Utan insynsskydd

Hur blev det så att politiska partier tog över beslutsfattandet i Svenska kyrkan?

Majoriteten av biskoparna såg faran komma när alla medborgare måste vara medlemmar i Svenska kyrkan och de motionerade därför i en biskopsmotion i kyrkomötet år 1929 om fritt utträde ur Svenska kyrkan. Tidigare fick den som ville utträda bara göra som om han eller hon inträdde i ett annat kristet samfund. Så blev exempelvis Hjalmar Branting metodist när det begav sig — men han fullföljde inte sitt medlemskap utan kunde fortsatt hävda att han var medlem i Svenska kyrkan och därmed bekläda posten som statsminister.

Denna orimlighet kunde alltså rättas till och mot statskyrklighet formulerades det som kallades folkkyrklighet. Kyrkan är ingen statsfunktion, det var biskoparnas hållning.

Biskop Einar Billing i Västerås stod fram som en av talesmännen och höll ett programmatiskt och långt (s 2-13 i protokollet nr 8) anförande vid kyrkomötet 1929. För Billing fick ingenting försvaga kyrkans ”religiösa karaktär”. Det fanns en fara, menade biskopen, att man har kyrkan kvar men tar ifrån den dess frihet. ”Kyrkan förvandlas helt och hållet till en allmän kulturinstitution.” Biskopen uppfattar tendenser att behandla kyrkan ”som om den vore ett statsorgan” (citaten s 11, kursiv i protokollet).

Tanken att svenska medborgare fritt skulle utträda ur Svenska kyrkan fyllde rektor Carl Ernst Göransson från Kalmar ”med sorg och bävan” (s 20).  Det skulle leda till att folkkyrkan genom detta helt enkelt skulle ”förblöda” (kursiv i protokollet s 21). Rektorn föreställer sig en ström av människor ”som ingen tro ha, och att därigenom skulle uppkomma ett allt större antal hem runt om i landet, där ungdomen finge insupa likgiltighet och förakt för livets högsta värden” (s 22). Det kändes tungt för rektor Göransson.

Annorlunda var det med domprosten Per Söderlind från Härnösands stift. Han såg statens maktfullkomlighet: ”Planer smides att förvandla henne till endast och allenast en statsfunktion — det har yttrats förut av flera talare — till en på andeliv och andekraft alldeles uttömd institution” (s 28). Domprosten lyfte fram grundmotsättningen.

Mot slutet av debatten tog biskop Einar Billing bladet från munnen. Det har varit en underordnad synpunkt att bli kvitt ”sådana element i kyrkan, vilka stå i strid mot henne och vålla allehanda besvär på stämmor och eventuellt också i kyrkoråd o.s.v.”. Biskopen kunde dock tänka sig att en sådan person finns, inte bara som en skugga utan som verklighet och menar att den som hålls kvar med tvång och måste betala kyrkoskatt också kan vilja vara med och besluta i kyrkorådet fast han är emot allt som kan tjäna det kyrkliga arbetet (s 41).

Kyrkomötet beslöt om fritt utträde. Det brydde sig staten alls inte om. Religionsfriheten skulle i Sverige dröja dryga tjugo år. Det betydde att också en ateist som Nancy Eriksson år 1946 kunde väljas in i kyrkomötet. Hon berättar om hur hon mötts av vänlighet i mötet, helt annorlunda än i det politiska livet i hennes parti, men komminister Bo Giertz förfärades när han i tidningen Vår Kyrka rapporterade om hur för första gången i kyrkomötets historia en ledamot bestridit kristendomens värde och låtit förstå att världen kunde klara sig lika bra eller bättre utan kristendom. Bo Giertz ville dock inte kritisera den enskilda ledamoten, det är bara bra att människor uppriktigt säger sin mening:

”Däremot kan det nog riktas en ganska allvarlig kritik mot ett system, som gör det möjligt, att människor som själva inte tro på Kristus och anse kristendomen skadlig, bli satta att bestämma över vår kristna trosbekännelse, vår gudstjänstritual och våra heliga handlingar, och att de få uppdraget

att tillvarata vår svenska kyrkas intressen. Ty det är ju sådant kyrkomötet är till för” (Glimt från kyrkomötet. Vår Kyrka nr 50/1946 s 2).

Så hur är det nu då?

