JAN-OLOF SANDGREN: 2010-talet blev masspsykosernas decennium

Av praktiska skäl brukar man stycka upp historien i tioårsperioder. Ett år är för kort och ett sekel för långt om man vill sätta fingret på någon viktig tendens, som får betydelse för kommande släkten. Till exempel blev 1930-talet nazismens decennium. Någon kanske skulle säga att det var 40-talet, men det var då dom förlorade. På 30-talet var nazismen en framtidsideologi och många hoppade på tåget för att vara i takt med tiden. På samma sätt blev 60-talet studentrevoltens decennium – inte så att revolutionen avstannade 1970, men alla förstår vad man menar.  

Fortsätt läsa →

HITTAT PÅ NÄTET: Kristofer av Bayern blir kung av Danmark

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA 9 april 1440 – Sedan unionskungen Erik av Pommern har blivit avsatt som kung av Danmark under sommaren året före väljs hans systerson Kristofer av Bayern den 9 april 1440 till ny kung. Han väljs i september samma år även till kung av Sverige, men kan tillträda den norska tronen först sommaren 1442, eftersom Erik av Pommern fortfarande erkänns som kung där.

Fortsätt läsa →

Gästskribent JULIAN KROON: Vi behöver inga fler låtsasmyndigheter

DEBATT Julian Kroon, ordförande i Konservativa Förbundet, skriver om den nya myndighet, “Institutet för mänskliga rättigheter”, som regeringen har beslutat inrätta. Sverige behöver inga fler låtsasmyndigheter för att ge arbete åt ideologiproducerande vänsterliberaler. Det som står på spel, förutom svenskarnas skattepengar, är den svenska statsförvaltningens politiska objektivitet.

Fortsätt läsa →

PATRIK ENGELLAU: Förtroendevalda

Om ett och ett halvt år ska det bli val i Sverige. Då ska de röstberättigade förtroendevälja landets styrespersoner för den kommande fyraårsperioden. Ordet förtroendevald definieras så här av Wikipedia:

Förtroendevald kallas den som genom val erhållit ett uppdrag och förutsätts sköta uppdraget i enlighet med sin övertygelse, till skillnad från dem som får ett uppdrag genom att anställas och förutsätts sköta det mer eller mindre utan hänsyn till sina egna åsikter.

Fortsätt läsa →

Gästskribent EINAR ASKESTAD: Vem vänder sig den samtida konsten till?

För några år sedan gick jag förbi de stora skyltfönstren till ett konstmuseum som ligger längre ned på min gata. Först förstod jag inte vad som utgjorde själva utställningen, för allt jag såg var enstaka individer som långsamt strosade omkring i de tomma salarna med blicken vänd ned mot golvet. Jag bytte trottoar för att kunna titta närmare, och såg då att på golven låg vad som såg ut som utspridda komockor. I en andäktig tystnad, eller möjligen förstumning, gick besökarna omkring därinne och begrundade komockorna på golvet.

Fortsätt läsa →

HITTAT PÅ NÄTET: Karl X Gustavs polska krig

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget. Man intog stora delar av Polen-Litauen och många polacker gick över till den svenska sidan. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna, samtidigt som både Ryssland och Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark.

Fortsätt läsa →

PATRIK ENGELLAU: Priset trumfar lagen

Att mångfalden numera med väldig kraft trängt in i den svenska arbetsmarknaden är inte, som väluppfostrade tyckare hävdar, en anomali som bör motarbetas utan i stället ett nytt normaltillstånd som vanliga medborgare gör bäst i att anpassa sig till. När det finns folk som är villiga att jobba för mindre än en hundralapp i timmen spelar det ingen roll vad det står i kollektivavtalen.

Fortsätt läsa →

HITTAT PÅ NÄTET: Sturarnas parti lider nederlag vid Långfredagsslaget i Uppsala

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Långfredagsslaget i Uppsala den 6 april 1520 var ett slag mellan en svensk bondehär, anhängare till Sten Sture den yngre, och kung Kristian II:s danska armé.

I äldre historieskrivning används beteckningen ”Sturepartiet” eller ”det fosterländska” eller ”det svensinnade” partiet för att beskriva den grupp som stödde Sten Sture den äldre, Sten Sture den yngres och andra svenska ledare som motsatte sig Kalmarunionen.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Fortsätt läsa →

RICHARD SÖRMAN: Tror du på Uppståndelsen?

Hur har vi det med vår kristna tro i Sverige 2021? Tror vi på jungfrufödseln, på Jesu underverk och på uppståndelsen från de döda? Hjälper det att vi numera får läsa Bibelns berättelser som symboler? Knappast. Vetenskapens framsteg har gått hårt åt den kristna tron. Men kristendomen har förnyat sig förr. Kanske kan Jesus bli mer av en förebild än en gudomlighet vi ska tillbedja. För har vi egentligen förstått vad som hände för snart 2000 år sedan då en enkel snickarson fick människor att tro att han var Guds son?

Fortsätt läsa →

PATRIK ENGELLAU: Obligatorisk lyssning

Eftersom jag så sällan blir imponerad av vad folk säger men just nu har blivit det så skulle jag vilja tvinga dig, som troligen är lika trött som jag på allmänt pladder, att sätta av en timme av ditt liv i sällskap med den danske forskaren Bjørn Lomborg som inom ramen för sitt projekt Copenhagen Consensus Center jobbar med att rangordna olika världsproblem efter hur mycket nytta man får för pengarna när man försöker lösa dem.

Mest handlar det om klimatpolitik. Lomborg är motsatsen till Greta Thunberg. Han är vetenskaplig snarare än emotionell, han försöker övertyga med argument snarare än med utskällningar. Han föraktas snarare än avgudas av klimatalarmisterna.

Fortsätt läsa →

HITTAT PÅ NÄTET: Karl XI dör annandag påsk 1697

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Annandag påsk den 5 april 1697 dör kung Karl XI. Han efterträds som enväldig kung av Sverige av sin 14-årige son Karl XII. Redan samma höst blir den då 15-årige Karl XII myndigförklarad och övertar styrelsen av Sverige.

Karl XI (1655-1697) var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han styrde som enväldig kung: all makt, både lagstiftande och verkställande, samlades hos kungen. Under sitt styre byggde han upp den karolinska armén, en av de främsta arméerna i Europa. Sonen Karl XII vann stora segrar med sin fars armé i Stora nordiska kriget 1700-1721.

Fortsätt läsa →