Fattar jag ingenting?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Under ett besök nyligen i Brasilien fick jag tillfälle att för en liten grupp ur landets befolkning beskriva min förundran över situationen i Sverige. Jag sa att jag egentligen inte fattar det här med att Sverige ska vara en humanitär stormakt. Ej heller begriper jag varför Sverige prompt ska ta emot så många migranter. Varför politikerna beslutat att Sverige ska vara multikulturellt är också en intellektuell stötesten för mig. Hur vår statsminister oupphörligen, trots att problemen med invandringen blir alltmer uppenbara, kan förmå sig att hävda att migrationen är en bra affär för Sverige går över min horisont. Varför det är så angeläget att Sverige ska väljas in i FNs säkerhetsråd att UD inte verkar syssla med annat än att lobba för vår kandidatur – och i det syftet förödmjukar oss genom att fjäska för skurkstaten Zimbabwe – är mer än min hjärna kan greppa.

Är inte detta konstigt? frågade jag de lyssnande brassarna.

Brassarna log vänligt och undrade om jag inte fattar någonting. Brasilianare har en ingrodd misstro mot politiker som verkligheten oupphörligen gör allt för att förstärka. Den misstänksamhet mot den politiska överheten som hos oss svenskar är en relativt ny företeelse är hos dem en ständigt bekräftad grundföreställning. En gång hörde jag en professor i statskunskap förklara på teve att han ansåg att det var en kränkning mot Jesus att det hänger ett krucifix i den brasilianska kongressen eftersom Jesus korsfästs bland två tjuvar medan han nu fick tåla att befinna sig i sällskap med över 500 stycken.

Mitt sällskap sa att det fattade precis och att om jag bara var tyst en stund så skulle det förklara svensk politik för mig. Det är bara att utgå från att det handlar om politikers egenintressen, sa sällskapet.

Politiker vill gärna bli internationella stjärnor eller i varje fall bo på lyxhotell och umgås med internationella stjärnor, fortsatte sällskapet. Tänk dig själv att bli fotograferad i samspråk med Barack Obama och David Cameron. Så kommer man hem och släpper lite nonchalanta kommentarer av typ ”men då sa jag till Barack att jag träffade Netanyahu i förra veckan och han har nog ändrat sig på den där punkten” eller ”Ban och jag pratade lite om hur vi ska organisera FN i framtiden”. Glassigare kan det inte bli, underströk sällskapet.

Så det är klart att Sverige vill bli med i säkerhetsrådet. Sällskapet sa att Brasiliens förrförra president, Lula da Silva, också hade haft sådana där megalomana drömmar. Han var inte nöjd med att vara hyllad i Brasilien, han ville bli hyllad av en hel värld. Säkerhetsrådet var en bra plattform. Men hur kommer man med i säkerhetsrådet?

FN har nästan tvåhundra röstande medlemmar av vilka en stor majoritet är u-länder som dels vill ha mer bistånd och dels, i många fall, gärna skickar överflödig befolkning till rika välfärdsländer i Europa och en del andra ställen. Det där med att Sverige är en humanitär stormakt är precis vad de vill höra. Smart drag av Sverige, sa sällskapet.

Men hallå, sa jag, Sverige har varit godast i världen mycket längre än det här med säkerhetsrådet varit aktuellt.

Visst, svarade sällskapet, men Sverige måste ha någon i den internationella politiken särskilt uppskattad egenskap om Sverige ska få uppmärksamhet i världssammanhangen och svenska politiker därmed kunna briljera i strålglansen. Ursäkta, men vad har ni egentligen att komma med? Befolkningsmässigt är ni mindre än Brasiliens största stad São Paulo. Ni har inget militärt inflytande. Ni har visserligen Nobelpriset och IKEA, men det räcker inte. Ni har ingenting som skulle kunna ge era politiker en plats i rampljuset om det inte vore för det här med att er välfärdsstat är så god och generös mot alla som knackar på och vill ha en del av kakan. Om ni bytte fot och blev som polackerna eller ungrarna så skulle det vara slut med tête-à-têterna med Barack och Angela.

Så ni menar, sa jag klentroget, att det är för att Löfven vill bo på Plaza i New York och luncha med Ban Ki-moon som han kallar svenskarnas missnöje för ”surrealistiskt” och sätter Sveriges ekonomi och kultur på spel?

Ungefär så. Eller har du någon bättre förklaring att komma med? frågade det brasilianska sällskapet.

31 reaktioner på ”Fattar jag ingenting?

  1. Aha skriver:

    Engellaus skriver att det går över hans horisont ”hur vår statsminister oupphörligen, trots att problemen med invandringen blir alltmer uppenbara, kan förmå sig att hävda att migrationen är en bra affär för Sverige”.
    Svaret är enkelt, vår statsminister är helt enkelt en lögnare då han torde vara mer än väl medveten om att vi har 186 utanförskapsområden, att invandrarstäderna Malmö, Botkyrka och Södertälje år ut och in får miljardbelopp för att klara sig (drygt sju miljarder år 2015). Han är säkert också medveten över att sysselsättningsgraden och medelinkomsten bland invandrarna är besvärande låg jämfört med rikssnittet. Sannolikt känner han också till den nyligen framtagna siffran att efter 15 år så är, omräknat till heltidsarbeten, endast 34% av invandrarna sysselsatta. Han torde också ha läst att Sverige sedan sjuttiotalet rasat i välståndsligan, från fjärde till elfte plats.

    Han är i gott sällskap; Anders Borg och Göran Persson har ganska nyligen i intervjuer sagt ungefär samma sak.

    Vi hittar alltså tre lögnare på högsta nivå.
    (Alternativmedia bör hädanefter inte tveka att kalla etablissemangsföreträdare för lögnare när de påstår att invandringen är en bra affär; hög tid att ta fram det grova artilleriet.)

