Patrik Engellau

Nyligen skrev jag en text där jag ondgjorde mig över att gästerna på asylboenden sitter och har tråkigt i stället för att göra nyttiga saker såsom att lära sig svenska.

Jag blev genast kontaktad av en eldsjäl i Åre kommun, som förklarade att där, minsann, hade det startats språkundervisning på det lokala asylboenden, som med ungefär 630 boende ska vara Sveriges största. Kul, sa jag, själv ska jag till Åre för att åka skidor till nyår, får jag komma och titta?

Det fick jag. Det visade sig att eldsjälen plus några andra eldsjälar – själva invandrare till Åre kommun, ehuru från Stockholm – just hade startat ett system för svenskundervisning på asylboendet. 450 stycken vuxna migranter ska få hjälp att lära sig svenska. ”Har de tagit sig hit ända från Syrien och Afghanistan så är det väl fan om de inte ska kunna lära sig svenska bara vi ger dem verktygen”, sa eldsjälen.

Jag fattade genast att detta är ett stort och svårt projekt. Bara ett dussintal av migranterna har någon form av högre utbildning eller ens lite mer avancerad yrkesutbildning. Åtskilliga är troligen analfabeter. Och framför allt: bara ett tjugotal har möjligheter att över huvud taget kommunicera med de svenska frivilligentusiasterna eftersom de kan hjälplig engelska. I övrigt talas mest arabiska och dari (ett farsi-liknande språk med spridning i Afghanistan).

Min kontakteldsjäl är en pensionär som flyttat till Åre efter en karriär som managementkonsult åt storföretag. Han har erfarenhet av företagsutbildning och lade upp strategin: de engelsktalande, som också är de bäst utbildade, får bli svensklärare åt de andra. Dessa ”lärare” får en svensklektion av eldsjälarna på måndagar som lärarna sedan i sin tur lär ut till sina klasser på asylboendet under veckans övriga dagar. Så ska det enligt planen fortsätta vecka efter vecka. Visionen är att ett antal migranter till midsommar ska ha lärt sig tillräckligt med svenska för att kunna skriva egna små uppsatser som trycks till en bok.

En av eldsjälarna, som är språklärare, har utarbetat ett studiematerial som ligger tillgängligt för alla på denna Youtube-kanal.

Jag var med vid det första utbildningstillfället för lärarna, som alltså utgör ett slags intellektuell elit bland de asylboende. Jag fick ingen känsla av att de precis flytt från krig, utan snarare att de velat komma till Sverige för att förbättra sina liv. De hade varit mycket ambitiösa och jobbat med studiematerialet. Jag gick runt bland bikupegrupper och svarade på frågor som ofta handlade om hur man uttalar det svåra svenska ordet ”sju”.

Kommer detta att fungera? Ingen vet. Men även om bara en bråkdel av de 450 vuxna migranterna lär sig svenska på det här sättet kommer projektet att kunna utvecklas till en förebild för hur det sociala entreprenörskapet och det svenska civila samhället runt asylboenden kan hjälpa migranter att göra nytta för sig själva.