O Paris!

mohamed omar

Mohamed Omar

Den 6 november i år läste jag dikter på Göteborgs stadsbibliotek. Vi var fem poeter. En av dem var Gunnar Harding. Han har betytt mycket för svensk poesi genom att översätta och introducera poeter. Idag, efter tragedin i Paris, tänker jag på antologin O Paris! som han redigerade. Den kom ut 1978.

Boken handlar om Paris som centrum för modern konst och litteratur i början av 1900-talet. Här föddes den moderna poesin! Och mitt i virvelströmmen av nya uppfinningar, idéer och konstriktningar stod poeten Apollinaire. I sin dikt ”Fönstren” från 1913 slår Apollinaire upp fönstret mot en världsstad full av förhoppningar. Kriget hade ännu inte kommit. I en av raderna hittar vi utropet ”O Paris!” Det är en dikt, skriver Harding, som liksom staden själv, vibrerar av liv och rörelse.

Fönstret öppnas som en apelsin
Ljusets underbara frukt

Det sägs att dikten uppstod under en kafédiskussion. Vad kan vara mer franskt, mera europeiskt än poeter som konverserar fram en dikt på ett kafé i Paris? Dessa kaféer som blivit till något av kliché när vi talar om bohemeri, poesi och knepiga modefilosofier.

Men de kaféintellektuella står för något större och viktigare: det fria tankeutbytet och det fria skapandet. Vad vi glömmer är hur unikt detta är för vår västerländska civilisation. Sådana kaféer och sådana samtal, som de som fördes av Apollinaire på 10-talet och Sartre på 40-talet, är sällsynta i den islamiska världen.

Fredagen den 13 november slog barbarerna till mot civilisationens oskyddade hjärta. Kaféerna, där man kan föreställa sig att unga människor nyss hade flörtat och skrattat, filosofer hade samtalat med pannan i djupa veck och poeter hade diktat en rad eller två mellan kaffeklunkarna, förvandlades till slakthus.

Två sätt att tänka står mot varandra. Ett som värdesätter livet, det här livet. Ett som värdesätter döden och det efterkommande livet. De två är oförenliga och kan inte mötas. Väst hatar inte de andra och vill inte ha krig. Men de andra hatar väst och har förklarat krig. Då måste vi svara.

Efter varje terrorattack uppstår en debatt. Vi västerlänningar älskar att prata. Vi pratar, pratar och pratar. Vi ser saker ur olika perspektiv, till och med ur vår fiendes perspektiv. Vi försöker till och med att förstå vår fiende och hittar tusen ursäkter och förklaringar. Men medan vi pratar förbereder fienden nya attacker.

Vi har pratat tillräckligt nu. Om vi inte agerar är vår frihet hotad. Redan nu kan ingen europé teckna vad han eller hon vill eller uttrycka vilken åsikt han eller hon vill och känna sig trygg. Den Islamiska staten (IS), det barbariska, islamistiska våldets huvud, kan nå oss överallt. Vår frihet har alltså redan naggats i kanten.

Det krävs konkreta åtgärder för att stävja hotet mot den västerländska civilisationen. Det är inte bara vi som förlorar om vi ger efter. Hela mänskligheten förlorar. Hela mänskligheten njuter av den västerländska civilisationens frukter – ljusets underbara frukter!

En sak som vi bör göra i Sverige är att stoppa alla bidrag till islamiska organisationer som inte tydligt och aktivt motarbetar jihadism. Fördömanden räcker inte. Vad betyder det om en imam fördömer en terrorattack bara för att dagen efter fortsätta att lära ut jihad, sharia och intolerans mot icke-muslimer? Terrorn kommer inte från ingenstans, den är en konsekvens av värderingar. Jihadismen måste ryckas upp med rötterna.

Paris den 13 november såg ut som Syrien eller Irak. Det är också en bild av globaliseringen. Det är inte bara västerländsk kultur som sprider sig över världen. Andra kulturer kommer till oss. I islamvärlden är religiöst hat och våld en del av vardagen.