    Varför ljuger man så oförblommerat på denna nivå? Det är en sak att vara PK och säga de rätta sakerna för att vara kvar i husvärmen, en annan sak att ljuga över saker som man vet kommer att bli avslöjade. Engellaus eller snarare Brasilianarnas tes är alltså att orsaken är en önskan att kunna glassa på internationell nivå.
    Det får man väga mot en annan tes; att etablissemanget på högsta nivå är en del i en konspiration, i Bilderberg eller Frankfurtskolan där det tydligen handlar om att slå sönder västerlandets dominans, eller så har man investerat så mycket prestige i att försvara och motivera invandringen att det inte finns någon återvändo. Det senare gäller knappast Göran Persson, möjligen är det så att han nu verkar i höga etablissemangskretsar där det är ett måste att sjunga invandringens väl och ve.

    Hur som helst bevittnar vi ett taskspeleri på högsta nivå, en omdaning av Sverige byggd på lögn.

    Gillad av 8 people

  2. Madelaine Fusfield skriver:

    Brasilianarna har rätt vara cyniska. Deras land är en enda röra av korruption. Men naturligtvis stämmer det att politiker vill spela en stor roll. Det är kanske därför dom väljer politiska banan. Även om dom börjar som idealister med högt flygande målsikter att rädda samhället inser många snart att inget blir gjort utan maktspel.

    Gillad av 1 person

  3. pllay skriver:

    Svenska folket har en lång väg att vandra, först ska vi göra oss av med föreställningen att politikerna styr en stat som är entydigt god.
    Sedan, då vi insett att staten har relativt lite intresse i hur den svenska befolkningen mår jämfört med hur staten med alla sina tjänstemän och myndigheter mår.
    Då börjar vi fundera på hur vi ska begränsa statens och politikerna makt, sent, kanske för sent, kanske de redan har nationen i ett fast skamgrepp.
    När vi kommit så långt, kanske efter blodiga uppgörelser med statsmakten, skriver vi en regeringsform som skyddar folket mot politikernas statsmakt, likt USAs fäder försökte.
    Först därefter är vi slutligen av med all tilltro till politikers godhet och börjar se dem som den egenkära yrkesgrupp de är.
    En yrkesgrupp som tillsammans med advokater omedelbart börjar böja och skruva författningen till sin fördel. Jämför gärna med USAs utveckling, och hur deras konstitution skruvats från frihetligt liberal till totalitärt krigförande.
    Denna kamp mellan folkets väl och överhetens ondska är en aldrig avslutad pendelrörelse, det är likgiltigt vad samhället gör för att skydda sig mot korruptionen, den frodas alltid, bara mer eller mindre.
    Lövet har fullkomligt rätt: Sverige är naivt!
    En naivitet som var en hörnsten i vårt tidigare så goda samhälle, en oskuld vi nu förlorar.
    En oskuld Brasilien och de flesta katolskt influerade länder för länge sedan förlorat.
    Den Nordiska samhällsmodellen får i fortsättningen klara sig utan Sverige.
    Kanske en på lång sikt god utveckling, att vi inser att vi inte har några vänner i politikerna.

    Gillad av 9 people

  4. Gunhild skriver:

    Vad de som värjer sig för en saklig integrationsdebatt inte tycks förstå är att de genom sitt försiktiga ängsliga agerande drar upp ramar som hämmar en fri men helt nödvändig migrationsdebatt. Utan en otvungen ärlig debatt och diskussion klarar vi aldrig av att ta oss an den allt mer tvingande verkligheten som obevekligen kryper inpå oss. För under tiden de mentala låsningarna består förvärras situationen allt mer. Gränser hårdnar, problemen djupnar. Som det nu är sätts också människors direkta erfarenheter i karantän, den desavoueras och stämplas ut som icke relevanta. Under tiden växer antalet migranter som placeras ut över hela landet. Små avfolkningsorter med en övervägande äldre befolkning, utan egentliga arbetstillfällen och dålig samhällsservice, får ta emot människor från helt annorlunda och främmande kulturer. Man skapar möten, som endast tiden kan utvisa vart de leder till. Initialt kan säkert många möten för enskilda vara berikande. Men i vilka banor huvudfåran av erfarenheter letar sig fram har vi ingen kontroll över. Men alla vår erfarenhet från mer mogna utanförskapsområden uppvisar alla segregeringens tecken, med etnisk enklavisering och kriminalitet som följd. Att inbilla sig att utvecklingen skulle bli helt annorlunda bara för att vi geografiskt fördelar migranter mer jämt över landet, torde vara mer än naivt. Speciellt som en stor del av migranterna utgörs av unga män utan nära familjerelationer. Deras egentliga uppfostran och socialisering in i svensk vardag sköter de huvudsakligen själva. Den sker inom etniskt tämligen homogena grupper med språksvårigheter. Att applicera motsvarande uppfostringsmetoder gentemot våra egna ungdomar, skulle vi nog i det längsta undvika. Lägg därtill den mycket stora könsobalans vi indirekt skapat för just yngre åldersgrupper. Männen kommer att demografiskt utgöra en bestående puckel. Mängden yngre män, med stora kulturella skillnader gentemot normalbefolkningen, kommer att permanent stå utanför en normal familjebildningsprocess. Så värst mycket fantasi för att ana ett problematiskt utfall i framtiden torde inte kräva allt för mycket tankeförmåga. Och hur vi då skall hantera den samhällsproblematiken, står nog skriver i stjärnorna. Men att det innebär stora framtidsproblem är nog uppenbart.
    Och redan nu vet vi att etnisk enklavisering ger stora problem för bland annat blåljuspersonalens möte med mångkulturen.

