De medborgerliga skyldigheterna (del 3 av 6)

Patrik Engellau

Skyldighet 3: Du ska behandla andra som jämlikar

Hur stora än olikheterna må vara mellan medborgarna vad gäller rikedom, begåvning, skönhet och allehanda specialförmågor så har vi i vår kulturkrets bestämt att det finns en värdighet hos alla människor som är typisk för människan och är lika för alla. Tanken kommer nog ursprungligen från den kristna religionen, där Gud antas älska alla människor lika mycket. Ingen människa har större mänsklig värdighet än någon annan.

Metafårens människosyn innebär att människor är ojämlika*. De flesta är får, några vargar och några herdar. Mellan människor som är så olika kan ingen äkta jämlikhet etableras.

Strunta i metafårens människosyn. Det finns en möjlighet till jämlikhet i samhället. Du är skyldig att förvalta denna möjlighet. Du ska behandla din nästa som din jämlike.

Du ska inte förhäva Dig över andra människor eller tycka Dig förmer. Varje form av elitism, det vill säga föreställningen att en viss grupp är överlägsen (respektive underlägsen) en annan grupp, är ett återfall i metafårens ojämlika människosyn. Detta gäller även om de som anser sig överlägsna har de mest lovvärda ambitioner, till exempel att agera herdar för de underlägsna.

På samma vis som du erkänner, bejakar och ser Dina egna fördelar ska du erkänna, bejaka och se Din nästas goda sidor. Du behöver bli sedd och uppmärksammad av andra och andra behöver bli sedda och uppmärksammade av Dig. Var generös mot Din nästa. Uppskatta Din nästa efter förtjänst.

Liksom Du respekterar andras värdighet och betraktar dem som jämlikar ska Du respektera din egen värdighet. Du ska uppföra Dig som en jämlike. Du ska inte framställa Dig själv som offer, Du ska inte lämpa över ditt ansvar på andra, Du ska inte skylla ifrån Dig.

Om Du inte i dina egna ögon och i ditt eget uppförande upprätthåller din värdighet kan Du inte räkna med att andra ska respektera den och betrakta Dig som en jämlike. Jämlikheten börjar hos Dig själv, inte hos din nästa.

Skyldighet 4: Du ska göra goda gärningar

En scout får lära sig att göra minst en god gärning varje dag. För scouter verkar detta krav överkomligt. Det är det även för andra människor. Vi har alla en medborgerlig skyldighet att göra goda gärningar.

Denna medborgerliga skyldighet innebär inte att vi alla bör bli som Moder Teresa eller Florence Nightingale. Den medborgerliga skyldigheten innebär inte ens att det är bättre att vara en Moder Teresa än en ordinär scout. Den som vill bli en Moder Teresa får gärna bli det och bör rimligtvis hyllas för sina insatser för mänskligheten, men den medborgerliga skyldigheten sträcker sig bara till välgärningar i det mindre formatet.

Den medborgerliga skyldigheten sträcker sig bara så långt att ingen ska kunna avvisa den med argumentet att kravet är för stort.

Den medborgerliga skyldigheten att göra goda gärningar är något helt annat än Jesu maning att älska sin nästa som sig själv (och andra varianter av detta kategoriska imperativ). För det första är den gyllene regeln nästan obegripligt sträng, så sträng att de flesta inte kan ta den på allvar. För det andra kommer den från Gud (eller Allah eller Det Mänskliga Förnuftet eller andra upphöjda företeelser) och gäller därmed rimligtvis bara för dem som tror på Gud (eller motsvarande). Den medborgerliga skyldigheten att göra goda gärningar, å andra sidan, kan uppfyllas av alla och kommer från den mänskliga gemenskap den enskilde har omkring sig.

Varför vill samfundet att var och en av dess medlemmar ska göra goda gärningar? Jo, av två skäl.

För det första är det en sorts försäkring. Ingen av oss vet när vi kan komma att behöva en medmänniskas hjälp. Vi har nästan alltid andra människor omkring oss, ofta främmande människor, och om vi vet att var och en av dessa måste hjälpa oss om vi hamnar i knipa kan vi känna oss tryggare än om vi inte hade denna förvissning. Regeln är en lättvariant av alla sjöfarares skyldighet att hjälpa ett fartyg i sjönöd.

