”Jag vill rösta – men på vem..?”

Om jag skulle försöka sammanfatta innehållet i de vanligaste mailen som kommit till DGS sedan kyrkovalskampanjen inleddes, skulle det bli som följer: ”Jag vill rösta i kyrkovalet – men vem ska jag rösta på..?”

Det är inte en helt enkel fråga. Den som har en relation till sin församling och församlingens verksamhet har kanske en viss kunskap om hur församlingen styrs och om vilka olika alternativ som finns att rösta på i kyrkovalet. Man känner kanske till vilka som sitter i kyrkorådet och vilka frågor de olika nomineringsgrupperna driver. Då är valet kanske ganska enkelt.

Men de flesta av Svenska kyrkans sex miljoner medlemmar går inte till gudstjänsten varje söndag och saknar kanske en närmare relation till sin församling. Det hindrar inte att man kan ha en önskan för sin församling och för Svenska kyrkan – kanske för att så småningom kunna känna sig hemma och välkommen i kyrkan.

En tyvärr alltför vanlig kommentar hos medlemmar (och ännu vanligare hos före detta medlemmar) är att man inte känner sig hemma i sin församling och att man därför inte deltar i dess verksamhet eller – ännu värre! – väljer att inte gå till gudstjänsterna, trots att man skulle vilja.

Känner du det så, har du chansen att förändra genom att delta i kyrkovalet.

För att göra valet något enklare, kan man tänka i olika steg. Första steget är att bestämma sig för om man anser att Svenska kyrkan ska styras av partipolitik eller inte. Om man svarar ja på den frågan har man tre alternativ: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna eller Centern. En röst lagd på något av dessa alternativ är en röst på en sekulariserad och politiserad kyrka. Inget av dessa partier nämner exempelvis Jesus med ett enda ord i sina kyrkopolitiska program. Istället är de i mångt och mycket karbonkopior av partiprogrammen.

Svarar man nja på frågan kan man söka sig till Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) som har sin grund i gamla Folkpartiet eller Borgerligt alternativ (BA) som i princip är gamla Moderaterna. Även Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänstern deltar med nomineringsgrupper som står nära respektive moderpartier.

Svarar man däremot ett klart nej på frågan och menar att Svenska kyrkan ska vara fri från partipolitik – ja, då är det de partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna som blir aktuella. De största av dessa är Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan (POSK) , Frimodig Kyrka (FK) och Öppen Kyrka (ÖKA).

Jag tänker inte låtsas vara objektiv gällande nomineringsgrupperna. Jag är i högsta grad partisk eftersom jag, liksom Dag Sandahl som också skrivit inlägg för kyrkokampanjen, är kandidat för Frimodig Kyrka, den partipolitiskt obundna nomineringsgruppen som menar att Svenska kyrkan ska ha en tydlig kristen bekännelse och leva med Jesus i centrum. Frimodig kyrka står för vanlig, klassisk kristendom och inom nomineringsgruppen existerar olika åsikter och fromhetsinriktningar.

Det är på ett sätt talande att den nomineringsgrupp som bland annat Socialdemokraterna gärna målar upp som intoleranta och exkluderande, är den nomineringsgrupp med störst teologisk bredd och tolerans av dem alla. Frimodig Kyrka står fast vid att just toleransen för olika teologiska tolkningar är en rikedom. Trots allt ska Svenska kyrkan vara en trosgemenskap – inte en åsiktsgemenskap. Församlingen samlas kring sin bekännelse av Kristus som Guds son, inte runt ett partiprogram.

Så har jag lagt mina egna kort på bordet, och när detta är gjort vill jag understryka att det viktiga i kyrkovalet är att gå och rösta – och att rösta efter sin egen övertygelse!

På Svenska kyrkans hemsida svarar nomineringsgrupperna på vilka tre frågor som de anser vara viktigast .

