DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Befrielsekriget, som varade 1521 till 1523, var ett svenskt uppror mot den danske kungen Kristian II, kallad Tyrann, som nyligen återfört Sverige till Kalmarunionen.

Den svenska upprorshären leddes av riddaren Gustav Vasa, som valdes till svensk kung år 1523. Livgardet bär på sina fanor segernamnet Befrielsekriget, samt årtalet 1521, broderat i guld.

Kultur och poesi åt folket! Mer förfining och subtila resonemang! Vi är inga kulturföraktare här på Det Goda Samhället. Vi älskar kultur. Men vi har lite svårt att greppa det där riktigt förnäma, det där som bara kan uttryckas i märkvärdiggörande betraktelser över språkets och varats varandeformer. Därför har vi nu bjudit in en professionell kulturskribent, som önskar förbli anonym, som ska ge oss en lektion i litteraturkritikens allra märkvärdigaste hemligheter. Verket som recenseras är den bidragsberoende poeten Bengt Bådelärs nya diktsamling ”Idiomförklarad”.

Häromdagen reste jag med tåg från Stockholm till Åre. Under resan såg jag välfärdsstaten i aktion två gånger. Några mil söder om Sundsvall stannade tåget och tågbefälet frågade i högtalarna om det fanns någon läkare eller annan sjukvårdspersonal på tåget för det hade inträffat ett sjukfall i vagn tre. Om det mobiliserades någon läkare eller sjuksköterska fick resenärerna aldrig reda på men fem minuter senare meddelades att det skulle bli en försening ty tåget väntade på att det skulle komma en ambulans att ta hand om sjukfallet. Herregud, tänkte jag, full av misstro mot landstingsregionernas allmänna såsighet. Kan de inte vaccinera folk så kan de väl inte skicka ambulanser så här ute i ödemarken. Men där hade jag fel för ungefär femton minuter senare var sjukfallet omhändertaget av ambulanspersonalen och tåget kunde rulla vidare mot Sundsvall.

Pensions – och sparfonder börjar alltmer ställa etiska krav på sina investeringar. Som följd av ett förhöjt engagemang för miljö och klimat har världens stora investeringsfonder som BlackRock börjat fokusera i vad som betraktas som hållbart i ställer för vad som är lönsamt. Svenska företag gläder sig och gillar att stoltsera med höga platser i hållbarhetstabellerna.

I Mohamed Omars podcast Tankar från framtiden (januari 2019) sa Patrik att det är svårare att komma ut som kristen i Sverige än att komma ut som bög, medan det är tvärt om i Brasilien. Ett av världens mest katolska länder är Peru. Där tycker folk att Brasilien är ett gudlöst, liberalt och syndigt land.

I Sveriges riksdagsval år 2018 besökte alla partiledare utom Jimmie RFSL och intygade att de höll med om deras olika HBTQ-listor. När det är presidentval i Peru besöker alla kandidater biskopen i Lima och försäkrar att de håller med kyrkan i alla viktiga frågor. I Sverige måste alla partiledare vifta med Prideflaggor och i Peru måste de ta bilder med biskopen i Lima och visa hur de står på knä i kyrkan och ber.

USA:s nye demokratiske president Joe Biden vill inte att det kinesiska viruset Covid-19:s ursprung ska nämnas eftersom det kan leda till rasism mot personer med kinesisk bakgrund.

”Inflammatory and xenophobic rhetoric has put Asian-American and Pacific Islander persons, families, communities and businesses at risk”, sade Joe Biden i ett meddelande i tisdags (26/1 2021).

Forskare oroas av en ny farlig variant av covid-19 som sprids snabbt i Brasilien. I en artikel på amerikanska National Public Radio (NPR) uttalar sig flera forskare om virusets utveckling:

New coronavirus variants seem to be cropping up everywhere. There’s one from the U.K., which is more contagious and already circulating in the United States. There’s one from South Africa, which is forcing Moderna and Pfizer to reformulate their COVID-19 vaccines and create ”booster” shots, just to make sure the vaccines maintain their efficacies.

I svallvågorna efter amerikanska valet utspelades ett intressant samtal mellan Ronie Berggren och Olle Reimers, båda USA-kännare och återkommande skribenter på Det goda samhället.

Ronie Berggren menar att den som tillgriper konspirationsteorier för att förklara skeenden inom politiken, exempelvis det amerikanska presidentvalet, är ute på hal is och närmar sig religionens träskmarker. Han beskriver till och med tron på konspirationer som vår tids esoteriska rörelse.

Det är numera en rätt allmän föreställning att något grundläggande håller på att hända i världen, kanske framför allt i det västerländska samhället. Nu ska jag inte tala om framväxten av artificiell intelligens eller om klimatomställning eller något annat som tidningarna är fulla av utan om västerlandets förändrade syn på sig själv och omständigheterna. Robert Skidelsky (bilden), överhusledamot och världsberömd författare till en biografi över John Maynard Keynes (tillika min lärare på Johns Hopkins University) säger så här:

Under helgen såg jag om filmen Backdraft (Eldstorm), som nyss kommit på Netflix. Jag såg den redan 1991, när den hade premiär, och den är en klassisk dramathriller med brandmän i fokus. Spännande och välgjort, som det oftast är när Ron Howard står för regin, och med Kurt Russell i en av huvudrollerna.