För det andra är alternativet förskräckande, nämligen att den hjälp var och en av oss gärna vill ha när vi behöver det inte ska kunna hanteras subsidiärt, det vill säga av vår nästa, utan i stället måste skötas av en för ändamålet inrättad, troligen skattefinansierad, specialistkår. Vad kostar det inte, i onödan, om den pigge grannen till Asta, 89, inte vill köpa mjölk åt henne utan kommunen måste kommendera ut en hemtjänstperson att handla åt gumman?

Men i grunden handlar det inte om att spara skattepengar, utan om att med gemensamma krafter bygga ett varmare, behagligare och trevligare samhälle.

Fortsättning följer i morgon.

(*Metafåren presenteras i boken Skärp dig Svensson. Enligt Metafåren finns tre sorters varelser i välfärdsstatens värld: herdar, vargar och får. Politikerna är herdarna och de vanliga, svaga människorna är får. Dessutom finns ett antal starka medborgare som är farliga för fåren, nämligen vargarna. Dessa är ofta rika, vita män. Herdarnas uppgift är att skydda fåren mot konsekvenserna av deras fåraktighet samt mot vargarna. Herdarna ska också hålla vargarna i schack.)

33 thoughts on “De medborgerliga skyldigheterna (del 3 av 6)

  1. Bo Svensson skriver:

    Där har jag tänkt längre och djupare. – Jämlikhetstanken är på tvärs mot det som håller allt igång vilket är mannens strävan att framstå som bästa val för de attraktivaste kvinnorna. – Den jämlikhet jag tror på och tillämpar är den i samtal och umgänge: Man leker att man är jämlik för att det skall fungera.

    Och det behövs inget bud att göra gott. Alla varelser på jorden gör gott oupphörligt (utom en del människor som odlar bakvändheten). – Det handlar om att göra det bästa av läget och vad som är läget, beror på vilket perspektiv man har i tiden och rummet. – Inlevelseförmågan gör att man då ofta ingriper för att hjälpa någon främling ur ett nödläge och den nödställde behöver inte ens vara av ens egen art.

    Detta är den verkliga godheten och den inlärda kan inte tillföra något positivt därutöver.

    Borde kanske budet vara en plikt att vidga sitt perspektiv i tiden och rummet?

    Liked by 2 people

  2. MOAB skriver:

    Nej, jag kan inte ta till mig detta, för det första att allt kommer ovanifrån, ”du skall”. Nej, det skall jag inte alls, jag erkänner inte de styrandes i Stockholms rätt att bestämma över mittt liv, de har med all tydlighet förverkat det privilegiet. Det är endast hot om fängelse som gör att jag följer reglerna, den solidaritet som beskrivs är död, och det beror inte endast på muslimerna och andra invandrare som parasiterar på andras slit. Jag vill inte höra från någon ovanifrån vad jag skall göra. Den gemenskap som fanns i Sverige är förstörd och spiken i kistan är muselmanen. Etablissemanget är som vampyrer som suger vårt blod och livsglädje och de skickar sina lakejer att knacka på när solen gått ner.

    Dessa drivkrafter måste komma inifrån och lokalt och kan inte påläggas ovanifrån, finns de inte så finns de inte och det är uppenbart att de inte finns hos invandrarna och är på väg att dö hos befolkningen i stort. När du inte har råd att laga tänderna och väntrummet är fullt av muslimska damer, har du då lust att jobba till 70 istället för til 65 års ålder för att betala skatt så att de med huckle får gå före?

    Nej Patrik, det är för sent och det sällskap du befinner dig i verkar ha varit med och bidragit till detta. Bågen var spänd redan innan massinvandring, min familj har råkat ut för både 80% marginalskatt och kommunal expropriering, men det behöver inte gå så långt, de som jobbade jobbade för 3 redan innan invandringen. Varför sliter man, för att fler moskeer skall byggas? Det är inte roligt mer, Buttricks i Malmö är borta och gigantiska moskeer byggs istället runt staden. Är pruttkuddar under bönemattor tillåtna?

    Det är istället en filosofi för ett samhälle helt utan övergripande solidaritet som behöver beskrivas, det och hur vi kan få muslimerna att resa hem. Jag hjälper mitt närområde av fri vilja men betalar skatt under tvång och hot om fängelse.