Alla nomineringsgrupper har också egna hemsidor. Gå in och läs, fundera och ta ställning. Kyrkovalet 2017 är sex veckor bort så du har tid på dig att fatta ditt beslut. Sist men inte minst: Tala med andra om kyrkovalet! Gå och rösta tillsammans med din familj, dina kollegor, dina grannar. Tillsammans skapar vi framtidens Svenska kyrka!

Har du frågor eller synpunkter – eller vill du bidra med texter – så maila mig på helena.edlund@dnv.se.

Helena Edlund

21 thoughts on “”Jag vill rösta – men på vem..?”

  1. MartinA skriver:

    Jag kollade upp partierna. Jag hade trott att en röst på antingen KD eller M skulle vara en röst mot vansinnet i Kyrkan. Men KDs kampanjsida handade bara om multi kulti. Och KD går dessutom på Pride. Vilket är befängt.
    Ms anledning till att inte direkt ställa upp i kyrkovalet är att de menar att svenska kyrkan bara är en religiös församling bland andra. M menar alltså att sverige ej är ett kristet land.

    Så det enda parti kommer påverka kyrkan i en konservativ riktning är SD. Det här med frimodig kyrka känner jag inget förtroende för. ”Frimodig” låter som ett ord som en lömsk Folkpartist har hittat på. Och Helena skriver ofta saker som jag blir alldeles chockad av, värderingsmässigt. Sandahl gick förresten ur sin väg för att försäkra att svenska kyrkan inte bryr sig ett smack om svenskarnas existens. Vilket väl SD gör också i teorin men troligtvis inte i praktiken. Så Frimodig Kyrka utgår.

    Gilla

  2. Det kulturkristna konservativa arvet - en bra grund skriver:

    Grunden för dagens västerlandska civilisation, är tänkande utifrån kristna värderingar, romarna och de gamla grekerna.

    Ett bra rättssystem,bra domstolar, demokrati,vetenskap, fri press, privat ägande av mark är några av uttrycken för denna grund.

    Det kulturkristna arvet är en bra grund även framledes. Steg för steg med eftertanke.

    Utan detta kulturkristna konservativa arv – var hade Europa befunnit sig ?

    Hade vi haft formidabel konst och kultur ? Rembrandt, Shakespeare, Bach, Beethoven, Beatles,fin byggnadskonst, katedraler, fantastiska städer med stort kulturellt utbud.

    Detta oavsett om man är med i Svenska kyrkan eller ej, oavsett om man är starkt troende, ljumt troende, agnostiker eller ateist.

    Liked by 1 person

  3. Gyllene regeln skriver:

    Gyllene regeln är en bra utgångspunkt för varje relation.

    Allt vad i viljen att människorna skolen gören eder, skolen i ock göra dem.

    Gilla

  4. . Anders skriver:

    Beklagar, men litar inte på de obundna nomineringsgrupperna som t.ex. Frimodig kyrka. De förefaller vara infiltrerade av samma PK-flum som de flesta organisationer i Sverige. Min röst går till SD.

    Liked by 2 people

  5. Moab skriver:

    Tack för detta och skriv gärna mer om alternativen. Ja och nja känner vi, skeptikern sätter nja=Ja och därmed återstår de andra, jag ser gärna en fri kyrka som håller sig till att förmedla det kristna budskapet, men ingen är opolitisk. Därför hade jag gärna hört mer om POSK, FK och ÖKA. Kan jag rösta på en ulv i fårakläder med dessa alternativ? En miljöpartist?

    Liked by 1 person

  6. Östanskog skriver:

    Jag kopplar bort mitt själsliga liv på valdagen. Kyrkan politiserades redan på 300-talet och har varit en betydande samhällelig faktor sen dess: maktcentrum, arbetsgivare, organisatör av social och kulturell verksamhet, fastighetsförvaltare, ägare av skog, folkutbildare, näringsidkare… Många säger: bort med politiska partier i kyrkovalet. Jag frågar (en aning provokativt): Vad har svårtbegribliga nomineringsgrupper med kyrkovalet att göra? Politiska partier är åtminstone som ett visst tyskt bilmärke. Föga inspirerande men man vet i alla fall vad man får, fast var beredd för tvåpartisystemet (DÖ/SD) även här.