    En mer ärlig och rättfram migrationsdebatt är därför mer än påträngande. En begränsning och politisk hänsyn till Sverigedemokraterna är i detta perspektiv, helt kontraproduktiv. Politisk ängslan och oro kommer att förvandlas till en draksådd, om inte den politiska ängslan snart släpper. Om medborgarna helt saknade rösträtt och levde i en diktatur, skulle man länge kunna upprätthålla en politisk repression. Men vi lever alla i en demokrati med fria val var fjärde år. Folkdjupets stämningar och prioriteringar kommer då alltid att leta sig in i valresultatens siffror. För vid valurnorna kan ingen politisk repression i världen fungera. Tack och lov. Inte så länge vi lever i en demokrati. Lösningen är naturligtvis att börja föra en öppen och ärlig debatt om migrationens alla problem och konsekvenser, och om möjligheten att hitta lösningar. Och lösningar på utanförskapet problematik har vi ännu efter trettio år av migration, inte ens kommit i närheten utav. Och ju längre vi får vänta på en saklig och öppen debatt, ju tuffare kommer uppvaknandet till en än mer annorlunda verklighet att bli, och därmed också över hur vår framtid gestaltar sig på än längre sikt. Och politiskt kan i den framtiden de etablerade partierna till och med ha marginaliserats. Se på utvecklingen i Frankrike. Den kanske endast utgör en början på en tung politisk omvandling. Mer attentat lär knappast påverka utvecklingen i någon ny riktning. Och om den utvecklingen förstärks och permanentas, ja då finns det förmodligen ingen väg tillbaka. Och människor i Frankrike är inte särskilt annorlunda än Svenskar, kanske bara snabbare i sina reaktioner.

    Om vi återvänder till Sverige – vem bär ytterst skulden för en sådan här utveckling? Speciellt när många verksamma i och runt den politiska scenen gjort allt för att i årtionden strypa en seriös migrationsdebatt. Det är hög tid att migrationsdebatten snabbt hyfsas och kanaliseras in i mer produktiva spår. Ansvar måste börja tas, och fixeringen till Sverigedemokraterna släppas. Ansvar tas inte genom att vara emot något och hela tiden stänga dörrar. Det krävs ett helt annat förhållningssätt och handlande för att kunna tackla framtidens problem och verklighet. Ett ämne, eller politiskt område, kan och får inte, ägas av ett enda parti. Politiker får inte förlama ett helt samhällsområde, dessutom ett av de allra viktigaste. Skall det vara så svårt för sju partier, med decennier av politisk erfarenhet i ryggen, att förstå? Och att den insikten och demokratiska tillnyktringen även anmanas av medias olika företrädare. För vad vi kan vara mer än säkra på är att så länge en debatt kvävs eller deformeras, kommer problemen bara att djupna allt mer. Och den tiden kommer när ansvaret för en destruktiv och negativa samhällsutvecklingen sökes. Så media och politiker, ta redan idag ert ansvar. Höj genast debattnivån till en mogen och ansvarstagande nivå.

    Gillad av 6 people

    • Hortensia skriver:

      ”För vid valurnorna kan ingen politisk repression i världen fungera.” Där håller jag med dig Gunhild. I Europa fungerar själva valsedelslämnandet övervägande väl…

      … men alla valresultat beror ju på hur rösterna räknas.

      Om vi svenskar någonsin kommer att få gå till val, finns det inget försvar för någon tillitsfull ”naivitet” längre. Kan det PK-valfuskas i Österrike, så kan det definitivt PK-valfuskas här också.

      http://www.friatider.se/sterrike-utreder-valfusk

      Gillad av 1 person

  5. Stefan Eriksson skriver:

    Jag tänker mig en sandlåda som scen för det bisarra skådespelet. I grannskapet finns endast denna sandlåda och det har visat sig från tid till annan att den ej varit tillräckligt stor. Förra seklet kännetecknades av två stora konflikter avseende herraväldet i lådan, och samvetet förde till det numera omtalade sandlåderådet.
    I sandlåderådet bestämmer de pojkar som har de största leksakerna, för de har mest att förlora om sandlådan visar sig omöjlig att vistas i.
    Alla andra lekande har lärt sig genom erfarenhet och inställsamhet att det är säkrast att hålla sig väl med de stora pojkarna i lådan ( med undantag av vissa som förmodligen aldrig kommer att foga sig i sandlåderådets bestämmelser).
    Sandlåderådet säger; ” vi skiter i hur ni bygger i er del av lådan, men blir ni osams vill vi vara med och slåss”.
    På det viset uppstår allianser som svar på sandlåderådets fordran, många gånger verkligt bräckliga sådana utan egentligt syfte annat än att kunna mäta sig och sina leksaker med de stora pojkarna.
    Det råder en slags ”terrorbalans” i lådan, där ingen vill dra uppmärksamheten från de stora pojkarna till sig, då detta visat sig förödande för dennes egen initiativkraft och förmåga att i lugn och ro bygga sin egen del av lådans sfär.