    Liked by 3 people

    • Bo Svensson skriver:

      Metoden för normalitetens återställande heter ”den individuelle skattebetalarens makt att fördela sina pengar över de av de folkvalda godkända producenterna av samhällstjänster”.

      Då är kursen inställd mot en ordning där skatten blir som en klubbavgift man betalar för förmåner man bjuds på som medlem. – Och klubbavgifter är ju inte stöld.

      Gilla

  3. Moral och etik skriver:

    Inom varje högre socialt levande art utvecklas en slags interna moralregler och principer.
    Det handlar då om överlevnadsstrategier som visat sig vara artmässigt funktionella. De delas då inom arten. Människans handlingsnormer blir knappast densamma som lejonets eller vargens. Reglerna och normerna uppträder huvudsakligen artspecifikt. Dessa strategier visar upp sig som beteenden, uppkommna i vissa situationer. Men likväl, trots olikheter mellan arter, kan de alla betecknas som en slags artmässigt basal etik.

    Högre sociala djur investeringar alltid i enskilda artmedlemmar. De investerar i enskilda individer. Den mest uppenbara investeringen av alla är den som görs i den egna avkomman. Och den gäller för både sociala och icke sociala djur. Utan banden till den egna avkomman går kedjan mot framtiden sönder. Dessa länkar står över det mesta.

    Kampen om resurser tar sig lite olika form. Ofta uppträder kampen som ett revirhävdande, där returerna återfinns. Vi ser det när fåglarna anländer om våren. Det sjungs, lockas och markeras i drillar och skönsång.

    Hur öppna vi än anser oss vara så sluter sig husets eller villans väggar runt det mer enskilda och privata. Dörren står inte vidöppna för alla inom arten. Vi skiljer på nära och främlingar, i eget vardagsrum och kök, hur öppna vi än anser oss vara.

    Kampen om resurser sker mellan individer inom samma art. Det är där konkurrensen är som allra störst. Och då är inte ensam stark. Människan bygger allianser. Hjälper jag dig, så hjälper du mig. Och man investerar då mer i vissa individer. Kalla det gärna för vänner. Fru, man, egna barn, grannar och arbetskamrater blir i praktiken alltid viktigare än den helt okände. Sociala djur är relationsbyggare. Och relationer vänder sig mest inåt och bygger styrka. Fenomenet återfinna hos alla högre sociala djur, som primater, vargar och delfiner. Bland sociala djur uppträder den enskilde som en icke utbytbar individ.

    Numera lever människan huvudsakligen bland främlingar. Hur många känner du på bussen eller tunnelbanan, eller på ICA stormarknad? Men den lilla intima gruppen lever likväl vidare, precis som på stenåldern, den lever och finns till mitt ibland alla tusentals främlingar. Att att vara social innebär att vissa knutar och band dras åt hårdare. Och det är just det som utgör skillnaden.

    Teoretiskt är vi alla lika. Alla har vi enbart ett enda liv. Alla föds vi, lever och dör. Men den som inte gör praktisk skillnad på det egna livet och alla övrigas, blir inte långlivad i den verkliga och mer nakna världen. Teori och praktik faller inte ut på riktigt samma sätt. Höga principer och nedpräntade regler i all ära, men de riskerar alla att fastna i verklighetens mer krassa och trasiga garn. Evolutionen har premierat överlevnad och dess ansikte är inte alltid vackert.

    Liked by 1 person

    • annagustin2@gmail.com skriver:

      ”Kampen om resurser”…..skulle inte den kampen avta om alla kände att spelreglerna som vi sätter upp och kommer överens om – är lika för alla. Så att vi exempelvis ALLA bidrar exakt lika mycket till det vi kallar ”det gemensamma”…inte i pengar – MEN i tid x vad var och en tjänar. Så att alla bidrar till det gemensamma med exakt lika lång tid (men olika i mängden pengar eftersom vi värderas olika på arbetsmarknaden). Alla har då lika lång tid över till sitt eget förfogande.
      Kalla det RÄTTVISA….- skulle inte kampen om resurser minska om alla kände att vi arbetar enligt ett rättvist samhällsystem?
      Och skulle inte människans goda sidor få större utrymme om hon kände att nu har vi skapat ett samhällssystem där grunden är rättvisa – i TID….av våra liv räknat?