    Gilla

  7. Hanna skriver:

    Eftersom jag har stort förtroende för Helena Edlund kommer jag personligen att rösta på Frimodig Kyrka i kyrkovalet. Det är inte helt lätt att välja, eftersom det är så många små oppositionspartier mot S och C, det vore enklast om det fanns ETT starkt alternativ. Läser man om Frimodig kyrka och hur de ställer sig tex till invandring i stor skala vilket många säkert är intresserade av hittar man ju inte så mycket. Många i EFS och pingstvänner (konservativa kristna) månar ju handgripligt om flyktingar på lokal nivå och några vädjar för ensamma afghankillar att de ska få stanna. Samtidigt varnar S- kyrkopolitiker att Frimodig Kyrka är konservativa och icke- tillåtande i kyrkoarbetet, men det ser jag snarare som god reklam än avskräckande! Prästerna Helena Edlund, Annika Borg och Johanna Andersson låg bakom gruppen ”Mitt kors” som stod upp för kristendomen mot förtryckande andra religioner i Sverige och världen. Mycket modigt då vi vet hur Svenska kyrkans ledning vurmar för islam. Det tycks som om Frimodig Kyrka är en traditionell, konservativ rörelse som vill sätta Jesus och kristendomen i fokus igen och inte låta kyrkan hålla på med flamsiga jippon, enligt en företrädare, vilket låter bra. Alternativet skulle för mig vara SD, men de ställer inte upp på församlingsnivå hos oss och är i likhet med S, C och KD intresserade av kyrkovalet snarast som en uppladdning inför 2018 och inte av kristendomen. Låt kyrkan bli opolitisk igen och ägna sig åt kristendom utan trams och islamkrypande. I Riksdagsvalet 2018 kan man sen rösta på det man tycker är bäst för Sverige och då finns enligt mig bara ett alternativ att räkna med!

    Liked by 1 person

  8. Bengt Olof Dike skriver:

    Bästa Helena,

    -Efter att med stort intresse har läst Dina rader ovan, dyker det dock upp ett par frågor, som behöver besvaras eller kommenteras. Förvisso delar också jag såsom övertygad folkkyrkoanhängare önskemålet om en from, klart och tydlig kyrka i stället för flum, passivitet och rädsla.
    Men är då FK det enda nomineringsgrupp, som står för detta? Och är FK-kandidaterna, inte minst de som nu företräder gruppen i kyrkomötet, representativa för väljarna/folket? Du betonar att FK rymmer olika åsikter och fromhetsinriktningar, men om Du går mer på djupet finns nog gränser också för sådana bland just KM-ledamöterna. FK har nu tolv ledamöter i KM, där alla utom en är män och därtill präster/teologer.
    Med all respekt för dem kan man inte säga att FK-gruppen är representativ, alls inte. Sannolikt har denna sanning också för FK självt lett till att några av årets (topp)kandidater har en bredare förankring. Det har gjorts stort nummer av att Göran Skytte ställer upp. Men om han inte kryssas in i KM lär han inte hamna där, eftersom hans plats på listan är den fjärde.
    Då går det nog bättre för Elisabeth Sandlund, som jag verkligen gillar – både för hennes åsikter och journalistiska kompetens. Hon blir säkert en kraft att räkna med i KM.

    Hur det i övrigt ser ut på FK-listorna vet jag inte men befarar att deras väljarkryss också denna gång koncentreras till mer eller mindre kända och namnkunniga präster.

