Om att Sverige borde följa utlänningslagen och kanske lära något av andra EU-länder

IMG_5315 - version 2

Merit Wager

Det skrivs och debatteras i det oändliga och i alla tänkbara medier om de ”utmaningar” som Sverige inte bara står inför, utan står mitt i. Den på alla sätt mycket stora asyl- och anhöriginvandringen skapar oro, men inte mycket mer händer än att åsikter och tyckanden vispas runt och politiker av olika kulörer uttalar sig. Inte sällan utan tillräckliga kunskaper på området, men med ett överflöd av känslor.

Politiska förslag som presenteras på asylområdet verkar mera syfta till att ”signalera” något, än till att faktiskt lösa problem som blivit akuta. Kraftfulla, faktiskt påverkande åtgärder för att minska de skenande kostnaderna och överhuvudtaget få en bättre ordning på vad som kommit att bli ett av våra mest problematiska samhällsområden, diskuteras sällan. Än mindre vidtas sådana åtgärder. Små integrationsprojekt initieras här och där, till exempel i form av en myndighetsflytt eller något nytt dialogprojekt. En del större och kostsamma satsningar har också gjorts, som etableringslotsar och instegsjobb. Men hittills har det inte gett så mycket mer än kortare stunders medieljus på de ministrar som vill genomföra dessa åtgärder som många, redan innan de ens sjösätts, kan räkna ut kommer att sjunka som stenar.

Ett konkret och genomförbart förslag är att Migrationsverket börjar följa utlänningslagen. Det blir en smärtsam process när man faktiskt måste börja tänka och agera efter att ”det här är lagen, den ska vi följa”. Men det kommer definitivt att skapa en bättre ordning, större rättssäkerhet och – inte minst viktigt – sakta men säkert återställa människors förtroende för asylsystemet. Det skulle också sända signaler ut i världen att Sverige nu upphört att vara ”de blåögdas land”, att landets lagar stiftade av dess riksdag och regering hädanefter både gäller och tillämpas.

Exempelvis borde ordentliga identitetskontroller av asylsökande göras, liksom gedigna utredningar som får ta den tid de tar. I varje fall mer än en knapp timme, vilket enligt tjänstemän på Migrationsverket ofta är fallet idag när pressen är stor och särskilt när det gäller dem som säger sig vara från Syrien (läs om Migrationsverkets egen kvalitetsuppföljningsanalys). I texten Apropå programmet Uppdrag granskning i SVT om språkanalyser m.m. finns också mängder av exempel – från september 2009 till september 2014 – på när utlänningslagen borde ha följts och ordentliga utredningar borde ha gjorts så att korrekta beslut hade kunnat fattas.

Polisen måste givetvis också vara mer aktiv och se till att personer som vistas här illegalt lämnar landet – vare sig de är asylsökande som fått avslag på sina ansökningar och gömmer sig eller tiggare från EU-länder som inte följer reglerna för den fria rörligheten. Det ingår i Polisens uppgifter och är en del av det som folket betalar för att de ska sköta.

En annan sak, som knappt ens tas upp till diskussion, är att Sverige kanske borde börja lära sig av andra länder i stället för att tro att andra länder ska vilja lära sig av Sverige. För om man besvarar frågan som den amerikanske tv-stjärnan doktor Phil brukar ställa: ”How´s that working for you?” så blir ju svaret: Bevisligen inte alls. Sverige har ju inte lyckats få ett enda av de 27 andra EU-länderna att ta efter sin misslyckade asylhantering. Skulle det då inte vara klokt att se om de andra länderna möjligen har något att lära Sverige?

Man kan till exempel fundera på om det kan finnas något att lära av Holland och deras program för återflyttning. Skulle något liknande kanske kunna implementeras även här? Kanske passar det inte Sverige. Men i Holland, under beteckningen Remigration, erbjuds bland annat invandrade som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på skyddsgrunder, oavsett vilket land de kommer ifrån eller vilken nationalitet de har, att återflytta till sina hemländer och i samband med det få så kallat remigrationsbidrag.

I korthet går det hela ut på att asylinvandrade som fyllt 55 år och som önskar återflytta, säger upp sitt holländska medborgarskap samt uppfyller en del andra kriterier och då beviljas ett månatligt bidrag som täcker deras levnadskostnader i sina hemländer. Beloppen varierar för olika länder beroende på kostnadsläge, men rör sig, såvitt jag kunnat få fram, mellan cirka 300 euro och 450 euro per månad för en ensamstående person och högre belopp för familjer.