    Den lille blåögde pojken från Sverige var ju inte tillstädes under de två stora sandkonflikterna under förra seklet ( han var hemma och åt middag då), och medvetandet om vad en verklig kraftmätning de stora pojkarna emellan, har så sakteliga fallit ur minnet hos honom.
    De stora pojkarna tycker att pojken från Sverige inte fattar alls vad leken i sandlådan går ut på, men till hans försvar vill jag hävda att beteendet beror mer på glömska än dålig fattningsförmåga.
    Vi har de senaste seklen lyckats med att i lugn och ro (utan att märkas), att bygga vår del av lådan, till något att stoltsera med inför de andra barnen. Men, allteftersom har den svenske pojken tyckt sig vara så mycket smartare än de flesta andra, och det har ju naturligtvis uppfattats som en aning arrogant från de andra barnen.
    Vad ordet ”lagom” betyder begriper de inte alls, och den svenske pojken förstår inte alls att dom inte begriper detta.
    De stora pojkarna hyser ingen tilltro till ”reptricket lagom” och menar att det är mest harmlöst svammel, typiskt för denne som vill åtnjuta dess beskydd från en del av de hyperaktiva barnen i sandlådan. På så vis känner sig den svenske pojken förnärmad och menar att så lagom snälla vi har varit under de senare seklen , borde det minsann vara befogat att vi får vara med de stora pojkarna att bestämma.

    Jag tror den svenske pojken har glömt uttrycket;
    ”Den som leken leker får leken tåla”.
    Han tänker mer på den store pojken som härförleden sa;
    ”Den som inte är med mig, han är emot mig”

    Snipp snapp snut, där tar jämförelsen slut.

    Gillad av 1 person

  6. Staffan Persson skriver:

    Ja,men det förklarar inte riktigt varför just våra politiker har den här traktan mer än politiker i jämförelsevis likstora länder,tex Danmark,Österrike eller Nederländerna.Sverige verkar vilja ha monopolkrav på godheten.
    Tror att det i någon mån hänger ihop med arvet efter stormaktstiden och en protestantisk millenarism,som muterat och blivit världslig.(Millenarism i en något förenklad beskrivning:tron på ett kommande tusenårigt samhälle av frid och harmoni,med religiösa rötter).

    Det torde också hänga ihop med en svensk strävan efter konsensus och social harmoni,som gör att befolkningen åser politikernas dans utan större protester-
    Och hur ska man förklara detta behov i sin tur?Är det också ett arv efter de protestantiska mullornas grepp om befolkningen på 1600-talet och några århundraden framåt?

    Eller hänger det också ihop med strukturer som ärvts från det gamla bondesamhället?Detta skulle ju egentligen fostra en tjurskallig individualism men har inte gjort det.Eller är det uppryckningen från detta bondesamhälle som gjort oss osäkra i mer urbana sammanhang?
    Somliga tycks anse det.Särskilt som bondefamiljerna pga geografin och storskiftet bodde isolerade under sekler.

    Det sätt på vilket industrialiseringen skedde i Sverige,med framväxande bruksorter med stor social kontroll,kan också ha spelat roll.

    Eller är svenskarna av någon hittills okänd anledning speciellt riskobenägna i sociala sammanhang,så att man undviker dissonanser och konflikter?men vi är ingalunda särskilt riskobenägna i ekonomiska sammanhang och inte alls när det gäller teknologisk innovation.Se på den stora emigrationen till Amerika också.

    Unika historiska politiska förhållanden, t ex socialdemokratins styrka,måste rimligtvis ha spelat in.Här har ju omhändertagandet av andra en centralroll,och ett ingrott exportland vill naturligtvis exportera detta också.

    p.s. jag har haft kontakt med brasilianare (med mer eller mindre tydlig vänsterprofil)som tror att Sverige är ett land där enbart höga skatter skapat välfärden,där sjukvården är gratis,där man tar emot hur många nödlidande som helst,där kunskapen står högt i kurs.

    ”and no religion too”!

    Sverige är för dem en schablonbild av den goda socialismen och de vill inte få sin uppfattning förstörd.Vi har jobbat rätt bra på att befästa den.

    Gilla

  7. John Nilsson skriver:

    Makt. Personlig imperialism. Angry Harrry talar om hur vi vill ha makt, ungefär på samma sätt som vi vill ha socker, även om det inte är bra för oss (eller för andra?), i längden. Makt ”smakar” gott. Vem vill inte ha makt?

    (Angry Harry on Who Rules Over Us – Part 1:
    http://youtu.be/U0aSbIflAqM )

    Också vi som skriver här vill ha makt. Jag vill ha makt. Jag utövar makt i det jag skriver just nu (och när jag sedan skickar för publicering). Vi som skriver här är i det avseendet knappast annorlunda än våra politiker, tror jag. I själva verket är ambitionen kanske större här, i det att denna sida sägs vilja formulera självförståelse (=verklighetsuppfattning), snarare än att ”bara” påverka enskilda politiska beslut.

    Att personer, som kommer upp sig som politiker, börjar jämföra sig med dem som är på en motsvarande eller högre nivå (i hierarkin), är inte något som skiljer dem från oss skribenter och kommentatorer här på ”Det goda samhället”. Det är en del i vår mänskliga mimetiska natur att fungera så (René Girard igen…). För är det inte så att också ”vi” på ”Det goda samhället”, vill komma ut som ”de goda och kloka”?

    Återstår att ens personliga maktsträvan eller ”imperialism” får olika konsekvenser, beroende av vilken (formell) makt man har i samhället. Det är säkert så att vissa typer av personligheter gärna vill påverka i större politiska sammanhang, men jag tror också att de politiska sammanhangen formar de personer, som från början kanske var lika goda och kloka som vi är här. 😉

    (I programmet ”Konflikt” igår kunde man höra ett typexempel på åsikten att ”allt står och faller med vad Sverige gör”. Jag kommer att tänka på det här med ”medberoendeproblematik”. Jag ställer frågan:

    Är ”Sverige” den ”goda” medberoende partnern till alla ”fyllon” därute, som får världen att hålla ihop inför ”yttervärlden”, eller är ”Sverige” en nation som söker sig en identitet och måste få känna sig behövd, för att få ihop ”innervärlden”?)