    Det är alltså FK:s bristande folkliga förankring, som jag sätter ett stort frågetecken för, samtidigt som – det är ju en av mina ”käpphästar” – inte skall sätta oss till doms generellt över partilistornas kandidater. Jag har genom åren sett så många engagerade ideella krafter på förtroendemannahåll från partilistor, att jag inte under några omständigheter vill döma ut sådana listor. Naturligtvis finns också exempel på motsatsen, men de är dessbättre inte många.

    Alltså summa summarum detta:
    -Bristande folklig förankring i FK – vad svarar Du?
    -Respekt för engagemanget hos partiernas kandidater – håller Du med?
    -Samarbete i KM mellan olika grupper (jag tog inte upp frågan ovan) – vill Du ett sådant för FK, Din grupp? FK är ju en av de minsta grupperna och måste räcka händerna till andra för att kunna åstadkomma något. Räcker Du ut Din hand och i så fall till vem eller vilka?

    Goda hälsningar med önskemål om fortsatt idogt arbete för en klar, tydlig, orädd, missionerande kyrka – förstås en kristen (det är ju självklart) kyrka!

    BENGT OLOF DIKE

    Liked by 1 person

    • pettersonaxeagentlemansgentleman skriver:

      Oaktat det faktum undertecknad på intet vis konvojerar Dikes huvudsakliga ståndpunkter, må man ändock ge honom en uppriktig eloge för den utsökta språkbehandling som städse präglar hans inlägg.
      Ett vackert arbete!
      Andreas 🙂

      Gilla

  9. NETTANN skriver:

    Finns det någon som är partipolitiskt obunden? Alla har väl åsikter i en eller annan riktning, torgförda eller inte.

    Väljer man en partilinje så är det väl hyfsat säkert vad det är man tillber och får.

    Har just fått Inträdesbevis från kyrkoherden att medlemskapet är fullbordat. Efter så där 35 år på osäkra vägar skall det röstas om några veckor.

    (Känns tveksamt att smått raljera i ett sådant här ämne men svenska kyrkans ledning har i flera år gjort för mycket dumt. Det är svårt att ta dem på riktigt allvar och faller chefskapet så snubblar tyvärr hela kyrkan.)

    Så rösten kommer att falla inom Ja-gruppen. Det blir knappast vänsterflanken eller extremmitten.

    Och sedan skall det gås ur igen, innan fakturan kommer. (Någon hade för en tid sedan en kommentar angående det moraliskt hållbara i ett sådan agerande. Jo, det kan nog vara ett tvivelaktigt hanterande. Å andra sidan – svenska kyrkan och moral……?)

    Fast det går att ha respekt för de som faktiskt har en tro och därtill är vettigt folk.

    Och tack för bra tips!

    Liked by 1 person

  10. malmobon skriver:

    Jag gick ur Svenska kyrkan för att sossarna har för stort inflyttande och Biskop Antje förstör kyrkan.
    Gick med igen BARA för att rösta på SD. Går troligen ut igen efter valet.

    SD, Malmö kommer köra utdelning 4 söndagar framöver. Gör dem ett bra Kyrkoval, kommer detta generera fler röster i valet.

    Svenska kyrkan bryr sig inte om sina församlingsmedlemmar. Bryr sig mer om människor utomlands.

    Bara till att gå och rösta på SD. Kommer det bli förändring.