När nu vår kontinent tar in stora grupper av människor från islamvärlden, som i fråga om värderingar ser helt annorlunda ut än Europa, måste vi hitta sätt att integrera dem. Om vi inte påverkar dem kan det hända att de påverkar oss. Kanske inte dig eller mig, men vårt samhälle. Visst, det är inte alla muslimer som är extremister, långt därifrån. Men en del av dem är det. Det innebär att ju fler muslimerna blir i Europa, desto fler blir extremisterna. Hur ska vi hantera det?

Mellan fem och tio procent av Frankrikes befolkning är muslimer. I denna grupp finns det en del som inte känner sig som fransmän och som en del av Frankrike. Även om det bara är några procent av dessa som är tillräckligt extrema för att ta till vapen så stor vi inför en jättelik utmaning. Mellan 1500 och 2000 franska muslimer har rest till Irak och Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten.

Det är en ödesfråga för Europa. Vilken väg ska vi välja? Någon gång måste vi bestämma oss för vilka samhällen vi vill att våra barn ska leva i. Att bara vänta och inte göra något är också att välja: att låta andra, icke-västerländska värderingar sprida sig och få fäste. Om vi även i fortsättningen vill ha ett samhälle där människor utan att vara rädda kan träffas på kaféer och diskutera sina idéer, även sådana som islamiska extremister anser hädiska, då måste vi vara beredda att stå upp för det vi tror på i mötet med de som kommer till våra länder.

De islamiska extremisterna vilar inte. De är bestämda och handlingskraftiga. De vill sprida sitt sätt att tänka och leva. De föraktar våra västerländska värderingar. Vi bör bli ännu mer aktiva i att sprida vårt sätt att tänka och leva. Ja, det rör sig om en kraftmätning. Och så länge vi inte inser det har våra fiender ett försprång.

29 reaktioner på ”O Paris!

  1. Aha skriver:

    Ord och inga visor. Att så reservationslöst ställa väst mot (extrem) Islam kommer etablessimanget att avstå ifrån. Vi har ju gudbevars kulturrelativismen som säger att vi i görligaste mån ska låta invandrare behålla sin kultur. Det handlar alltså en del om att som man bäddar får man ligga.
    Gullandet med muslimska/Islamska föreningar kommer därför att fortsätta i Sverige. På sin höjd kan ett större attentat i Sverige leda till att en ändring ska komma till tals. Tillsvidare måste mångkulturens förmenta fördelar upprätthållas. Etablessimanget har satsat en enorm prestige i mångkulturens väl och ve. Man är också låst i bruket av islamofobin som avfärdar kritik som religiös rasism.

    Som en detalj är det rimligt att tro att de som beslutat om att curla återvändande IS-terrorister kommer att ligga lite lågt ett tag.

    Gillad av 3 personer

  2. Bertil Rolf skriver:

    Du säger dessa goda ord väl. Vi västerlänningar har inte valt den väg som de extrema tvingar på oss. Vi har inte valt att se dem som fiender. De har valt åt oss.

    Vi västerlänningar behöver nu ledare av en annan typ och ett annat format än dem vi nu har.

    I veckan dog Helmut Schmidt, en av Europas stora statsmän. På hans lott föll att värna staten mot det angrepp som utgick från det vänsterextrema Rote Armee Fraktion. Hans politik kan tjäna som en ledstjärna för den kamp som vi tvingas ta upp.

    Gillad av 4 personer

  3. bema skriver:

    Reblogga detta på Bengts Blogg och kommenterade:
    ”Paris den 13 november såg ut som Syrien eller Irak. Det är också en bild av globaliseringen. Det är inte bara västerländsk kultur som sprider sig över världen. Andra kulturer kommer till oss. I islamvärlden är religiöst hat och våld en del av vardagen.”

    Mohamed Omar var i sin ungdom delaktig i en ultrakonservativ (dock inte våldsbejakande) islamisk sekt. Idag är han en bättre försvarare än någon annan av västs frihet och demokrati. Han vet vad han talar om. Han menar att det finns ett samband mellan icke våldsbejakande islamsk fundamentalism (wahabism, salafism) och våldsbejakande islamism. Den senare hämtar inspiration från den förstnämnda. Jag rebloggar här vad han skriver om Paris.

    Gillad av 1 person

  4. Jan W skriver:

    Krönikans reflexioner är viktiga. Likafullt är de på sätt och vis självklara.