    Gilla

  8. Samuel af Ugglas skriver:

    Jag hoppas Patrik tar med sig Löfven till Brasilien nästa gång och planterar honom där för gott!
    Underbara observationer. Tror dock att svenskarna blir lite mer realistiska när främlingarna i Sverige präglat samhället med lite nya och fräscha föreskrifter, typ SHARIA.

    Gillad av 1 person

  9. B skriver:

    Det är helt obegripligt detta att Sverige ska vara en humanitär stormakt och bli multikulturellt. Att hjälpa ett rimligt antal av de flyktingar som har det värst (det vill säga kvotflyktingar med styrkta asylskäl) är självklart att göra i ett civiliserat samhälle. Att vissa traditioner införs, såsom Halloween, har jag inte heller något emot. Det konstiga är att med multikultur avses inte i den allmänna debatten någon mer thailändsk restaurang, att vissa firar St Patricks Day eller att inspireras av amerikanska family values. Med multikultur avses endast att svassa för och böja sig för helt horribla seder, såsom könsapartheid. Hur kan det ändras? Hur kan vi göra för att ta till oss sådant som är bra, såsom detta att ta mer vara på sin familj, t.ex. värna om gamla farmor som man gör mer i andra kulturer, och säga stopp till sådant som borde förpassas till medeltiden för gott?

    Gillad av 2 people

  10. Tomas skriver:

    Internet sköter marknadsföringen av Sverige i tredje välden.
    ”Sverige är en humanitär stormakt” – Carl Bildt
    ”Öppan era hjärtan” – Fredrik Reinfeldt
    ”Mitt Europa bygger inte murar” – Stefan Löfven

    Gillad av 1 person

  11. Sixten Johansson skriver:

    Vad är den starkast drivande kraften hos allt levande? Jo, just egenintresset! Från det mikrobiella till de glassigaste internationella arenorna styrs det mesta av egenintresset, den evolutiva kraft som driver allt levande att söka och erövra nya närings- och statusnischer. Visst existerar altruismen, men även självuppoffringen tjänar egenintresset hos den egna gruppen eller de ledare som altruisten direkt eller indirekt stöder. Balanserna skiftar hela tiden, det råder en ständig kamp mellan alla motstridiga egenintressen. Allianser, kohandel, maktspel, myter, lögner, brott kantar den slingriga, slippriga vägen från de första stammarnas liv fram till dagens FN-korruption och globala storhetsvansinne.

    Västvärldens tänkare har fått sina ord-, prat-, bok- och skolvärldar på hjärnan och förväxlar dem med verkligheten. Verkligheten är biologisk, antropologisk, gruppdynamisk. Vi måste föreställa oss alla våra små och stora politiska, mediala och industriella ledare som hövdingar och medicinmän i fjäderskrudar, penisfodral, tatueringar, öron- och näsringar: ”Ugga-bugga, huh huh huh!” De trummar, dansar, intrigerar, sveper med sina påfågelsstjärtar. De betjänas av lakejer och legoknektar, stjärntydare och vesirer, hålldamer och narrar.

    Vi är och förblir flockvarelser och det är flockarnas ledare och deras hejdukar som på gott och ont har präglat världens alla biokulturer, språk, grymheter och idiotier från Afrikas djungel till New York. Små och stora ledare utväljs sällan för sin kunnighet, klokhet och godhet. Arv eller äregirighet driver dem att sträva efter makt. Givetvis blir de korrumperade i maktens sfärer. Dessa tämligen deformerade, halva människor har sedan i alla tider fjädrat sig, skvätt ut sina alster och fått dem cementerade. Bildligt sett är det bara alla små och stora ledares cementerade hand- och fotavtryck som vi förundrade beskådar och diskuterar, nu när evolutionen och gruppdynamiken har skärpt vår iakttagelse- och tankeförmåga och tekniken låter oss dela andras ordvärldar.

    Gillad av 2 people

  12. Lennart Bengtsson skriver:

    Vi svenskar är kanske som den enkla trofasta hustrun som inte kan föreställa sig att hennes man bedrar henne så fort han får ett tillfälle? Eller som att tro på den trevlige försäljaren som säger hur fantastisk den nya sommarstugan i skogsbrynet är utan att tala om att till vintern kommer hela den vackra skogen att avverkas och ersättas med ett jättelikt skogshygge eller föryngringsruta som man säger på fackspråk.
    Svenskar har vuxit upp i ett land med tillit, där kriminalitet, ohederlighet och bedrägeri var så sällsynt att det bara fanns i romanerna eller på utlandsresan. Sannolikt har allt detta försvunnit men vi vill inte bara tro att det är sant och klamrar oss därför fast vid barndomens föreställningar. Men kanske svenskarna också håller på att bli vuxna och är i färd med att upptäcka att verkligheten är mer komplex och sammansatt än vad många vill eller hade föreställt sig.
    Men en vuxenvärld har också fördelar som att kunna tänka själv och bilda sig en egen uppfattning om tillvaron. Det kanske innebär litet mer mental stress i det sociala umgänget men det är vad man får betala för att komma ut ur ”sandlådan”.

    Gillad av 1 person

  13. Lasse W skriver:

    Ja frågorna är många. Hur fan har politikerna mage att säga det ena och det andra. Uppblåst, var ordet sa Bull. Men det finns en exceptionalism i Sverige. Den finns nog även i USA. Man ser sig själv som annorlunda och speciell. Och man är bättre än andra. Godare. Grunden ligger nog i Palmes internationella gärning. Som var högtravande, idealiserande och pretentiös. Den satte sina spår i den svenska självbilden. Lägg till en dos feministiskt omsorgstänkande, en dos sekularism, en dos social ingenjörskonst inklusive en övertro på politikens möjligheter så är soppan färdig att servera. Det är faktiskt ofattbart att se den svenska ministern Kristina Persson öppet kritisera grannlandet Danmark för Danmarks flyktingpolitik. Hur är det överhuvudtaget möjligt att bete sig så? En gåta tycker jag. Vilken begåvad författare vill fördjupa sig i den svenska exceptionalismen? Djupintervjua personer som Kristina Persson och sedan ställa diagnos.

