Thomas Gür

På sociala medier ser jag frågan ställas om Stockholms stads ”inkluderande insatser” för hemvändande ”från strider utomlands” kan tänkas omfatta dem som till exempel bistått kurdiska peshmergas i Irak i motståndet mot IS eller de bidragit med humanitära insatser för flyktingar i eller från Syrien och Irak.

På det måste svaret, med utgångspunkt i dokumentet i fråga ”Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism” (http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1798005), vara: Nej.

Den ”strategin” handlar om förebyggande eller eftervårdande (punkt d: ”Efterperspektiv”) insatser gentemot dem som deltar i ”våldsbejakande extremism”, så som det förtydligas redan i första raden av dokumentet.

Det autonoma kurdiska styret i norra Irak och dess styrkor som försvarar styrets territorium, dess invånare och de som tagit sin tillflykt där, eller de organisationer som försöker lämna humanitärt bistånd, kan inte ses som ingående i det ”samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål” som definierar ”våldsbejakande extremism” för att citera dokumentets andra stycke.

I övriga dokumentet talas dessutom vad gäller ”stöd till föreningar och andra aktörer lokalt”, i förebyggande syfte, bland andra ”Islamska förbundet och moskén i Rinkeby-Kista”. Det talas sålunda inte om, oavsett vad man skulle anse om saken, att arbeta förebyggande för att hindra folk att resa ned för att strida mot IS och då samarbeta med till exempel några kurdiska organisationer.

Slutsatsen är att Stockholms stad är beredd att bistå med ”inkluderande insatser” till de hemvändande som i Syrien/Irak deltagit i eller bidragit till genomförande av mord, lemlästningar, våldtäkter och förslavande i Irak/Syrien, men inte beredd att bistå med liknande insatser till dem som stridit för att förhindra den typen av vidriga brott eller sökt underlätta för dem som drabbats av sådana brott.

Så illa och så vämjelig är alltså hållningen från de partier som idag har majoriteten i Stockholms stadshus – socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och feministiskt initiativ.