    Låt mig citera följande självklarhet:

    ”Visst, det är inte alla muslimer som är extremister, långt därifrån. Men en del av dem är det. Det innebär att ju fler muslimerna blir i Europa, desto fler blir extremisterna. ”

    Jag undrar hur ofta jag igår på radio och TV hörde påstående av följande karaktär: Vi får inte blanda ihop terrordådet med flyktingarna, i själva verket är det ju flyktingarna som drabbats hårdast av terrorn. Vilket självfallet är korrekt, men detta konstaterande påverkar ju på intet sätt de risker Europa står inför.

    Dessutom kanske risken är icke-linjär. I detta fall innebärande att risken ökar mer än proportionellt mot antalet invandrare emedan svårigheterna med integrering i vårt samhälle rimligen ökar ju fler som skall integreras.

    Sen har vi ju den alldeles uppenbara risken för att det med flyktingströmmen följer redan övertygade och tränade extremister/terrorister. (Det finns uppgifter som tyder på att minst en av mördarna nyligen anlänt till Europa som flykting.)

    Mycket prat också om att lösningen på problemet är att Europa måste se till att få slut på konflikten i Syrien.

    Som vanligt, alltså, läggs stor energi på att sopa dagens problem under mattan och att prata om lösningar som är både extremt osannolika och där ingen vet riktigt hur de skall åstadkommas. Att få flyktingströmmen att upphöra genom att få stopp för konflikten och våldet i Syrien eller för den delen i andra områden varifrån flyktingarna kommer verkar snarast ännu mer utopiskt än att få alla EU-länder att solidariskt ta sin del av flyktingvågen. Det senare vore ändå, även om viljan funnes, knappast någon lösning då det skulle kräva ett betydande tvång riktat mot flyktingarna.

    Politikerna med benäget stöd av massmedia väljer att inte ta ansvar. Om man inte vill eller anser sig kunna göra något verkningsfullt för att minska flyktingströmmen så får man ta ansvar för detta ställningstagande och klart och tydligt tala om det för väljarna. Istället väljer man att ägna sig åt att låtsas att man vill och försöker göra något genom att prata om och lägga energi riktat mot aktiviteter som inte kommer att leda någon vart. Samtidigt, som man efter bästa förmåga, försöker sopa problemen under mattan.

    Jag tror inte detta är en medveten strategi. Det handlar snarare om ett sätt att fly från, undvika, obehagliga beslut. Att inför sig själv och andra låtsas att man tar itu med situationen.

    När politikernas brist på ansvarstagande till fullo går upp för folket kommer det att få politiska konsekvenser. Jag kan inte föreställa mig annat än att dagens situation kommer att föra med sig omvälvningar. Det är självfallet mycket svårt att förutsäga vad som kommer att ske. Vad man kan vara mer eller mindre säker på är dock att omvälvningarna varken blir mindre dramatiska eller mindre smärtsamma för att man väntar och väntar och väntar.

    Gillad av 3 personer

  5. Ulla L skriver:

    Tack Mohamed för att du finns och fortsätter att skriva. Riksdagen har tyvärr i okunnighetens namn och utan någon konsekvensanalys beslutat (1975) att Sverige ska vara mångkulturellt och därför öppnat landet för all världens olika kulturyttringar att flöda in. Utan undantag, utan att fråga folket och utan någon plan, budget eller förberedelser. Främmande kulturer är kultur medan den egna befolkningen fått höra att de ingen historia och kultur har. Att få politikerna att erkänna att det beslutet är på god väg att få hela det svenska välfärdssystemet på fall och dessutom gjort att anarkin nu breder ut sig även utanför de nästan 200 så kallade utanförskapsområdena, det ser jag som totalt omöjligt. Point of no return är redan passerad!