      Gilla

  4. Fredrik Östman skriver:

    Ja, i morgon blir det spännande. Kommer Patrik att censurera denna passus:

    ”Ett annat exempel är skydd av utvisningshotade flyktingar, där medborgarnas sympatier ofta ligger hos flyktingarna och deras beskyddare snarare än hos polisen och
    Migrationsverket.”

    Detta föregives vara ett exemplariskt sätt att bryta mot skydigheten att följa lagen och uppfylla dina förpliktelser mot staten.

    Har Patrik med denna site sträckt ut en mycket lång herdestav för att fånga obändiga får på flykt från fållan? Pace and lead?

    Gilla

  5. MartinA skriver:

    När flertalet av männen i folket eller stammen behövdes för att skapa militärt försvar var jämlikhet konkurrenskraftigt, i vissa samhällsmodeller. Till exempel behövde fria medborgare i de grekiska statsstaterna en form av jämlikhet för att kunna forma effektiva hopliter. Jämlikhet har naturligtvis bara gällt mellan fria inhemska män.

    Under förromersk järnålder antyder både arekologi och skriftliga källor att jämlikheten var viktig i europa. Under ledungstiden var jämlikheten viktig. Efter franska revolutionen var jämlikheten viktig.
    Det som har börjat och avslutat de här jämlikhetsperioderna har varit nya politiska och tekniska uppfinningar. Till exempel avslutade romerskutbildade våldsmän det första jämlikhestsamhället. Den bepansrade och beridne riddaren avslutade det andra jämlikhetssamhället. Armborsten ökade jämlikehten eftersom riddarna inte längre var osårbara, musköten accelererade den. Massarmeerna som skapades av den franska revolutionen gjorde det återigen nödvändigt att ta med flertalet män i den politiska processen. Det totala kriget under första världskriget och den nya logistiken och ammunitionsproduktionen gjorde det i viss mån logiskt att ta med även kvinnor i den politiska processen.

    Eller så kan man analysera jämlikhet om man vill, det är åtminstone ett perspektiv. PEs tänkande i artikeln ovan saknar dock helt förankring. Det är moralistiskt svärmeri helt skilt från verkligheten i sverige idag. Och återigen direkt svenskfienligt, naturligtvis kommer våra nya landsmän med deras stridbara och kraftfulla kulturer aldrig att behandla oss svenskar som jämlikar? Däremot kan PE i vanlig ordning lura svenskar så att etablissemanget kan klämma ur oss några droppar blod till. Jag har alltid fascinerats av hur etablissemanget i sverige lever kvar i det sverige deras egna handlingar har mördat. Jag undrar om det är deras vanliga manipulationer eller om de tror på det själva.

    Liked by 3 people

    • Fredrik Östman skriver:

      ”Jag har alltid fascinerats av hur etablissemanget i sverige lever kvar i det sverige deras egna handlingar har mördat.”

      Each man kills the thing he loves
      By each let this be heard,
      Some do it with a bitter look,
      Some with a flattering word,
      The coward does it with a kiss,
      The brave man with a sword!

      Some kill their love when they are young,
      And some when they are old,
      Some strangle with the hands of Lust,
      Some with the hands of Gold:
      The kindest use a knife, because
      The dead so soon grow cold.

      Some love too little, some too long,
      Some sell, and others buy;
      Some do the deed with many tears,
      And some without a sigh:
      For each man kills the thing he loves,
      Yet each man does not die.

      Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      @Bo
      Jag förstod inte heller riktigt dikten. Men jag respekterar Östmans uttryck och passion och allvar. Så då är det bra att sitta stilla i båten, tycker jag 🙂

      ”Han hette Björn Åsbrandsson och var en ryktbar krigare och även en stor skald, liksom alla farande män från Island; och fast han nu var något drucken, framsade han först med stor skicklighet verser til kung Harald på ett mått kallat töglag. Detta var det nyaste och svåraste versmåttet hos isländska skalder, och verserne voro så konstfullt hopsatta att föga kunde begripas av deras innehåll. Alle lyssnade med klokhet i minen, ty det gav dåligt anseende att inte förstå sig på poesi; och kung Harald prisade verserne och gav skalden en guldring.”