    Gillad av 4 people

  14. Christer Carlstedt skriver:

    Dags för ett citat ur en rätt gammal text kanske?

    ”Den mans rykte dör aldrig, som skapat åt sig ett gott”. (Eddan)

    Därefter gör vi en liten samkörning med Maslows behovstrappa.

    Våra politiker har genom fingerfärdighet och oheliga allianser klättrat näst högst upp. Man har alltså försett sig ekonomiskt och bokat in en i det närmaste permanent plats vid köttgrytorna. (Skulle det ”skita sig” i kommande val så är det förberett för en ekonomiskt gynnsam reträtt).
    Det är nu dags att kravla sig upp på det översta trappsteget. Självförverkligandet!

    Självförverkligandet kan givetvis ta sig olika former. För en politiker kan det vara att hamna i historieboken som någon som gjort gott. Som Eddan säger skaffa sig ett gott rykte.

    Nu kommer kruxet.
    Vad är gott?

    Att sköta sitt jobb enligt förväntning är ju inte speciellt utmärkande. Det gör ju nästan varenda kotte som jobbar. Följaktligen är det inte gångbart under avdelningen för självförverkligande i avsikt att gå till historien som statsman. Bättre upp krävs!

    Att hjälpa någon som har det problematiskt och kanske svårt måste väl räknas som ”gott”?

    Här öppnar sig nya vyer. Jag kan rent av bli internationellt ihågkommen.
    Efter litet klämmande och kännande på idén så tycks den kunna vara gångbar.

    I vår närtid hittade man givetvis en hel drös migranter som ville komma till Europa och hyfsa till den personliga ekonomin. Vilket sammanträffande och tillfälle!

    Först och främst måste man ju klara av det här med terminologin. Migranter låter inte bra. Det antyder ju att det har med frivillighet att göra. Vi bestämmer att de skall kallas flyktingar! Därmed blir det fastslaget att det är generellt synd om dem. Det vet ju alla att flyktingar är det synd om. Nu är grunden lagd.

    Det är nu min godhet kommer in i bilden. Jag bjuder helt enkelt in dem att bo hemma hos mig. Det är väl bland det godaste man kan ta sig för?
    Ja, givetvis inte till mig personligen (hur skulle det se ut?). Men litet till oss alla! Vi får alla stå för hotellkostnad och så småningom boende och uppehälle.

    Har Du avvikande mening? Eftersom jag är god så blir Du då per definition ond. Det vill Du väl ändå inte bli uthängd som? Dessutom är de som kommer litet brunare i skinnet än Du, så då blir Du dessutom rasist. Håll käften och betala!

    Dessutom är det ju så att vi behöver ett befolkningstillskott för att täcka upp för vår låga befolkningstillväxt. Så det så! Vi talar om Sveriges räddning. Och det är jag som står för den. Det här begriper jag bättre än Du! Du tror väl inte att jag blivit högsta hönset utan anledning?

    Ordet ”ju” betyder egentligen ”som alla vet”. Det används flitigt av politiker i övertalningssyfte till massorna. Det finns väl ingen som ställer sig upp och säger ”Nej, det vet jag inte”. Då blir man ju betraktad som dum. Icke sa Nicke!

    Nu inträffade det otroliga. Högsta hönset blev nerputtat från toppen på dyngstacken! Trots alla utdelade godispåsar i form av skattesänkningar. Jo, det förstås, de hade ju betalat för dem själva genom att överste tuppen inte betalade den försäkringspremie han skulle till försvaret, polisen och rättssystemet i övrigt. Dessutom hade han sålt en del av de tillgångar som hönsen litet längre ner hade gnetat ihop till. Nu var det ju i sig inget nytt. Det hade ju sossarna redan gjort när de sålde Telia. Dom lyckades till och med med konststycket att till svenska folket sälja det som de redan ägde. Och till överpris dessutom!

    Nu blev det fart på ungtupparna och de vassaste hönsen. Godhet var mantrat som skulle lyfta dem till dynghögens högsta topp.
    En av hönorna ansåg till och med offentligt att vi kunde ta emot tre gånger så många ”flyktingar” som vi redan var själva.
    Hon var så ivrig att nå den översta härligheten att hon rent av hade glömt bort (sina rötter i bondeförbundet till trots) att landet av egen kraft bara kan producera mat till hälften av de som redan är här.
    Hon ser det kanske inte som så stort problem. Skulle det av någon anledning krisa till sig så kan hon ju flytta hem med sin nya familj till pappas lantbruksgård.

    Så tyvärr Patrik har nog Dina Brasilianska bekanta alldeles rätt. De högre politikernas ambition är till skillnad från vår, inte att väl förvalta sitt pund och sköta det som de blivit tillsatta för.
    Det verkar inte vara tillfredsställande nog att sköta jobbet väl. Man måste upp ännu högre för att synas i solens glans.

    Om de nu är så obildade så kanske någon kan berätta för dem hur det gick för Ikaros?