    Gillad av 3 personer

  6. Hans Kindstrand skriver:

    Det finns i västerländskt tänkande en grundbult som i högtidstalen kallas tolerans. Att vara en tolerant människa är positivt laddat. – Leva och låta leva är det förhållningssätt som vi i alla sammanhang uppmanas att leva upp till. Det gäller livets alla aspekter inte minst det religiösa. Den andra sidan av samma mynt är likgiltighet. Hur var det nu när C föreslog månggifte med hänvisning till att ”jag har inte med att göra hur många hustrur/män min granne håller sig med”. Där tog likgiltigheten slut och det tog hus i helsike för att uttrycka det försiktigt. Vi är inte och kan inte vara likgiltiga när våra vitala intressen står på spel. Det är väl ungefär där vi står nu. Kan vi människor rösta om vad Gud vill? Svaret på den frågan avgör det svenska samhällets framtid. Det svaret kan vi inte vara likgiltiga inför.

    Gillad av 2 personer

  7. JAN BENGTSSON skriver:

    Tänk om våra LEDANDE TIDNINGAR vågade ta in denna artikel!!!

    Ord o inga visor i RÄTTAN TID!!!

    INTE EN KRONA till NÅGRA Muslimska organisationer,
    som inte AKTIVT TAR AVSTÅND från JIHAD o SHARIA!!!

    Dessutom med ett krav att man inte bara ACCEPTERAR,
    utan BEJAKAR KVINNANS LIKA VÅRDE!

    IMAMERNA är vår Akilleshäl. Där saknas ALL kontroll över budskapet!
    Ekonomiska BIDRAG från Saud-Arabien BORDE vara kontroversiellt,
    sannolikt inte utan ”villkor”, avseende BUDSKAPET…

    Borde vara rätt självklart,
    att dessa predikar på SVENSKA!

    Då främjar det INTEGRATIONEN i hög grad!!!
    Då hade nog motivationen ökat till ALLAhs glädje)))

    Gillad av 1 person

  8. Sten Lindgren skriver:

    Media och politiker i symbios
    Tack för kommentarerna, det som beskrivs måste så småningom hända. Men tyvärr tror jag inte tiden är mogen ännu. Politiker och media i skön förening vägrar fortfarande se den obehagliga sanningen. Inte ens en högerinriktad (eller mera korrekt en före detta högerinriktad) tidning som SVD vågar ta upp sådana frågor. I dagens ledare konstateras att IS betraktar Europa som sitt nästa slagfält. Ledarens slutsats av detta är:

    ” om denna information leder till att vi stänger dörren för asylsökande, varav många flyr just för att undkomma dessa mördare, har terroristerna vunnit, oavsett vilka inbillade högre syften och makter deras ”heliga krig” utkämpas för.”

    Dvs rör inte mitt flyktingmottagande. Jag skulle tro att känsliga frågor till muslimska samhällen i väst också fortfarande är tabu. Detta till skillnad från i USA där CNN idag på morgonen frågade ut muslimska företrädare i Europa om deras ansvar. Tyvärr fick man inga bra svar, i alla fall inte då jag tittade

    Gillad av 2 personer

  9. Lennart Bengtsson skriver:

    De krig som vi ser idag skiljer sig från de krig som vi vant oss vid under 1900-talet. De nya krigen är diffusa, asymmetriska och ogripbara. Strategin är väl genomtänkt där huvudavsikten är att långsamt och systematiskt försvaga de stater som man valt att angripa så att den slutliga ockupationen skall ske till ett minimum av resurser. Detta är den strategi som Ryssland valt i Ukraina och den strategi som den islamska staten nu fört över till Europa. De nya ”soldaterna” är redan på plats och avvaktar endast order till angrepp om det nu behövs? Av fruktan blir befolkningen snabbt medgörlig och allt fler väljer av feghet och bekvämlighet att underkasta sig. Redan har det gått så långt att man oroar sig mer för motståndsrörelsen än för den nya fienden.

    Kanske behöver inte ens attentaten i Paris upprepas i ett land som Sverige? Man har nått sitt mål och befolkningen är redan vettskrämd. Det är därför säkrare att underkasta sig för att därigenom slippa möjliga attentat. Det är ju mycket mindre farligt än att stå upp för friheten och för det öppna samhället ?. Kanske är det på kort sikt också bra för affärerna?

    Så frågan är till slut hur mycket anser Sverige att friheten är värd? Vill man bekämpa ondskan som i Sagan om ringen eller ger vi efter för ”Sauron”?

