Att informera medborgarna var deras skattepengar tar vägen

Lennart Bengtsson

Under medeltiden betalade vi tionde till kyrkan för att öka chanserna att slippa helvetets fasor. Huruvida detta var god investering fick förstås ingen reda på trots alla spiritistiska försök att kontakta de avlidna. Det var mer en fråga om blind tro som kyrkan med glädje och kraft vidmakthöll.

I dag går flera tionden till migrerande barn och ungdomar för att garantera vår framtida välfärd, till poliser och militär som skydd mot inre och yttre fiender, eller för att garantera att jordens klimat ökar högst 1°C ytterligare och till en hel del annat. Skulle det inte vara både intressant och rimligt att få veta vart alla våra tionden tar vägen och om de leder till de förväntade resultaten? Här är vi ju ändå i en mer tillförlitlig situation än medeltidens kristna och har helt andra möjligheter än spiritistiska medier.

Något som jag uppskattade under mina år i England var att jag alltid nogsamt och detaljerat informerades om vad mina kommunala skattepengar användes till. Hur mycket som gick till skolan, till polis och till vägar och annan infrastruktur. Aldrig har jag sett något liknande i Sverige vare sig före 1974 eller efter 2014 då jag varit skattebetalande medborgare i landet. Säkert finns detta på nätet men jag har ännu inte lyckats hitta något. Någon upplysande broschyr har jag i alla fall inte fått från de kommunala eller statliga myndigheterna. Eller detta kanske inte behövs i ett land där ett omutligt Statskontor och en lika omutlig Riksrevision håller örnögon på vad som händer med skattepengarna.

Det skulle till exempel ändå vara intressant att få reda på vart mitt bidrag till att rädda klimatet tar vägen då det är ett område som jag tror mig ha en viss koll på.

Enligt den gröna klimatfonden från Paris bidrar nu Sverige (juli 2017) med $587 miljoner vilket motsvarar runt 500 kronor per person och år. Sverige leder inte oväntat bidragsligan räknat i bidrag per person. Andra länders bidrag är mer blygsamma och Schweiz bidrag ligger hittills på $100 miljoner trots att den schweiziska BNP per capita är ungefär 50 procent högre än den svenska. En schweizare betalar därför inte mer än omkring 100 kronor per person eller 12 Franken.

Vad som är orsaken till det väldigt stora svenska bidraget är okänt för mig men måste bero på att regering och myndigheter har sonderat oron för klimatet hos medborgarna och funnit att denna oro är så stor att det höga bidraget är befogat. Några rapporter i vår klimatmässigt så välinformerade media har jag inte lyckats finna. Inte ens Jenny Stiernstedt har skrivit om detta i SvD.

Emellertid nu när checken är påskriven vill i alla fall jag, och hoppas jag också en del andra skattebetalande svenskar, veta var pengarna kommer att ta vägen? Hur kommer exempelvis Haiti, Bangladesh, Tanzania eller Namibia att använda klimatpengarna? För att klimatet skall garanteras en modest uppvärmning måste ju dessa länder minska sina nettomässiga växthusgasutsläpp. Hur skall de klara detta när de lider av svår energibrist och dessutom saknar nästan alla former av infrastruktur för att producera energi från icke-fossila källor? Hur kommer länderna att redovisa hur de använder klimatfondens pengar och hur är det tänkt att bidragsgivarna i Sverige i detta avseende skall hållas informerade?

Vore det inte en högst angelägen uppgift för de så aktivt och klimatpolitiskt intresserade svenska journalisterna att ta reda på detta och informera oss alla förnöjsamma eller mindre förnöjsamma bidragsgivare?