    Gillad av 3 people

  15. Tahmas Nuri skriver:

    I dagens Aftonbladet ledarspalt står det att läsa om varför borgerliga tidningar ”mörkar” hur bra det går för Sverige och varför ”etablissemanget” är så tyst. Det som är lustigt i ledaren är att hon inledningsvis berättar om alla stordåd vi har lyckats med, bland annat har sysselsättningen ökat, statsskulden minskar och att exportindustrin går som tåget. Efter den här axelklappningen så börjar hon rada upp tänkbara skäl till varför många av oss är domedagsprofeter som anser att Sverige håller på att kollapsa, migrationskaoset, integrationen, skolorna, vården och välfärdssamhället i stort.
    Det hon inte vekar begripa är det är just därför vi är domedagsprofeter eller egentligen en proteströrelse mot en regering som har tappat kompassen. Det hon i sin tur mörkar är att notan för ovannämnda problem inte har kommit än. När notan väl kommer så blir det dags att börja springa för vi kommer inte att ha råd att betala det kalaset som sjuklövern med verkställande LF Reinfeldt har ställt till med.

    Gillad av 1 person

  16. Tahmas Nuri skriver:

    Precis som texten beskriver så vill Margot Wallström att skurkstater skall legitimera Sverige i FN:s Säkerhetsråd. Hon har utanvidare själv erkänt en skurkstat, Palestina, men valde att inte erkänna Västsahara för då skulle Marockos röst förloras. Nu väljer hon att åka Eriksgata för att få med stater som Zimbabwe och Uganda. Sverige kommer att få betala ett högt pris när hon valsar runt i u-länderna och röstfiskar. Dessa skurkstater kommer att kräva mycket pengar av oss för att få deras röster.
    När världens första feministiska regering ber på sina bara knän att stater som utdömer dödsstraff för homosexuella skall hjälpa oss att få en plats i ett råd som har spelat ut sin roll är ett slag i ansiktet på HBTQ rörelsen och det är fruktansvärt ohederligt. Men det är Margot Wallström i ett nötskal.

    Gillad av 1 person

  17. Hovs--hallar skriver:

    Jag är benägen att tro — att den brasilianske vännen delvis kan ha rätt. Men förutom politikernas egoism och fikande efter personlig berömmelse, så måste det finnas en ideologisk motor involverad — en verklighetsbeskrivning som kan övertyga tillräckligt många människor för att de tillsammans ska utgöra ett socialt effektivt verktyg för indoktrinering av massorna.

    Det verktyget, som smart nog har försetts med ett hölje som påminner om gångna tiders kristendom, kan vi kalla ”PK-ismen”. Egentligen är detta en slags kvasi-marxistisk vänsterideologi, som ALLTID strävar efter att destabilisera vår hävdvunna svenska kultur och dess värderingar, genom att bland annat förneka vår egna kultur och samtidigt vurma för ett massinflöde till Sverige av människor från främmande kulturer.

    Den har lyckats koppla ett strypgrepp på oss genom sin ytligt sett harmlösa och välmenande retorik. Det talas hela tiden om ”godhet”, om hur vi ska ”öppna våra hjärtan”, osv.

    Man påminns om gamla tiders kristna missionsarbete, när vi uppmanades visa generositet genom att tex. skänka pengar till den ”yttre missionen” — dvs. att sända missionärer till de stackars oupplysta hedningarna i Afrika!

    Nu vänder man på steken — istället för att de ”stackars hedningarna” får besök av missionen på plats, kommer de ”stackars hedningarna” nu hit till Sverige i miljontal för att ta del av våra ”öppnade hjärtans” välsignelser och undfå Nådemedlen genom att besöka närmaste socialbyrå!

    Lägg märke till att det på ytan ser ut att vara SAMMA tänkesätt bakom båda företeelserna.
    Vi påstås ha en moralisk skyldighet att HJÄLPA sämre lottade människor.

    MEN — i verkligheten är det en avgrund mellan äldre tiders mission och dagens asylinvandring.

    – Den förra byggde på ”hjälp på plats”, och finansierades genom frivilliga donationer.

    – Den andra bygger på att objekten för ”hjälpen” kommer HIT till Sverige, och kostnaderna tas ut av oss MED TVÅNG via skatten!

    Dessutom är de ”hjälpobjekt” som tar sig hit mycket sällan vad de utger sig för att vara, de är INTE ”på flykt undan krig och förföljelse” utan LYCKSÖKARE, som vill utnyttja våra skattefinansierade välfärdssystem.

    Detta gör makthavarna allt för att dölja, då de skulle förlora prestige på att erkänna fakta. Konsekvenserna för Sveriges ursprungsbefolkning struntar de i.

    Gillad av 2 people

  18. Tahmas Nuri skriver:

    Fattar jag ingenting? Uppenbarligen gör inte jag det i heller.
    Enligt bloggen kristen opinon så har Svenska Kyrkan ändrat kollektcirkuläret till en mer feministiska pk- vänlig där den Treenige guden, Fader, Sonen och den Helige Anden är ersatt av en gud som beskrivs som ”Fader och Moder”, ”Syster och Broder” och ”livgiverska och inspiratör”.
    I cirkuläret är ordet evangelium borttaget samt att cirkuläret hävdar att ”vi delar tro med varandra”.
    Vidare står det att läsa i bloggen ”Anna Karin Hammar, präst, teologie doktor och ledamot i Svenska kyrkans läronämnd, fällde under EuroPridefestivalen 2008 det numera klassiska uttalandet: ”Man avskaffar inte en religion bara för att man inte gillar den. Man ändrar den.” Så här åtta år senare är det tydligt att Anna Karin Hammar och hennes trosfränder i kyrkoledning menade allvar. För nog har man ändrat religionen, alltid”
    Man vill helt sonika ändra Jesus missionsbefallning som löd
    Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” (Matt 28:18-20)
    Som sagt jag fattar ingenting i heller.