    Gillad av 1 person

  10. Hans Kindstrand skriver:

    Dom bestialiska attentaten i Paris föranleder nu många utsagor från ledande svenska politiker. Det finns två frågeord som jag brukar använda för att ”floskeltesta” olika ståndpunkter. Varför och Hur.
    Frågeordet VARFÖR inbjuder till mer eller mindre vidlyftiga spekulationer som nästan aldrig kan verifieras och där den som spekulerar aldrig kan beslås med att ha fel.
    Frågeordet HUR kräver konkretion och innehåller en risk att den föreslagna medicinen är verkningslös eller i värsta fall gör mer skada än nytta. Den som besvarar frågan Hur riskerar med andra ord att ha fel.
    Det finns naturligtvis ofarliga svar på frågeordet HUR – satsning t ex – dvs. att kasta en given summa pengar på ett problem som inte är identifierat, inte analyserat och inte ens formulerat på ett sätt som är relevant för att det ska kunna lösas.
    I ett försök till optimism – vi lever i en spännande tid.

    Gillad av 1 person

  11. Lennart Göranson skriver:

    I ingenmansland mellan dem som vill försvara våra västerländska värderingar men missar att göra något åt saken och dem som vill göra något åt saken men glömmer våra västerländska värderingar ger Mohamed Omars inlägg ett visst hopp. Det är sant att vi måste agera. Men hur? Att kräva stopp för statliga bidrag till organisationer som tar avstånd från våra grundläggande värderingar – och vissa fall till och med manar till kamp – är lätt att ställa sig bakom. Men sedan? Nätet fylls av förslag som mer luktar religionsförföljelse eller etnisk rensning än försvar för det som åtminstone jag vill lägga i begreppet västerländska värden. Det skulle vara intressant att läsa mer från Omar när det gäller våra handlingsalternativ.

    För övrigt säger jag som CJL Almqvist: ”varför är allt en trasa?”

    Gilla

  12. Asiktenmin skriver:

    Oroande beskrivning, som känns mer verklighetsförankring än den gängse bild av ”fredens” religion som media och politiker sjunger sin lovsång till.
    Slående när iväg resande Daesh ”krigare” beskrivs är att, individen var helt normal, ingen anade något, vilket tyder på att potentialen av antalet ”krigare” är enormt med tanke på dagens asylantinflöden av muslimer från odemokratiska våldsbenägna länder/områden.

    Gillad av 1 person

  13. Rikard skriver:

    Hej.

    Flera västmakter förfogar över nukleära stridsmedel. Är det bättre att se på medan dessa demoner massakrerar civila som du och jag utan att ingripa, eller att invadera med årtionden av fortsatt lidande och död, eller att ta till vapen mot denna avgrund av vidrigheter och göra slut på dem, en gång för alla?

    Frågan måste ställas, om så bara för att besvaras med nej. Men den måste ställas: skulle de Allierade nöjt sig med att trycka tillbaka Tyskland till sina ursprungliga gränser, och sedan rest hem? Hur hade Europa då sett ut, särskilt med Stalins offensiv? Jämför med de Iranska och Saudiska ambitionerna.

    Det är dags att vi européer visar varför vi var och är världsmästare i att föra krig. Inte vinna slag, inte genomföra attentat, utan att föra krig. Ett krig är vunnet när motståndaren är oförmögen att tillfoga dig skada, när motståndaren är krossad så till den grad att hans egna kommer att störta honom i gruset om han knyster om motstånd. Hans vilja måste knäckas, malas ner, och gjutas på nytt i en form som segraren bestämmer. Måtte segraren visa barmhärtighet; måtte den besegrade söka upprättelse i fred.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    Gilla

  14. Ulf Danielson skriver:

    Tänk om Måna Sahlin och andra i åsiktskoridoren som skulle kunna stoppa skattepengar till islamister och andra undergrävare av det fria samhället läste detta. Men hyckleriet kommer att fortsätta.
    Hälsningar Ulf

    Gilla

  15. Fredric M skriver:

    Mina förlag till handling för att stävja extremism och förtryck är i korthet följande:

    Dra in allt offentligt stöd till alla trossamfund, förbjud all utländsk finansiering, förbjud predikanter och liknande att verka som inte utbildats enligt godkända normer.

