Patrik Engellau

Statsministern sa nyligen att situationen i landet just nu är ”ohållbar”. Han har rätt. Migranter kommer i massor och uppslukas utan registrering av vårt glesbefolkade land medan polisen står handfallen och tittar på. När de som låtit sig registreras ska placeras på förläggning har fastigheten bränts till grunden medan polisen förvirrat ser sig om efter gärningsmän. Och så har vi de 55 no go-zonerna dit polisen inte vågar sig. Polisen anser sig inte kunna skydda egendom som olagligt ockuperats av romer. Bibliotek måste ha ordningsvakter med batong för att skydda personalen från stökiga ungdomsgäng. Skånepolisen är upptagen vid asylmottagningen i Trelleborg och uppmanar bestulna medborgare att vända sig till medborgargarden. 

Det finns ingenting som antyder att situationen skulle vändas till det bättre. Mer sannolikt är att det tvärtom blir värre i takt med alltfler statliga och kommunala myndigheter knäar och faller ihop under pressen av en kombination av egna, goda ambitioner och ett fortsatt migranttryck.

Det kan hända att det inte fortsätter så här. Kanske inträffar något magiskt som gör att migrationen stoppar av sig själv. Men det ser inte ut så. Det ser ut som om framtiden avser att fortsätta på den inslagna vägen. Då tvingas Välfärdssverige ge upp sina ambitioner och gradvis övergå till att bli en ”failed state”.

Enda chansen att slippa den utvecklingen är att svenska myndigheter tar kontrollen över situationen. I praktiken betyder detta att staten måste ha tillgång till och våga använda en våldsapparat för att driva sin vilja igenom (plus att den har en vilja). Det har inte staten idag. Våldsapparaten – i första hand polisen – är för liten och staten törs inte använda den av rädsla för att få skäll i media.

Om utvecklingen ska kunna vändas måste Sverige – läs regeringen – sluta fega ur och börja använda polisen. Men det finns ett problem. Sverige har för få poliser.

Vi har strax över 20 000 poliser (varav kanske 4 000 civilanställda som inte deltar i det polisiära våldsutövandet). Av dessa beräknas omkring 6 000 ägna sig åt praktiskt polisarbete på gator och torg, medan resten är skrivbordspoliser. Jag vet inte hur många skrivbordspoliser ett land behöver. Säkert skulle flera tusen kunna överföras till yttre tjänst, men jag vet att försök till sådana organisationsförändringar bara leder till motreaktioner och tidsödande krångel. Sverige kan inte vänta medan polisbyråkratin sätter klackarna i backen. Vi behöver fler poliser här och nu.

Den säkerhetspolitiskt kunnige Johan Westerholm på bloggen http://ledarsidorna.se/ uppmärksammade mig på en lösning. Sverige har runt 10 000 militärer som efter två veckors utbildning skulle kunna ianspråktas som ordningsvakter och tjänstgöra under befäl av existerande poliser i yttre tjänst. Plötsligt skulle den aktiva polisstyrkan i landet nästan tredubblas.

Med mycket uniformerad ordningspersonal på gatorna har staten en chans att hävda sitt våldsmonopol. Buset håller sig lugnare när myndiga konstaplar finns i närheten. Det är lätt att föreställa sig vilken ökad trygghet medborgarna skulle känna om de visste att polisen ryckte ut omedelbart i stället för först efter några timmar om alls. Den inre utlänningskontrollen, som idag knappt förekommer, skulle bli verklighet. Flyktingsförläggningsmordbrännarna skulle få tuffare tider. Makten över no go-zonerna skulle återtas från kriminella ligor och klaner. Folk som inte beviljats asyl skulle kunna avvisas direkt.

Johan Westerholm säger att allt detta, nästan allt i alla fall, kan ske inom ramen för existerande lagstiftning om det bara finns folk och politisk vilja. Nu vet du vad du bör göra, Stefan Löfven. Spotta upp dig lite och sätt igång.