En rektor som lägger större vinn vid att följa byråkratiska regler, såsom hen nu väljer att tolka dem, får sannolikt en sämre fungerande och stökigare skola än den rektor som, såsom en god förebild, förmår utveckla relationer med och hos lärare och elever.

Det föreligger en väsentlig skillnad mellan management (administration och byråkrati) och ledarskap. Management innebär att sysselsätta sig på detaljnivå, att använda sig av ett mikroskåp. Management behandlar objekt, budgetar och processer. Ledarskap innebär att se helheten, framförallt människor och relationer. Ledarskap förutsätter handlingsutrymme.

I ett samhälle med övertro på politisk styrning genom lagstiftning, exempelvis skollagen, riskerar utrymmet för ledarskap att bli litet eller till och med obefintligt. Organisationsforskaren Mats Alvesson tydliggör detta i en artikel i SvD. Rektorer sysslar sällan med ledarskap. I stället ska skollagen följas. Planer, rutiner och dokumentation dominerar. Det gäller att noggrant följa regelverket för att undvika prickningar och hålla sig undan Skolinspektionens paragrafrytteri.

Intressant nog konstaterar Skolinspektionen själv att rektors ledarskap vanligen brister på två områden. Dels upplevs rektors ledarskap som otydligt och dels är rektor inte är en aktiv pedagogisk ledare. Frågan är om Skolinspektionen själv förstår att dess egen byråkratiska administration och dess strävan efter att skolan ska följa regler som skapats på en teoretisk nivå höjd över vardagens skolvärld berövar rektorer möjlighet till att utöva ledarskap.

En medlemsenkät gjord av Sveriges skolledarförbund visat att fyra av fem skolledare saknar möjlighet att avsätta tid för diskutera verksamhetens utveckling med sin personal. Drygt hälften kan inte ge lärarna behövligt stöd och resurser för att de ska kunna utvecklas i sina roller. En undersökning som nämns i redovisningen av enkäten visar dessutom att fyra av fem rektorers arbetsdag fylls av mejl och samtal som inte kan vänta.

Ledarskap handlar om relationsbyggande. En timanställd lärarvikarie, som arbetat i många skolor, berättar:

– I de skolor där rektor eller biträdande rektor kom och hälsade på mig, trots att jag bara skulle vara där en dag eller två, var också de skolor som fungerade bäst. Eleverna vill bli sedda men det vill lärarna också. I den skolan där det var sämst arbetsmiljö och stora ordningsproblem såg jag aldrig till någon rektor trots att jag sammanlagt var där flera veckor.

Själv försökte jag på Vår Skola få rektors stöd i samband med diverse ordningsstörande aktiviteter och ohållbara arbetsförhållanden trots att andra lärare hade försökt under flera år utan att lyckas. Något konkret gjordes inte heller denna gång för att komma till rätta med vare sig ordningsproblem eller därmed sammanhörande arbetsmiljö. I stället upplevde jag att jag skulle tvingas att undervisa, ohållbara arbetsförhållanden till trots. Min, och de övriga lärarnas, ibland helt ohållbara arbetsmiljö med anledning av störande elever negligerades och stödet uteblev. En av de biträdande rektorerna uttryckte avsaknaden av ledarskap och prisgivningen åt management och administration med orden:

– Visst vill vi att personalen ska må bra men vi har en verksamhet som måste rulla på.

Citatet är möjligen sant utifrån ett managementperspektiv, om man bortser från arbetsmiljölagen. Det visar emellertid att skolledningen inte var villig att göra något åt ordningsproblemen utan hellre lät lärarna arbeta sig sjuka eller sluta. Vår Skola har en mycket hög personalomsättning. Lärare kommer och går. En skola med ett ledarskap som har kompetens och mod att leda, inte bara administrera, kunde ha tagit tag i ordningsproblematiken och stöttat lärarna.

Det förtjänar att framhållas att både ledarskap och management behövs. En fungerande administration hjälper en organisation att överleva medan ledarskapet får en organisation att växa. Dock, det faktum att en skolas ledning inte förmår göra något åt ordningsproblem innebär ur ett maktperspektiv att skolan i själva verket delvis styrs underifrån av ett gäng stökiga, och kanske till och med kriminella, barn. Detta är inte enbart ett problem när det gäller en god studiemiljö utan även för hur vårt samhälle kan komma att gestalta sig i framtiden. Dessa ungdomar, ofta pojkar, lär sig att styra underifrån genom hot och våld.

Gunilla Thorslund är jurist och sociolog. I syfte att bidra till minskad byråkrati och ökad handlingsfrihet i samhället tydliggör hon oönskade effekter av offentligrättslig lagstiftning.