Att man i Sverige börjar att efterleva utlänningslagen borde vara en självklarhet och inte ens upplevas som en “utmaning”. Det holländska remigrationssystemet kanske inte alls passar Sverige, men det är en av många åtgärder som andra EU-länder vidtar som enkelt kan studeras på nära håll om man tycker att det är intressant. Poängen här är alltså inte att föreslå att det holländska remigrations-programmet införs i Sverige utan att visa att det kan finnas lärdomar för Sverige att dra av hur andra EU-länder agerar.

Merit Wager är förläggare, författare, skribent och översättare. Hon har varit ombud åt asylsökande i 14 år samt skrivit om asyl- och migration på sin blogg sedan maj 2005 och i bland annat Svenska Dagbladet sedan juni 2006, först som kolumnist på ledarsidan i fem år, därefter i sporadiska OP ED-artiklar på samma sida. Hon har skrivit egna och gett ut egna och andras böcker – och översatt två av dem – på sitt eget Mummelförlaget.

12 reaktioner på ”Om att Sverige borde följa utlänningslagen och kanske lära något av andra EU-länder

  1. Johan Andersson skriver:

    Rent allmänt finner jag det skrämmande att en myndighet struntar i all följa de lagar som finns och orsaken till detta kan man ju undra över. Är de månne felaktiga eller är det en tolkningsfråga vad lagen egentligen säger?

    Om Migrationsverket nu inte följer de lagar som riksdagen beslutat, vem är då ansvarig för efterlevnaden?

    Vad skulle hända om någon anmälde missförhållandet till JO – blev det någon förbättring i följsamheten?

    Avslutningsvis tycker jag att det är märkligt att vi i Sverige inte har en författningsdomstol som tolkar lagar och ser till att de efterlevs.

    Liked by 1 person

  2. Lennart Bengtsson skriver:

    Merit Wager har gjort en ovärderlig tjänst genom att informera allmänheten om den dysfunktionella asylinvandringen. Det anmärkningsvärda är att praktiskt inget har gjorts av myndigheterna trots att man uppenbarligen inte följer gällande lagar och förordningar. Samma sak gäller oförmågan att ta itu med den illegala bosättningen med hemmagjorda kåkstäder av bl a romer i Sverige. Svenska medborgare borde stämma aktuella myndighetspersoner som uppenbarligen handlar mot gällande lagar. Att det råkar finnas högröstade individer inte minst i media och även som det ser ut i vissa kommuner som tycker det är i sin ordning med lagbrott eftersom de anser att det finns en övergripande etiskt uppfattning vilket enligt deras tolkning gör det rätt att sätta sig över lagen om de nu överhuvudtaget känner till gällande lagstiftning.

    Att sedan Sverige kan lära sig mycket från våra europeiska grannländer som tydligen har förmåga att hantera migrationen på ett mer förnuftigt sätt torde vara alldeles uppenbart, i synnerhet som dagens svenska situation i det närmaste är ohållbar. Det finns dessvärre en svensk högmodsattityd att man har intet att lära av andra, inte minst sådant som faller inom den egenutnämnda rollen att vara den humana stormakten. Den extrema invandringen från främst Främre Orienten och delar av Afrika innebär förluster där av välutbildade människor som dessa länder verkligen behöver för att lyfte sig ur förtryck och armod. Tanken med den nederländska återinvandringen är därför en utmärkt idé och allt borde göras för att underlätta något sådant i Sverige. Detta borde, även i den mån det går gälla även tidigare invandringsvågor som den från delar av Balkan.

    Liked by 4 people

  3. Göran Fredriksson skriver:

    Att myndigheter skall följa gällande lag borde vara okontroversiellt. Men att myndigheter kan agera olagligt är en följd av att ämbetsmannaansvaret avskaffades när Palme var statsminister.

    Överheten skall inte behöver inte riskera straff när den gör fel.