    Liked by 1 person

  11. Tyrgils Saxlund skriver:

    Rösta skall jag, men jag är ännu osäker på vad.
    Jag har varit aktiv inom Borgerligt Alternativ och en röst på dem är ju åt rätt håll. Men gruppen känns lam och ointressant.
    Med SD har jag en problem, vilket säkert många har. Men visst utgör de idag ett klart högeralternativ och har tvättat bort en del av problemen. En röst på dem kan ge kyrkan något att tänka på, t ex för biskop Brunne, som borde ha börjat tänka för länge sedan.
    Kd kan vara ett alternativ men är väl multi-kulti – liksom moderpartiet. Det partiet består av ett bra ungdomsförbund, många lysande politiker (Skyttedal m fl) och sedan en kader som verkar stoppa utvecklingen av partiet i rätt riktning.
    Center, liberaler och vänstergrupperna (s och mp) kan vi förstås bortse helt ifrån. Deras nedbrytande verksamhet skall givetvis inte stödjas.
    Återstår de opolitiska. POSK litar jag inte på. Vad är det för slags folk egentligen? Är det förklätt vänsterfolk?
    Frimodig kyrka är ett alternativ: de har rätt anda. Jag läste dock deras program och tycker det var otydligt, utom i frågan om samkönad vigsel. Jag tillhör de konservativa som – utan entusiasm – accepterar samkönad vigsel (givetvis utan tvång för präster att genomföra en sådan vigsel).
    Den frågan avgör dock inte mitt val. Men jag vill ha mera kött på benen från de olika grupperna i ett antal frågor, t ex kring migration, kyrkans kommande ekonomi, kyrkans roll i begravningsväsendet osv osv. Det finns mycket att ta tag i.
    Att rösta blir för mig att kompromissa mellan olika frågor. Jag mottar gärna råd och tror inte jag är ensam om den saken..

    Gilla

  12. P I Persson skriver:

    Vilken sorts nomineringsgrupp det är, öppet partipolitisk eller ej, spelar ingen avgörande roll för mig, det är mera den allmänna framtoningen och den linje de inröstade vill driva. Samt, viktigast av allt, att jag känner att deras ståndpunkter (både de jag delar men faktiskt också där jag anser att de har fel!) grundas i kärlek till Svenska Kyrkan och kristen tro. Om jag personligen känner eller åtminstone känner till någon eller några kandidater som jag respekterar är det också ett plus (om än inte avgörande) för nomineringsgruppen i fråga.

    Utifrån detta kommer jag med stor sannolikhet att rösta på S, som jag brukar göra i kyrkovalen. Samtidigt ber jag för samtliga valda och tillönskar Guds välsignelse över församlingarna, stiften och Svenska Kyrkan oavsett utfallet.

    Sedan måste sägas att ”kyrkovalet” i själva verket är tre val, med delvis olika förutsättningar.
    Direkta val sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån. På den lokala nivån brukar det inte vara många nomineringsgrupper att välja mellan, kanske bara 2-3. Eller rentav bara en samlingslista. Lite fler grupper finns i stiftsvalet och på den nationella nivån ställer alla upp.

    Man kan, om det är en samordnad aktion, möjligen påverka turordningen av kandidaterna på den lista man röstar på. Genom att kryssa för 1-3 kandidater. Däremot kan man (dessvärre?) inte stryka någon …

    Några tycks tro att ärkebiskopens ställning berörs av kyrkovalet. Så är inte fallet. Det är ledamöter i samtliga stiftsstyrelser och domkapitel samt kyrkostyrelsen som får rösta. I Uppsala stift får dessutom alla präster och diakoner i aktiv tjänst och därtill lika många elektorer rösta. Elektorerna väljs i stiftets församlingar. För att inte Uppsala stift ensamt ska kunna avgöra valet delas präst-, diakon- och elektorsrösterna med 10. Kyrkomötet har inte med saken att göra.

    Som tidigare vill jag påtala att inställningen för eller emot ”PK-flum” inte är något som berörs av kyrkovalet. Ni måste grunda ert val på något annat.

    Och att utnyttja kryphålet att inträda för att rösta och omedelbart därefter utträda för att slippa betala är verkligen inte OK. Antingen är man med eller inte. Punkt.

