I TV-Aktuellt den 13 september diskuterades polisens problem att utreda våldtäktsbrott. Bakgrunden var två aktuella fall, dels en tolvårig flicka, dels en ovanligt vedervärdig gruppvåldtäkt med minst tio inblandade, som legat outredda under lång tid. Polisen utreder mord framför våldtäkter. Om utredarresurserna inte räcker för bägge brottstyperna så läggs våldtäktsfallen på vänt.

Ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving förklarade i programmet i Dan Eliassons frånvaro att det är ingen inom polisen som tycker att det är acceptabelt att nedprioritera våldtäkter. Han försvarade sig med att det nu är 400 våldtäkter fler än tidigare per år.

”Hjälp oss, hjälp oss” utropade rikspolischef Dan Eliasson för en tid sedan vid en presskonferens med anledning av ett ökande antal särskilt utsatta områden och den belastning detta medför för polisens resurser.

Det förefaller omöjligt att skapa förutsättningarna för att tillmötesgå advokat Elisabeth Massi Fritz, som deltog i programmet, och önskade att våldtäktsutredningar genast gavs högre prioritet. Hon berörde inte problemet med att om högen med våldtäktsanmälningar prioriteras växer högen för mord och dråp.

Vad som inte framgick av diskussionen var huvudorsaken till situationen, nämligen en alldeles för stor och snabb befolkningsökning innehållande personer som vi har anledning tro är mer benägna till brott. Den senaste svenska mätningen av BRÅ 2005 gav vid handen att överrepresentationen i registrerad brottslighet för utrikes födda var 2,5. Det betyder att det är 2,5 gånger mer sannolikt att en utrikes född person är registrerad för brott än en person som är född i Sverige av två svenskfödda föräldrar. Överrepresentationen är ännu högre när det gäller grövre brott: 4,2 i kategorin dödligt våld och försök till mord och dråp, samt 5,0 vad gäller våldtäkt och försök till våldtäkt.

Inom Riksrevisionen pågår en granskning av konsekvensanalyser i det trettiotal propositioner om migration som regeringen underställde riksdagen för beslut under perioden 2004 – 2015, det vill säga huvudsakligen under Alliansens tid. Preliminärt visar det sig att det saknas konsekvensbeskrivningar. Under denna tid beviljade Migrationsverket 1 014 491 uppehållstillstånd, varav cirka 75 procent gällde utomeuropéer. Ingen plan har veterligen utarbetats för hur samhället skall rustas för denna stora och snabba befolkningsökning. Polisens resurssituation, liksom andra samhällssystems, är en direkt följd av detta.

”Skulle vi följa EU-snittet borde Sverige i dag ha en poliskår på cirka 30 000 poliser. Antalet nyanlända och brottsutvecklingen i stort gör att polisen i framtiden inte kommer att kunna klara sina uppgifter med nuvarande resurser”, skriver polisinspektör Lars Alvarsjö. Eftersom vi tagit emot väsentligt fler invandrare per capita, som enligt BRÅ är mer brottsbenägna än svenskar, än något annat EU-land borde poliskåren rimligen vara ännu större än så.

Nu har vi fått den första signalen, det första tydliga tecknet, på det sammanbrott många anat är på gång. Nu går det inte längre att förneka. Och det finns ingen lösning med dagens politik. Det blir sannolikt inga flera poliser under överskådlig tid, eftersom det är dålig beläggning på polishögskolorna samt att utbildning och kompetensutveckling av nya poliser är en fråga om flera år. Möjligen färre eftersom arbetsförhållandena för många poliser har passerat smärtgränsen. Och samtidigt kommer troligen de grova brotten att öka.

Tanken svindlar, vi har sannolikt bara sett början på en katastrofal utveckling för rättssystemet: växande kriminalitet i kombination med otillräckliga resurser. Vad kommer våra politiker att göra när våldet ökar, samhällets smärtgräns är uppnådd och situationens allvar inte längre kan förnekas eller döljas?

Migrationsverket i sin juliprognos angett att vi kan förvänta oss att drygt 800 000 personer kommer att söka uppehållstillstånd i Sverige till och med 2021. Detta innebär att befolkningsökningen fortsätter i oförminskad takt.

Detta pekar på vad vi först av allt måste göra: Kraftigt begränsa asylinvandringen!

Håkan Karlberg är pensionär, utbildad som bergsingenjör vid KTH med anställningar vid LKAB, ASEA, Gullfiber och Uddeholm samt under 25 år konsult, huvudsakligen i egen firma.