    Liked by 1 person

  4. Bo Andersson skriver:

    Bra. Vad har man lärt sig av ”utmaningen” Rosengård, Fittja, Alby? Är det så att invandringen är ett framskjutet retoriskt och moraliskt verktyg i den politiska debatten framför att vara ett pragmatisk arbete med hjärta?. Jag kan inte se att det finns någonstans i samhället en liknande praktik – möjligtvis skolan. Vad och varför har det gått snett – eller är uppfattningen att det inte gått snett? Frågorna hopar sig och en allvarlig risk är att de söndrar samhället på ett sätt som bedömts omöjligt i landet tidigare. Det här har fler bottnar än kärnkrafts frågan som blev en jämn kamp där rationaliteten vann en knapp seger – tack och lov. Det hade varit riktigt att göra en bedömning att Sverige redan har ett av den största mottagningen per capita och därmed kan välja andra hjälpvarianter. Ingen skulle anklaga Sverige att smita från ansvar är säkert. Allt kan väl rimligtvis inte vara SDs fel. Har det blivit en kamp mellan det goda och det onda är vi illa ute.

    Liked by 1 person

  5. Kristian skriver:

    Det mesta Merit Wager säger låter självklart. Sannolikt beror det på att hon har studerat hur verkligheten ser ut, tänkt efter, och dragit slutsatser.

    Kunde man tänka sig något motsvarande i riksdag och regering? Helst innan nästa val? Helst nu med detsamma?

    Liked by 1 person

  6. Folke Lidén skriver:

    Alla borde läsa Merit Wagers blogg som är unik i det avseendet att personer som vet vad de talar om kommer till tals.
    Vad gäller polisen finns ett betydande problem. Polisledningen, en kader av politisk korrekta personer, styr polisarbetet bort från ursprunget och riktar mer in sig på ”vårdande” beteende.
    Om någon/några poliser råkar göra sitt jobb, som ofta inte passar vänstermobben och agenda journalisterna, får de sällan eller aldrig stöd uppifrån.
    Ett, bland många, oroväckande uttalanden från rikspolischefen är att ”kampen mot näthatet” ska prioriteras. Det låter ju förträffligt, men nog finns det mer angelägna polisiära uppgifter att ta sig an i brottslingarnas förlovade land Sverige. Mår månne rikspolischefen illa i den händelse han läser Merit Wagers inlägg här och på bloggen?

    Liked by 2 people

  7. Sixten Johansson skriver:

    Tack, Merit, för ditt outtröttliga arbete med att upplysa om migrationen, informera sakligt och jämföra med förhållandena i andra länder! När jag kring årsskiftet yrvaken och skakad försökte ta reda på hur det faktiskt stod till i landet gjorde bland annat informationen i din förnämliga blogg mig chockad och rasande. Den fick mig att tappa förtroendet såväl för det stora fleratalet politiker och journalister som för stora delar av det Myndighetssverige jag i decennier hade tjänat som tolk och translator. Politiskt blev min fasta ståndpunkt att inget av de sju styrande partierna längre förtjänar att bli kvar i riksdagen och att vi måste stötta fram nya partier som kan arbeta vid sidan av SD. Det har varit mig till stor tröst och glädje att hitta Merit och andra tänkande och skrivande dissidenter och andra sanningssökare på nätet – och uppenbarligen blir vi allt fler!

    Liked by 3 people

  8. Tomas skriver:

    ”Sverige lider lite idag av PK-fascism, folk är livrädda, vågar inte säga nånting om nånting.”
    Robert Gustafsson i Efter tio, TV 4, 2013-02-19.
    Svenka makthavares beröringsskräck är häpnadsväckande…

    Liked by 2 people

  9. Jan Adolfsson skriver:

    För mig verkar det otroligt att ett statligt verk inte följer lagen.
    Kan det verkligen vara så?
    Varför tas det i så fall inte upp av undersökande journalister på t ex SVT, och antingen verifieras eller bemöts?
    Ett samhälle där statens egna organ ignorerar lagen, är ju ett sjukt och korrumperat samhälle!
    Tas inte detta upp i Public Service, och bemöts, så är det ju en bekräftelse på att det oerhörda faktiskt är sant!

    Liked by 1 person

  10. Stephen Utterström skriver:

    Vad säger egentligen utlänningslagen om ID-kontroller? De som kommit via smugglare som lagt beslag på deras pass, eller 9 av 10 har inga handlingar vid gränsen. 10% skulle kunna legitimera sig och få sin sak prövad, men vad säger då internationella konventioner om det blir så få och vad gör man med de andra som man inte kan identifiera?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.