    Inför kontinuerlig granskning av samtliga svenska samfund, inklusive att ta del och granska den dagliga verksamheten med mässor etc.

    Inför nolltolerans mot religiöst/ideologiskt förtryck. Detta kan ev. innebära ny lagstiftning, men borde gå att implementera med nuvarande. Nolltoleransen skall backas upp av ny myndighet eller annan offentlig institution som arbetar med anmälningar, utredning och hantering av fall. Ev. behöver polisen förstärkas också.

    Det skall alltså inte vara framkomligt att sprida religiösa/ideologiska övertygelser som går emot svensk lagstiftning.

    Detta är tyvärr relativt dramatiska inskränkningar.

    Gilla

  16. Hans Kindstrand skriver:

    Omars text är en av dom viktigaste som jag har läst under senare år. Efter illdåden i Paris har hos mig till en början inställt en blandad känsla som pendlat mellan av avsky och uppgivenhet. Nu har jag kommit till det stadium som handlar om rationalitet och struktur. Det handlar till en början om att identifiera:
    • Vem är fienden?
    • Vilka är fiendens strategiska mål?
    • Vilka svagheter har fienden?

    Fienden – Islamiska Staten IS – existerar inte. Fienden har Johan Westerholm på ledarsidorna.se identifierat som Daesh – vilket ligger nära det svenska ordet drägg. Där har vi fienden.

    Mål – Daesh har självfallet flera strategiska mål. Ett av dom viktigaste är att få in alla som bekänner sig till islam i Daesh egen fålla. Att i det här sammanhanget prata om islamofobi är direkt kontraproduktivt. Jag är övertygad om att dom flesta som kommer till Sverige – oavsett trosbekännelse – är bra människor som vill leva ett värdigt och ansvarstagande liv. Fiendens avsikt är att göra alla muslimer till supporters av Daesh. Vi får inte falla för det enkla tricket.

    Fiendens svagheter – Hitler trodde att engelsmän tänkte och trodde ungefär som tyskar. När Japan anföll Pearl Harbor trodde sannolikt japanerna att amerikaner tänkte och trodde ungefär som japaner. Enkla människor tänker enkla och okomplicerade tankar. Dom som bestämmer i Daesh är enkla människor uppvuxna i teokratiska klansamhällen och tror sannolikt att européer tror och tänker ungefär som dom som vuxit upp i ett teokratiskt klansamhälle. Vår uppgift är att visa att dom har fel. Som samhällsordning är rättsstaten överlägsen både klansamhälle och teokrati.

    Det finns ett antal enkla åtgärder som kan genomföras i närtid. Vår uppgift är att diskutera hur fienden skall nedkämpas. Vår uppgift är också att visa att ett öppet demokratiskt samhälle är en samhällsordning som är vida bättre än den som klanen och prästerskapet har att erbjuda.

    Hur? Det här är en utmaning för oss alla! Eller snarare ett komplext problem som behöver analyseras och formuleras innan lösningarna levereras.

    Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Det stämmer nog i allmänhet inte att ledarna i Daesh är enkla människor uppvuxna i klansamhällen. Många är välutbildade, kan ha bott länge i väst, är väl insatta både i skrifterna och i hur västerlänningar tänker. De vet hur man effektivt påverkar inte bara folket på landsbygden, utan även unga muslimer i väst. Strategierna bakom den snabba uppbyggnaden lär ha hämtats indirekt från KGB och Stasi via personer som varit verksamma i Saddam Husseins militära organisationer. Propagandan är mycket effektivt inriktad just på de olika målgrupperna, även om den ter sig helt främmande för oss. Daesh största svagheter för närvarande är kanske: alltför få ledare kvar i livet, alltför många usla krigare, nödvändigheten att hålla ett territorium för att kalifatet ska betraktas som äkta. Alla sunnimuslimer som erkänner kalifatet som äkta är i princip tvungna att delta i kampen oavsett var de befinner sig i världen. Daesh handlingsstrategier i Väst är nog fortfarande ett frågetecken.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Betänk vad det betyder att fornlämningarna som Daesh förstör var många tusen år gamla. Folket som levde där har inte förstört dem på många tusen år. De har förstås haft många möjligheter och många anledningar. Vad kan det ha varit som gjort att folket där just nu har bestämt sig för att förstöra dem?

