Gästskribent Lars Hallén: Om förbjudna ords betydelser

Vid ett besök i Berlin för några år sedan fick jag i närheten av minnesmärket över Europas mördade judar syn på en skylt som visade mot ett annat minnesmärke över nationalsocialismens offer, nämligen ”Sinti und Roma”. Den avsåg det då ännu inte färdigställda ”Denkmal für die im Nationalsozialismus ermordeten Sinti und Roma Europas”. Tyskarna använder alltså två ord där man på svenska bara använder ett, något som aktualiserades för mig av Nils Lundgrens inlägg nyligen om ordet zigenare.

Det visade sig att benämningarna hade orsakat långdragna stridigheter. Ursprungligen hade förbundsregeringen tänkt sig ett minnesmärke över förföljda ”Zigeuner”, vilket dock inte accepterades av Zentralrat deutscher Sinti und Roma som ansåg att det var en ovärdig benämning. Den mindre intresseorganisationen Sinti Allianz Deutschland stödde däremot förbundsregeringens förslag. Till det kom att företrädare för Jenischer Bund in Deutschland und Europa gjorde anspråk på att också det jeniska folket, ett resandefolk i Central- och Västeuropa vars språk är ett icke-territoriellt minoritetsspråk i Schweiz, skulle erkännas som förföljda ”Zigeuner”.

Då det inte gick att uppnå en kompromiss tillsattes en utredning som ledde fram till ett beslut i förbundsrådet som gick emot önskemålen från Sinti Allianz och Jenischer Bund om ”Zigeuner” som samlingsbeteckning. I stället nämns ”Zigeuner” som det begrepp som användes när minoriteterna förföljdes. Dessa exemplifieras som Sinti, Lalleri, Lovara, Manusch och Roma. Roma och Sinti lyfts särskilt fram och har fått ge minnesmärket dess namn.

Begreppen överlappar. Ibland ses Roma som ett samlingsnamn, ibland som en delgrupp som skiljer sig åt från Sinti, en folkgrupp i Central- och Västeuropa och Norditalien. Ses Roma som en delgrupp uppfattas det som en östeuropeisk folkgrupp.

I Tyskland fastställdes således dubbelbenämningen Sinti und Roma i stället för Zigeuner trots att den faktiskt utesluter vissa grupper som också förföljdes som ”Zigeuner”. Det får ses som en politisk kompromiss. I Sverige har man gått ännu längre genom att som det förefaller helt enkelt byta ut termen zigenare mot romer, vilket skulle kunna uppfattas som att även sintifolket utesluts ur definitionen.

Är det bra? Vidgar man perspektivet från Sverige blir det uppenbart att det finns oenighet om egenbenämningen inom folkgruppen. Stigmatiseringen av ordet zigenare tycks dessutom främst drivas genom utomstående som finner anledning att pudla med stora åthävor om de råkar yttra vad de menar är ett förbjudet ord. Och finns det inte dessutom risk att ordet rom utvecklas negativt genom det sätt som det nu används i massmedierna och som därtill bland annat på grund av ljudlikheten kan påverka ordet rumän?

Lars Hallén är professor emeritus i företagsekonomi och har varit verksam vid flera lärosäten, som Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

3 reaktioner på ”Gästskribent Lars Hallén: Om förbjudna ords betydelser

  1. Tritonen skriver:

    Många benämningar changerar över tid: fruntimmer, städerska, expedit och jungfru blir kvinna, lokalvårdare, butikssäljare och hembiträde. För att inte tala om ”idiot”, som ursprungligen hade en ganska neutral betydelse av person som inte deltar i det politiska livet.

    Gilla

  2. tangoS skriver:

    Konstigare än då blir det när Jenische Leute (vad det nu heter på svenska) vill bli kallade för zigenare, vilket tydligen skulle bara en förbättring för dem, men då romer inte säger sig tillåta detta. Har vissa rätt att bestämma sin egen benämning, men inte andra?

    I Norge ville en grupp Jenische kalla sig zigenare men då romernas företrädare att man inte blir zigenare bara för att man är kriminell och asocial.

    Hur blir man då zigenare? Hur blir man svensk? Vem har rätt att förbjuda någon att kalla sig svensk?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.