    Gilla

  13. Petrus skriver:

    Fråga:

    Hur ser Frimodig Kyrka på traditionell ersättningsteologi, vilket Svenska Kyrkan stod för fram till 1960-talet? Om jag uppfattat saken rätt så är företrädarna för Frimodig Kyrka i huvudsak anhängare av något typ dispensationalism som lanserades på bredare front först i början på 1900-talet med Scofield/Untermeyer-bibeln. Företrädare för den här teologin har på DN debatt kallat en palestinsk Lutheran som företräder traditionell, lutheransk teologi för ”hatpredikant”. Vidare torde så gott som alla kristna palestinier stå för ungefär samma teologi i likhet med sina förfäder de senaste 1900-2000 åren alltsedan deras judiska förfäder döptes en gång i tiden. De tycker inte att man kan göra undantag från regeln att även andra personer av hebreisk härstamning skall döpas och konvertera. De godkänner inte det mer sentida påhittet om undantag från denna regel. Hur är det, skall en kristen palestinier som står för traditionell ersättningsteologi få prästvigas i Svenska Kyrkan? Skall han få bli biskop? Eller är han ”hatpredikant”?

    För mig styrs Svenska Kyrkan idag av två grenar. Dels den dominerande grenen som tycker att Ecce Homo är jättebra och att man kan strunta i Paulus ord om att homosexuella inte får ha sex med varandra. Den andra grenen, som är en minoritet, men ännu accepteras av de Ecce Homo-kristna eftersom de också vill bekämpa traditionell ersättningsteologi-kristendom, tycker man kan strunta i Paulus ord om de grenar som fallit av stammen. De tycker också att det är rätt okej att driva bort kristna palestinier med våld från deras fastigheter. Protesterar de är de ”hatpredikanter”. För mig framstår båda de här teologiska nypåfunden som ett skämt. Tyvärr har de på bara 50-60 år i princip helt tagit över Svenska Kyrkan. Traditionell ersättningsteologi är så gott som utrotad i Svenska Kyrkan idag.

    Gilla

  14. Petrus skriver:

    En sak till.

    Noterar också att Frimodig Kyrka verkar vara anhängare av vidöppna gränser och teologin att ”biljetten till himmelen är att förespråka vidöppna gränser”. Detta är väl det som förenar de Ecce Homo-kristna och dispensationalisterna. Vidöppna gränser är det viktigaste. Vill du ha stängda gränser för araber och afrikaner precis som Israel eller Japan så kommer du inte till himmelen. Bara Israel får ha sådana regler, möjligen också icke-vita folk även om detta kanske är litet osäkert. Det är dock bombsäkert att man inte kommer till himmelen om man vill stänga gränserna till Sverige för araber och afrikaner precis som Israel och Japan. Det är väl kontentan av budskapet från de här teologiska snillena. Det är det offer man måste göra för att som svensk få komma till himlen.

    Det här offertänkandet håller väl kanske litet högre teologisk nivå än David Bergs ”Bli en hora för Jesus”-teologi som verkar vara utvecklad från David Bergs bakgrund inom den karismatiska, dispensationalistiska kristendomen. Eller Jim Jones pingstväns-kommunistiska teologi som gick ut på att man kom till himmelen om man gjorde offret att ta ihjäl sig själv. 900 pers lydde hans fantastiska råd år 1978. Vanlig dispensationalism är väl litet mindre destruktiv för en själv och den egna gruppen. Men de är samma andas barn och det är nog ingen tillfällighet att både David Berg och Jim Jones hade sin bakgrund i denna andliga farsot. Det som de gjorde var att på var sitt sätt utveckla grövre varianter av det här offertänkandet och slavmoralstänkandet.

    Liked by 1 person

  15. Jonas M skriver:

    Att det är många präster på listorna är bara bra; präster är också folk och i Kyrkan är det helt naturligt att det är prästerna som styr utifrån deras ämbete.

    SD är knappast ett alternativ – hur många av de på listorna är genuint kristna och går i Kyrkan varje vecka? Läs istället partiprogrammen och rösta på den grupp där Jesus förekommer flest gånger.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s