        Kan det vara en inspiration från franska ”filosofer”?

        Kulturradikalerna, som förstör allting här också. Svenska muséer tvingas också att förstöra sina samlingar, eftersom de inte återspeglar en politiskt korrekt IBQRTKLD-värdegrund. Två stater i världen har ungefär samtidigt utropat sig till världsomfattande gränslöst kalifat respektive gränslös supermakt: Daesh och Sverige.

        Värdegrunden är precis densamma.

        Gilla

      • Gerhard Miksche skriver:

        Att Daesh förstör fornlämningarna ligger helt i linje med koranen. Det var mörker som rådde innan Mohammed dök upp. De hedniska kulter som då fanns var och är en styggelse för de rättrogna. Slutsatsen, att de bör förstöras, ligger nära. Parallellen med franska filosofer och vår egen museipolitik är nog lite långsökt. Med det finns en slags renlärighet, visserligen av olika slag, som båda baserar på.

        Gilla

      • Hans Kindstrand skriver:

        Sixten,
        Jag har funderat en hel del på Din kommentar: ”Många är välutbildade, kan ha bott länge i väst, är väl insatta både i skrifterna och i hur västerlänningar tänker”. Må så vara. Hitler förhandlade med Chamberlain. Kriget fick han utkämpa mot Churchill. Den djupa förståelsen av Väst förutsätter att man tar till sig individualismen och i grunden inser innebörden av att varje människa är en individ, med dom rättigheter och skyldigheter som följer av att vara den man är. Den som inte har lämnat idén att klanen är den struktur som bestämmer individens rättigheter och skyldigheter, har inte förstått och inte tagit intryck av annat än ytan. I det västerländska tänkandet finns en kraft som kommer till uttryck i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag vidhåller min ståndpunkt. Daesh består av enkla människor som tänker enkla tankar. Dom företräder inte något som kan göra anspråk på att vara en ideologi. Daesh är på samma sätt som nazismen tids- och personbundet. Under en tid kan dom orsaka stort lidande för många människor, men på sikt kommer dom att förpassas till historiens sophög.

        Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Hans, du har rätt om Daesh svagheter och om att deras världsyn är enkel. Men jag är rädd att vi i väst har anammat individualismen, friheterna och mycket annat så till den milda grad att vi har slagit sönder de styrkor som kollektivismen å andra sidan också ger. Klantänkandet är fruktansvärt statiskt, men det står närmare vår biologiska natur än individualismen. Om vi inte kan återuppbygga något motsvarande tror jag inte att den västerländska civilisationen kommer att överleva.
        Dick Erixon har just i dag (16 nov) en mycket läsvärd bloggpost, ”Inte muslimer, men islam är problemet”. I slutet finns en länk till en text som han skrev i okt 2006, ”Civilisationernas kamp”. Den är förbluffande central och aktuell än i dag.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Gerhard, uppenbarligen räcker Islam och Koranen själva inte som förklaring till förstörelsen, eftersom det tog 1400 år innan den tog sin början. Något har lagts till den sedvanliga uttolkningen, och detta något har misstänkt likhet med vår allmänna västerländska vänsterextremism, företrädd av minst tre partier i riksdagen, i tysthet accepterad av resten, som som bekant har mördat cirka 200 miljoner människor redan och förstört kulturarv och civilisationer.

        200 miljoner, det är tolv rader bredvid varandra från Smygehuk till Treriksröset av dödskallar sida vid sida. Daesh är i jämförelse en fis i rymden. Inte ens Hitlers bidrag till socialismens brott utgör mer än på sin höjd en tiondedel.