Jag vet inte vad jag hade väntat mig, när maken och jag lutade oss tillbaka i soffan för att se om den gamla storfilmen, men faktum är att jag blev närmast euforisk. Inte på grund av vare sig handling eller specialeffekter, även om båda delar är mycket bra, utan på grund av att den helt enkelt kändes så befriande naturlig. Idag, när alla film- och serieskapare ängsligt sneglar åt alla håll och kanter för att göra film som är anpassad efter minoriteter av olika slag, är det en härlig känsla att sjunka in i en film där storyn får vara just en story utan politiskt korrekta inslag som bara vävs in för sakens skull.

I en ny video (26/1 2021) intervjuar Ridvan Aydemir en populär influencer på TikTok som kallar sig Mikayla Dabash.

Ridvan Aydemir, en turk som vuxit upp i Tyskland, är en av de största ex-muslimerna och islamkritikerna på YouTube. Han är ateist och kallar sig Apostate Prophet, ”den avfallne profeten”. Kanalen har 256,000 prenumeranter.

Jag blev respektfullt entusiastisk över hur de politiska krafterna i USA – se min krönika igår – använder sitt eget lands historia som argument i den aktuella politiska dagskampen.

Det betyder för det första att det finns åtminstone några politiskt ledande personer som vet tillräckligt om landets förflutna för att tro sig kunna dra slutsatser som är relevanta för dagens politik och för det andra att det finns en publik av röstande medborgare som åtminstone hört talas om George Washington och inbördeskriget och som har en aning om vad sådana begrepp står för.

Nu börjar den synas – den stora kostnaden för den gröna omställningen i EU. Och det är bråttom – till FN-mötet i november i Glasgow, COP26, vill man visa på konkreta planer att vi är på väg mot den minskning av utsläppen av CO2 med 55 procent som EU parlamentet beslutade om i höstas.

”Europe First” börjar bli parollen – man känner igen argumenten från Trumps ”America First”, men denna gång kommer parollen från vänster.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick mellan 1611 och 1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det så kallade ”nederländska kriggöringssättet” från 1500-talet rörde sig striden till stor del om intagande och försvar av fasta platser.

Den 27 januari 1612 gör danskarna ett försök att storma Gullbergs fästning vid Göteborg. Stormningen misslyckas dock, då svenskarna står emot fem stormningsförsök på sex timmar.

Richard Sörman skriver ett öppet brev till försvarsminister Peter Hultqvist och undrar om de Sverigevänner som Hultqvist i en krönika i Dala-Demokraten beskriver som farliga icke-demokrater är välkomna i Försvarsmakten. Hur ska alla de svenskar som enligt Socialdemokraterna står på fel sida av historien kunna kämpa i Försvaret på samma sida som Peter Hultqvist? Är det rimligt att en försvarsminister så flagrant bidrar till att öka vår nationella splittring?

Militärteoretikern von Clausewitz sa att kriget är politikens fortsättning med andra medel. I krig vet man i allmänhet vad man bråkar om. Åtminstone vet man – fast det är inte heller alltid sant, tänk bara på trettioåriga kriget där allianserna ständigt förnyades – vem som slåss mot vem. I krigets förstadium politiken är det ofta ännu mer förvirrat. Se bara på liberalpartiet, på vilken sida står det?

Under det förstadium till kriget som politiken utgör slåss man inte med svärd och kanoner utan med argument. När svenska politiker argumenterar blir det ofta larvigt eftersom de för det mesta står på samma sida och bara låtsas strida eller bara strider om obetydliga detaljer.

Finns det en ”strukturell antirasism” i svensk kollektivtrafik? Den frågan ställer min kollega Mohamed Omar i en text här på Det Goda Samhället. Han har inget svar, men det har jag. Okej, det är inte ett vetenskapligt underbyggt svar, det erkänner jag, men det är dock ett svar baserat på åratals erfarenheter. Jag svarar ja – och tillägger dessutom att den strukturella antirasismen inte bara är ett faktum i kollektivtrafiken utan även i andra sammanhang.

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Anfallen mot Sankt Petersburg ägde rum åren 1704 och 1705, och innebar härjningar, landstigningar och flottbombardemang av den svenska krigsmakten i syfte av att erövra den nygrundade hamnstaden Sankt Petersburg från ryssarna.

Under natten den 26 januari 1705 lyckades tusen svenska soldater under ledning av översten Carl Gustaf Armfeldt gå över isen på finska viken till ön Kotlin, där de dödade hela den ryska garnisonen i Kronstadt, tände eld på det ny uppbyggda varvet och brände de ryska båtarna liggande vid hamnen. Kronslott brydde de sig inte om eftersom de inte ville riskera några onödiga förluster av män. Därefter fortsatte de till S:t Petersburg där de lyckades bränna stora förråd och delar av staden.

Det är ingenting särskilt med Jenny Nordberg, Svenska Dagbladets medarbetare i USA. Hon tänker som de flesta av sina kollegor, nämligen som en svensk besserwisser, men hon gjorde det just igår den 24 januari och på ett så pregnant sätt att jag inte kunde låta bli att sätta tänderna i stycket utan att särskilt vilja utpeka Nordberg.

Nordberg menar att det är dags att revidera och ändra det amerikanska statsskicket:

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige under Gustav Vasa och Ryssland under Ivan IV ”den förskräcklige” under åren 1554–1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen. Kriget avslutades med freden i Novgorod 1557.

Ryssarna anfaller Viborgs slott den 21 januari 1556 och drar sig tillbaka den 25 januari samma år.