      Gilla

  6. annagustin2@gmail.com skriver:

    Men hur mycket fina tankar vi än har kring hur ”man” ska uppföra sig för att bli en bra medmänniska så snubblar allt på vilka samhällssystem vi har. Vi vrider oss alla efter samhällsstrukturerna. Det är som ett fängelse – och hos oss i Sverige är det att vara bestulen på i stort sett all sin TID. Bristen på tid gör oss till usla människor…fastän de flesta faktiskt vill vara goda och bra människor. Men bristen på TID gör att man nästan alltid är utmattad och när man skyndar att göra alla måsten så hoppas man att man inte ska möta någon människa i nöd – för man har ju inte tid att hjälpa.

    Om vi istället lönearbetade 4-5 tim/ dag…eller 2 1/2 dag i veckan och alla annan tid var ens egen att förfoga över, då skulle vi bli mycket bättre människor. Vi skulle ha tid att vara med de små människorna omkring oss (barnen), de skulle inte längre behöva bli placerade på instutioner från 07.00 till 18.00 varje dag, vi skulle ha tid att umgås med varandra och med de äldre människorna, och ta del av deras livserfarenheter. Vi skulle ha tid att förkovra oss, njuta av livet….arbeta lite mer ifall vi behövde något extra….men framför allt – vi skulle alla få ett mycket lyckligare liv. Alla ”skyldigheter” skulle då komma väldigt självmant. Ett sådant samhällsystem vill jag ha och det kommer inte av sig själv tyvärr.

    Liked by 1 person

    • oppti skriver:

      Tid är den enda resurs som är jämnt fördelad!
      Därför är det konstigt att somliga har så lite av den att de går in i väggen?
      Kan det vara för att de håller på att titta i sina mobiler efter senaste klippet?

      Liked by 1 person

      • annagustin2@gmail.com skriver:

        Jämt fördelad? Vi föds, vi lever, vi dör (livstråden är olika lång). När vi lever har vi alla 24 tim/dygn. Sover i snitt 8 timmar, arbetar i snitt 8 timmar…springer efter bussen, städar, tvättar, duschar, hämtar och lämnar barn mm i 8 timmar. Vi får alla (de flesta) TID-LÖN….alltså timlön x timtid. MEN sen när vi ska betala skatt så betalar vi inte TID-SKATT utan vi får betala i procent på slutlön – oavsett hur lång tid det har tagit för oss att arbeta ihop till skatten…det blir alltså olika lång tid som vi ska ge till det gemensamma. Beräkningsbasen är 60 minuter när vi räknar ut våra löner men 100 när vi räknar ut våra skatter. Så…nej, tiden är inte jämt fördelad.

        Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Vänsterns vacklan mellan arbetstvång och arbetsförbud är fascinerande, skrämmande, vidrig.

      Hela den s.k. arbetarrörelsens verkan förefaller ha varit att förhindra arbetare från att tjäna allt för mycket pengar och nå allt för stor framgång. Du verkar i denna eländiga tradition.

      Gilla

      • annagustin2@gmail.com skriver:

        Du svarade på mitt inlägg så jag tar åt mig av det Du skriver med att citera Kalle Gustafson: ”vi har löneslaveri, skatteslaveri, ränteslaveri och tidslaveri, och slavarna själva vet inte ens om det.”
        Jag hör inte till varken vänster eller höger eller tillhör någon ism över huvud taget./Anna

        Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Många skriver ju ut sitt namn. Förhoppningsvis sitt eget. Men eftersom risken att råka illa ut i Sverige om man ”sticker ut” finns, så är det helt OK att skribenter får vara anonyma. Förresten, titta på Datainspektionen, de försöker ju förhindra arr buset som begår brott ska kunna identifieras genom kameraövervakning. Där gäller verkligen anonymitet.

      Liked by 1 person

      • ceciliawetzel skriver:

        Men ändå. Det är väl just det som är grejen – att stå för det man säger även om man kan råka illa ut. Det har nog varit grejen i alla tider… 😉
        Om man är anonym är man kanske säkrare, men kan väl inte räkna med att vara med och påverka?
        PS. Visst tycker jag att det är helt OK att vara anonym, men med brasklappen att man då kanske inte kan räkna med att bli tagen på riktigt allvar…

        Gilla

    • MOAB skriver:

      Jo, och bli av med jobbet. Och huset. Osv, kanske ett hembesök av Expressen där man reagerar som man bör och slår in skallen på den som står utanför. Så nej tack kära Cecilia, du verkar tro att du lever i ett fritt samhälle?