        Gilla

      • Gerhard Miksche skriver:

        Fredrik, förstörelsen tog fart mycket tidigare. För 1000 år sedan var nuvarande Turkiet ett kristet land. I dag finns mindre än en procent kristna där, och de har det svårt. Kyrkorna har antingen förstörts eller omvandlats till moskéer. Folkmordet på armenierna skedde utifrån en kombination av turkisk nationalism och islam som religion. I norra Afrika gick islamiseringen mycket snabbare. Med eld och svärd och koranen. Att ruinerna i Baalbek överlevde så länge berodde på att de saknade religiös signifikans under ett och ett halvt millenium. Solgudens era tog slut på 300-talet under det kristna mellanspelet och Baals, Astartes och andra gudars statyer förstörs redan då. I stället hade kristna kyrkor och kloster växt upp. Det är först nu som välutbildade Daeshanhängare (eller vilken islamistiska grupp de nu tillhör) har insett, att ruinerna har kulturell signifikans för de avkristnade västerlänningar, som vallfärdar dit som turister. Och därmed har de blivit ett mål i sig.

        Gilla

  17. gmiksche skriver:

    Jag håller med Fredric. Förbjud koranen och religiös verksamhet som stöder sig på den. Koranen är av samma klass som Hitlers Mein Kampf, fast betydligt mer konkret. Judar och kristna är andra klassens medborgare. Avfällingar och hedningar kan dödas ostraffat. Aktenskapsbrott bestraffas med stening av den kvinliga parten, m m. Det som skiljer koranen från den nazistiska ideologin är att dess ursprung hänförs till Gud via Mohammed som mellanled, medan nazismen uppstod i Hitlers hjärna eller, rättare sagt, skapades av Hitler utifrån redan existerande idéer. Och att tidens patina har bländar folk från vad Islam egentligen står för. Sen ska samhället låta religionen vara de troendes ensak, så länge den inte strider mot våra lagar. Finansiering av trossamfund genom stat och kommun eller utländska intressen bör förbjudas.

    Gillad av 1 person

  18. Sixten Johansson skriver:

    Jag instämmer helt i Mohamed Omars bedömning och uppmaningar. Mycket kan göras, jag skulle även t ex vilja se förbud mot all beklädnad i offentlig miljö som döljer ansiktet. Valet är enkelt: Sveriges vuxenbarn kan fortsätta att göra sig och sina minderåriga barn till gnurglor och låta sig själva och sina barn utnyttjas. Alternativt kan de börja utveckla sin självrespekt och sin hederskänsla och göra sig förtjänta av andras respekt.

    Som Rikard konturskarpt beskriver i en kommentar till ”Den vite mannens börda” är nyckelordet respekt. Om Sveriges folk inte längre kan respektera sin politiska ledning och dess opposition, vilka länder och folk ska då respektera dem? Om till åldern vuxna människor i en förljugen övertro på sin egen tolerans och godhet beter sig som fega, undfallande kräk, vilka behöver då visa dem och deras lika mesiga barn respekt?

    Respekt ska vara ömsesidig. Själv värdesätter jag starkt nästan alla invandrargruppers känsla för familjen, de egna barnen och de egna föräldrarna. Jag vet hur svårt det kan vara att värna sina barn i ett samhälle, där offentligheten faktiskt på många sätt är pervers. Vad ska man annars kalla t ex det offentliga skyltandet med de egna genitalierna i TV-rutorna och i kvällstidningarna? Är det självrespekt? Kan ”vuxna” fjollors imbecilla paraderanden inför ”vuxen” publik inge någon människa respekt? Hur kan ”normala” mammor och pappor låta sina småttingar i offentliga sammanhang gå klädda som horor? Vilket monumentalt hyckleri att se pedofili som det hemskaste brottet, samtidigt som man själv personligen förvandlar sina egna barn till sexobjekt! Vilket monumentalt svek mot de egna barnen att aldrig bli vuxen själv! Gnurglor förtjänar att bli uppätna. Gnurglor älskar att bli uppätna. Svennegnurglorna älskar att låta sina egna gnurgelbarn bli utnyttjade och uppätna.

    Sveriges befolkning kan aldrig återvinna sin självrespekt om den inte återupprättar och tryggar åsikts- och yttrandefriheten och likheten inför lagen. Låt oss punktera hyckleriet, inbilskheten, förljugenheten, tystnaden, inkompetensen och sveken – obarmhärtigt. Låt oss börja i dag och fortsätta i morgon.

    Gillad av 1 person

  19. Tompa skriver:

    Mycket bra artikel. Känns som det brådskar innan det är alldeles för sent.

    Brigitte Gabriel har svar på tal. Kan någon sakligt argumentera emot?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.