Nu väljs kyrkomötet direkt, biskoparna har inte rösträtt, det finns ingen särskild kvot för präster/teologer, som det fanns i det gamla systemet. Och detta kyrkomöte har egenhändigt tillskansat sig makten att fastställa Svenska kyrkans lära. Så beslöt kyrkomötet 1982 när biskoparna röstade bort sig själva. Några hade vett att reservera sig. När sedan stat och kyrka får nya relationer träder statsmakten in i form av de statssubsidierade politiska partierna. Så går det till. Biskoparna av år 1929 hade förfärats. Folkkyrkotankens fäder stod för en helt annan syn på Svenska kyrkan. Det kan vara bra att veta.

Dag Sandahl
Präst och docent i Kyrkovetenskap

9 thoughts on “Utan insynsskydd

  1. Christer Carlstedt skriver:

    Det var intressant och borde stämma till eftertanke när vi nu sett resultatet.
    Ett tänkande som egentligen är ointresserat av kärnfrågorna i en organisation väljs in för att styra denna organisation.
    På hur många sätt kan det gå?

    Så har vi i det sekulära samhället ett antal troende muslimer som på grundval av sin religion motsätter sig demokrati.
    Dessa ansluter sig till och väljs in i styrelser av något, som man troligtvis bedömer som rättvisa, i Sveriges politiska partier.
    De är ointresserade av kärnfrågan demokrati, men kan komma åt beslutsfunktioner som kan sänka demokratin.
    På hur många sätt kan det gå om det tillåts fortsätta?

    Liked by 2 people

  2. Lars Åhlin skriver:

    Tack för en trevlig artikel. Sandahls inställning till ”kyrkopolitiker” är, vad jag förstår, att det är viktigt med lekmannainflytande i församlingarna, och att valen till dessa skall vars kvar. Men att ledamöter i kyrkomötet och stiftsfullmäktige skall utses indirekt. Jag håller med.

    Gilla

    • MartinA skriver:

      Men fackföreningarna har ju precis det systemet och de har blivit ännu mer korrupta och ännu mer arbetarfientliga än andra organisationer.

      Gilla

  3. Bengt skriver:

    Just det: ”Det kan vara bra att veta”. Men att nämna Bo Giertz i dag är väl värre än att svära i kyrkan. (Han som var ateist och blev bekännande kristen).

    Hur få slut på systemet? Systemet ”som gör det möjligt, att människor som själva inte tro på Kristus och anse kristendomen skadlig, bli satta att bestämma över vår kristna trosbekännelse, vår gudstjänstritual och våra heliga handlingar, och att de få uppdraget att tillvarata vår svenska kyrkas intressen”.

    För oss som håller med Dag Sandahl gäller det att ”ta på oss sandalerna” 17 september och gå och rösta på Frimodig kyrka, i synnerhet till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

    Gilla

  4. Eva Danielsson skriver:

    Ska man tolka nuläget som att många svenska präster och biskopar har valt den kyrkliga vägen bara för att agera politiskt? Att den kristna tron och dess kyrka bara är ett medel till världslig makt? Man kanske inte ens tror på något i bibeln? Vi har ju tydligen i a f en ärkebiskop som vägrar svara på frågan om hon tror på den kristna guden. Och som gärna uttalar sig i samhällspolitiska spörsmål.

    Annars borde ju alla präster strida för att få bort de partipolitiska inslagen i kyrkan. Om de tillmäter tro och trosutövning någon betydelse för kyrkan, alltså.
    Min misstanke blir att man egentligen är ute efter makt allmänt i samhället bara, eftersom man inte har kastat ut partipolitiken.
    Som ateist har jag nu gått in i kyrkan igen för att försöka hjälpa till med det, i kyrkovalet den 17 september.

    Jag vill inte ha politik i religioner och för allt i världen inte ha mer religion i politiken heller. Särskilt inte islam, som står för motsatta värderingar mot vad jag har och som jag bedömer att vi faktiskt allmänt har i detta land. Det som vi ännu räknar som självklart: demokrati, individuella fri-och rättigheter, åsikts-och yttrandefrihet, mäns och kvinnors jämställdhet, barns rätt till frihet och beskydd etc, etc.

    Religion ska bara kunna yttra sig i politiken genom individen.

    T ex när man som vanlig medborgare röstar eller innehar någon maktposition i samhället och ens värderingar och livsåskådning kan komma till uttryck inom de givna gränserna för befattningen, exempelvis som vanlig väljare eller som minister eller som socialchef.
    Mardrömmen är om man skulle tillåta ett islamskt parti. Med Erdogan som bidragsgivare. Vi har ju inte ens redovisningsplikt av partibidragen, så där kan ju verkligen främmande makt påverka.