    Gillad av 1 person

  19. Ann skriver:

    Sverige styrs av den globala agendan för en ny världsordning.
    Om Storbritannien stannar i EU, om Hillary Clinton blir USA:s nästa president, har de angloamerikanska oligarkerna befäst sin makt ytterligare och stärkts i strävan efter världsherravälde, NWO: en världsregering, en världsdomstol, en världsreligion, ett världsspråk, en världskultur…?
    Vi har redan sett dessa beskäftiga globalister bestämma över Nobels Fredspris. Varken Al Gore eller Barack Obama var värd utmärkelsen, den glänsande guldmedaljen; långt ifrån. Det var ett sätt att demonstrera muskler när oligarkernas klimatbluff och president triumferade.

    Individens andliga framåtskridande står på spel med judisk finanselit och islamism i pakt, politisk islam och politisk korrekthet ihop för målet vinna hela världen genom en ideologi med drag av kommunism.
    Ondska förklädd till godhet.
    Samtidigt: en vidunderlig envig om människans själ, i gammal språkdräkt ”Antikrist” mot Kristus; materialism, fundamentalism – eller en högre nivå av medvetande.
    Tragiskt när inte bara politiska makten över oss och kultursfären sviker, utan även kyrkorna stänger sitt hjärta för Kristus och överger människorna i deras längtan och existentiella nöd.
    Kultur, vackra ideal och bildning, andens frihet att nå långt; mycket av det som höjer människan till människa försvinner från oss. Det blir en tillbakagång, för mänskligheten att liksom börja om och erövra friheterna på nytt.

    Gillad av 2 people

  20. Stig Palm skriver:

    Finns ett bra sätt att minska attraktionen FN och New York?
    USA utvisar hela anläggningen till Afrika att alla delegater kan vara på plats för sina strävanden.
    Risken är väl att det byggs upp ett ‘gated community’ runt FN palatset vilket måste byggas.
    Inom detta omgärdande staket kommer delegaterna att kräva lyxboenden och därtill hörande hotel.
    Standarden måste vara som i NY förstås. Varför annars vara medlem i ‘klubben’? Eller vad säger du Margot Wallström som en av lyxlirarna utan krav på resultat?
    NEw York City mister förstås en hel del inkomst men kan kompenseras med att riva den nu lätt sunkiga ‘skrapan’ vid East River och bygga något lönsamt. Mr Trump är expert på detta och skulle nog uppskatta här mitt förslag till ändring.

    Gilla

  21. Tahmas Nuri skriver:

    Det finns grupper i samhället som vill tysta det fria ordet. Lagen om hets mot folkgrupp är det verktyget som de behöver. Samtliga minoriteter och mer eller mindre lösa grupper innefattas av lagen. Vi som är svenskar innefattas också av lagen men av alla de anmälningar som har kommit in till JK, som är den som driver processen, så har inget lett till åtal.
    Enligt lagen så behövs inte ”hets” utan lagen säger även ”missaktning”. Missaktning är ett begrepp som kan betyda allt från att ha fula byxor till regelrätt hat mot person eller grupp.
    Vi som komenterar på den här bloggen ligger alltså riktigt illa till, även jag som är en ”gatukorsning” av olika kulturer kommer med största sannolikhet att stå inför skranket.
    Folkets demostration som i media genast blev en högerextrem och neonnazistisk rörelse, genom stt koppla ihop en händelse med en annan, är bara ett sätt hur våra folkvalda och mörker etablissemanget försöket kväsa allt uppror mot sjuklövern till att likna det vid rasism och hat.
    Våra folkvalda vill absolut inte ha en proteströrelse likt den som finns i övriga Europa för det ser inte bra ut i övriga världens ögon. Landet lagom är och skall förbli ett land som aldrig opponera sig mot en regering, de enda som får opponera sig är vänstern 1 maj oavsett om de sitter i regeringsställning eller inte.
    Det här mina damer och herrar är ren och skär diktatur.

    Gillad av 2 people

  22. ruben skriver:

    Ja varför tar vi emot fler immigranter än vi klarar av? Varför belastar vi det psykosociala tillståndet så maximalt i samhället? Har vi politiker, som är våra fiender? Ja jag håller med, jag fattar ingenting.

    Gilla

  23. Jonas Nilsson skriver:

    En aspekt jag inte sett i fälten är den geografiska. Sveriges läge är militärstrategiskt intressant, inte som någon framsida men som innersida: nyckeln till Östersjöns innanhav och därmed möjligheten att hejda ryssarna (och i värsta fall Kina) ut i västvärlden SAMT nordkalott frågan. Med baser på Sveriges befolkningstomma vidder i norr blir det betydligt lättare att lugna den norska och finska oron. Jag tycker att det redan verkar ha lugnat sig något i våra medier. Nu tycks man kunna tala om att Danmark flyttar enheter till Estland. Det är som att den medeltida historien går igen. Att värdlandsavtalet blev en så märkligt angelägen sak, SD måste ha fått något i utbyte, antyder att det var något av en slutsten. Idén om liberala anglo-amerikanska finansiella intressen är nog inte bara spöke.
    Ryssarna verkar ha kunnat säkra Krim men inte Kaliningrad. Frågan är väl om ryssarna lyckas bättre med tyskarna eller tvärtom. Vi lär knappast få något av den kakan på ett tag.
    Jag kan ändå tro att migrationen blir en räddning för oss i flera bemärkelser, inte minst den intellektuella.

    Gilla

  24. thojak skriver:

    Om det nu kan vara till någon tröst, så fattar jag – efter 28 års utomlandsvistelse/-jobb – inte heller någonting. Jo, förresten, en sak framstår rätt/rejält klart (oomkullrunkelig faktiskt) och det är, att det svenska samhället i snabbt takt närmar sig fullständig kaos/katastrof/sammanbrott.
    Arma Land!

    Gillad av 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.