ”makten”, rätten att ensidigt träffa för (oss) andra bindande – tvingande – beslut?

    Konkret uttryckt: En för posten ”olämplig person” kommer (förr eller senare) alltid att hamna i Rosenbad; på Ericssons VD-stol; som Investors styrelse-ordförande; i ledningen för LO eller för Bonniers media-imperium (o s v) med mardrömsscenen, att det inträffar på flera kommandoposter – samtidigt!

    Är det denna mardrömsscen som nu spelas upp i Sverige, att ”riket” drabbats av den oväntade olycka Nicholas Taleb kallat en ”Svart Svan” om vilken vi vet, att den alltid uppträder lika oväntat, men där denna ”Svarta Svan” på svensk botten plötsligt visat sig flyga i flock?

    Kan det rent av vara ”den svenska modellen” som, i otakt med omvärlden, skapar ”Svarta Svanar” och gör det med växande självdestruktivitet? Hur skall ”modellen” i så fall reformeras till skydd mot sig själv och med förmåga, att mildra effekterna av det oväntat oundvikliga, att det alltid (när vi minst anar det) kommer en ”Svart Svan”?

    Det är, vill jag påstå, detta frågekomplex Ni bör diskutera här på DGS. Spill inte krut på en i praktiken meningslös ”Svan-jakt” (”allt är migranternas fel”; ”om inte Olof Palme …”). Ta istället sikte på själva ”systemet”, på frågan om hur samhällslivet bör ordnas till värn mot systemisk självdestruktivitet. (Det var den uppgiften Thomas Hobbes, känd för trogna DGS-läsare, aldrig rådde på!)

    Problemet är ju, för att travestera James Carville, den dåvarande amerikanske presidenten Bill Clintons valkampanjchef: the ”System” – stupid!
    Mvh/sts
    PS.Och idag var det EU-seminarium i Stockholm … ja, kära nå´n: Den ”systemiska självdestruktiviteten” fick plötsligt (att döma av telegramskörden) både namn, ansikte och partibeteckningar. DS

    Gilla

  17. Valter skriver:

    Med en dåres envishet fortsätter man dårskapen med den multikulturella samhället. Ordspråket har inte kommit till utan orsak. Med en dåres envishet.

    Gilla

  18. Henric Ankarcrona skriver:

    Tack för åtskilliga och kloka kommentarer.
    Översättning av rubriken hade jag klarat men jag tillät mig att använda engelska för att kanske skapa intresse.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s