    Nej, håll isär stat och kyrka, ännu mer än vi lyckats med här i Sverige uppenbarligen. Sekularitet är enda vägen till ett civiliserat humant samhälle.

    Gilla

  5. malmobon skriver:

    Kritiserade Biskop Antje i en tweet och ville ha bort henne. Fick ett svar från Svenska Kyrkan att det går inte rösta bort Biskop Antje. Märkligt.

    Gick ur Svenska Kyrkan 2015 för jag hade sett styrelsen och just p.g.a. Biskop Antje. Gick med igen i maj just för att kunna rösta på SD. Tror det går förändra på sikt inifrån.

    SD i Skåne kommer nu satsa några söndagar i rad på att göra ett starkt kyrkoval. Utdelning av information. Vi måste kunna ta hand om församlingsmedlemmarna först och främst.
    Många gamla och sjuka lider och får ingen hjälp av Svenska Kyrkan.

    Mycket intressant information i artikeln.

    I vilket fall var det en mycket intressant artikel.

    Gilla

  6. Bengt Olof Dike skriver:

    Sandahl skriver mot bättre vetande – igen!

    -Varför skriver Frimodig Kyrkas mest kände ledamot att biskoparna har röstat bort sig själva och att det inte finns en särskild kvot för präster/teologer i kyrkomötet, när han VET att alla biskoparna ingår i läronämnden, som fastställer kyrkans lära, och att varje biskop därigenom har starkt inflytande samtidigt som vederbörande per automatik i KO är ordförande i sin stiftsstyrelse?

    Han VET också att KM:s ledamöter skulle vara direktvalda; det var ju förutsättningarna för det nya kyrkomötet. Därför skall biskoparna inte ha en direktfil dit. Men också Sandahls påstående att partierna indirekt fastställer kyrkans lära genom att kyrkomötet kan göra detta är ju felaktigt. När bestämde KM någon lärosats MOT läronämndens uppfattning?

    Felen och överdrifterna, blir inte sannare, därför att de upprepas!

    Och varför är, jag upprepar detta från andra inlägg i mediedebatten, de politiska partierna nu plötsligt persona non grata, när de tidigare i decennium efter decennium har funnits i kyrkovalen och ingen har klagat öppet, synligt och högljutt?

    BENGT OLOF DIKE

    Gilla

  7. Tyrgils Saxlund skriver:

    Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte är sannolikt att föredra framför nuvarande ordning. Dock beroende på hur systemen utformas. Det finns problem även med detta.
    Ett problem som jag stött på bland de förtroendevalda är att gudstjänstlivet underordnas kyrkans roll i ett otal andra sammanhang.
    Det kan vara musikverksamheten, som givetvis är viktig, men som inte får leva ett eget liv utanför gudstjänstlivet. I min församling har det blivit så.
    Min församling driver också förskola och bygger nu äldreboende. Dessa verksamheter skall drivas av församlingen. De kommer att ta så stor plats att den grundläggande kyrkliga verksamheten kommer att bli lidande. Kyrkan måste akta sig för att bli en social ”mädchen für alles”, t ex i den anda som uttrycks av biskop Brunne och hennes gelikar. När kyrkan börjar ta ansvar för inflyttade muslimer, vilket jag noterat på sina håll, blir det mycket märkligt. l många församlingar görs inget för gamla och sjuka, som lider av ensamhet och isolering. Det samma gäller ofta fattigpensionärer, långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna församlingsmedlemmar.
    Jag har även noterat att kyrkan inte verkar vilja ta vara på förtroendemännen. Trots att jag sedan flera år har uppdrag som kyrkvärd, kyrkofullmäktig och för närvarande är kyrkofullmäktiges ordförande (året ut) blir jag aldrig approcherad av t ex stiftet med adekvat utbildning eller information. Utbildning i grundläggande teologi eller i kyrkans lära för oss förtroendemän har jag överhuvudtaget inte stött på. Vad jag vet har jag fått läsa in på egen hand. Detta i märklig motsats till mina mångåriga erfarenheter av kommunala och landstingskommunala uppdrag.
    I mitt fall var därför valet enkelt: när jag blev ombedd att ställa upp igen tackade jag nej.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s