      Nu när du klagat färdigt, vad står du för? Eller du väntar på att männen skall stå för nåt?

      Gilla

    • Rune skriver:

      Vi har ju även brevhemlighet och valhemlighet och slutna omröstningar i föreningslivet.
      Att vara hemlig är en del av demokratin.
      Tycker du att man skall offentliggöra hur man röstar i allmänna val för att rösten skall vara giltig?

      Gilla

      • ceciliawetzel skriver:

        Jovisst, alla får vara så hemliga som de vill.
        Tänker mer på om man förväntar sig att göra skillnad i sin hemlighet? Vilket verkar var fallet i många kommentarer.
        Den knutna näven i fickan, är fortfarande bara där – i fickan.

        Gilla

  7. 77711n skriver:

    De medborgerliga skyldigheterna finns främst hos de fåraktiga herdarna och inte bland de mer eller mindre kloka kloka fåren.

    De fåraktiga herdarna har visat sig vara mer än rimligt fåraktiga i sitt vallande för fårhjordens överlevnad och bete. Herdarna tycks inte drar sig för att både rida på dräktiga tackor och försöka kväva deras nyfödda lamm med plastpåsar. Allt för att minska den obstinata hjorden och ersätta den med svarta fåkunniga får, vars tackor håller sig till hemmens mörka vrår.

    Gilla

  8. educaremm skriver:

    Begreppet jämlikhet är ett knepigt begrepp. Detta eftesom det i en verklighet, eller i naturen, sällan förekommer någon jämlikhet. Där brukar istället, bland just flocklevande djur, inordnas en ojämlikhet, som alla med nödvändighet behöver underordna sig, om en flock skall kunna hålla samman, och därmed kunna bli överlevnadskraftig…

    Som exempel.

    En grupp småpojkar (mellan 3-5/6 år gamla), leker tillsammans. De har en pojke som är särskilt ivrig, entusiastisk, hängiven och initiativrik i företaget/leken. Han heter Kalle. De har alla samlat sig runt Kalle, och särskilt några extra ivriga som står närmast Kalle, för att tillsammans t ex bygga en koja. Kalle manar på de andra, och entusiasmerar dem att bära plankor, grenar och kvistar, för att kunna åstadkomma kojan.
    Plötsligt kommer det då en pojke som ser på projektet/leken som pågår. Han var inte med från början, men frågar första bästa pojke (som då inte är Kalle, eller några av Kalles närmaste förtrogna): – Får jag vara med?..
    Vad säger då den pojken som svar? Jo, han säger: Fråga Kalle…

    Jämlikhet är kanske en chimär, eftersom det verkar krävas just en ojämlikhet inom olika grupperingar, församlingar, partier och också hela nationer, för att de just skall kunna hålla samman, samt för att endast därmed kunna just bli överlevnadskraftiga och kunna åstadkomma det som de, som grupperingar, vill föresätta sig att kunna åstadkomma…

    Inom familjebildningar behövs ledningar och barn, som omyndiga, är inte jämställda med sina föräldrar, som är vuxna, myndiga och ansvariga för projektet familj. Barnen befinner sig dock i ett jämlikt förhållande, dvs., i en jämlikt lika omyndig position, i förhållande till sina myndiga och ansvariga föräldrar

    Inom skolans värld kan det inte finnas någon jämlikhet mellan lärare och elever. Men även där är elever jämlika tillsammans med varandra, i sin omyndiga lärande elevroll, inför lärarnas myndiga, och ansvariga, lärarroll.

    Ett politiskt parti kräver en ansvarstagande ledning som i sin tur behöver en följsamhet till sin ledning från sina frivilliga medlemmar, om partiet skall undvika en splittring.

    En nations lagstiftande politiska ledning, behöver förtroende, tillit och följsamhet, till sin maktutövning och lagstiftande myndighet, om nationen skall kunna hålla samman och undvika splittring.

    Men, önskar man sig splittring inom t ex en nation, inom politiska partier, inom skolor och även då inom familjer, så behöver man nog försöka sätta grupp mot grupp, eller fösöka skapa olika falanger, olika intressegrupperingar och att försöka skapa motsättningar mellan dem genom att ställa dem mot varandra och försöka skapa fiendskap och förakt, eller hat, mellan dem med hjälp av anklagelser, genom förlöjliganden, genom smädelser, stämplingar och hån av olika slag. …

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s