Star Wars-sagan handlar om ett gäng rebeller som slåss mot ett ondskefullt rymdimperium. Den 4 maj firades Star Wars-dagen av fans över hela världen. Dagen har valts för att ”May the Force” i frasen ”May the Force be with you” låter som ”May the Fourth”. Ganska spexigt.

Och sättet att fira Star Wars-dagen är även det ganska spexigt. Man klär ut sig och hittar på diverse upptåg. För oss svenskar är 4 maj också intressant av ett annat skäl. Då firas inte en jediriddare, ja, inte ens riddare utan en svensk väpnare. Han hade dock någonting gemensamt med Luke Skywalker: han var rebell.

På första maj demonstrerade ett antal muslimska kvinnor. ”Rör inte min hijab!” skanderade de. Hijab är den islamiska huvudduken. Men ingen har rört deras hijab. De får ha den.

Men vissa arbetsgivare tillåter inte hijab på arbetsplatsen. Som i det uppmärksammade fallet med Aye Alhassani som nekades jobb på SAS eftersom hon inte var beredd att ta av sin hijab. De som demonstrerar menar att de nu tvingas välja mellan jobb och hijab.

King Kong är tillbaka. Större och starkare än någonsin. Den nya filmen heter Kong: Skull Island och utspelas 1973, strax efter att USA har erkänt att Vietnamkriget är förlorat.

En excentrisk vetenskapsman, John Goodman, lyckas övertyga regeringen att bekosta en expedition till en outforskad ö, Dödskalleön i Stilla havet. Kalla kriget är hett och det gäller att komma dit före ryssarna. Ett gäng soldater, ledda av överste Preston Packard (Samuel L. Jackson), hämtas direkt från Vietnam för att tjäna som militär eskort.

Första maj är vårglädje. Majsolen som ler. Vintern som rasat. Första dagen på sommarhalvåret. Men det är också de allt glesare, röda demonstrationstågen. I boken Våra högtider av Helge Ljungberg får jag reda på att traditionen att tåga på första maj går tillbaka mer än tusen år i tiden.

Ljungberg berättar att traditionen ursprungligen uppstått i frankerriket på 700-talet:

I boken Reformera islam, som kom ut 2015, förespråkar ex-muslimen Ayaan Hirsi Ali en reformation av islam. Tidigare så trodde hon att enda vägen framåt var att lämna islam. Men hon har tänkt om.

Själv kunde Hirsi Ali inte få tron att gå ihop med de moderna värderingar hon kommit att omfamna och älska: tolerans, sekularism, demokrati. Det är en sak, jag gjorde likadant. Men att förvänta sig att en stor del av världens muslimer ska göra samma resa är inte realistiskt.

Den politiska korrektheten tränger sig in i varje vinkel och vrå. Snart finns inga ”safe spaces” kvar där man kan vila från dess stränga regim. Ett gammalt upsaliensiskt spex är det senaste offret för pk-redigering.

Fredagen den 21 april gick jag på premiären av spexet På Madagaskar. Det uppfördes första gången den 2 april 1870 och har sedan 1937 satts upp vart tionde år. Alltid med viss variation, varje regissör vill ju lämna sitt unika avtryck. Detta år har man hållit sig så nära originalet som möjligt, men på en punkt har redigeringen varit radikal.

En av världens mest kvinnoförtryckande regimer, Saudiarabien, har valts in i FN:s kvinnokomission. Och det är inget skämt. Men det värsta är att Sveriges ”feministiska regering” kan ha röstat in den. Regeringen vill nämligen inte svara på hur den röstat.

Det är ganska liten skillnad mellan Islamiska staten i Irak och Syrien (IS) och Islamiska staten i Saudiarabien (ISS). Kalifatet leds av en kalif medan Saudiarabien leds av en kung. I båda staterna har prästerna stor makt och man har ambitionen att följa Koranen och profeten Muhammeds lära till punkt och pricka.

I teveserien Game of Thrones finns ett rike som heter Dorne, beläget i den sydligaste delen av Westeros. Författaren George R. R. Martin, som skrev böckerna, har flera gånger nämnt att Dornes landskap och kultur är inspirerat av det islamiska Spanien, Andalusien. Muslimerna invaderade ju den iberiska halvön år 711 och var kvar i åtta hundra år, på slutet dock bara som spillra.

I kungariket Dorne sitter man ute på sina verandor och dricker vin. Där finns starka lidelser, erotiska utsvävningar och självständiga kvinnor med lystna blickar. Det är en vanlig fantasibild av Andalusien, ett libertinskt samhälle där livet kretsade kring vin, kvinnor och sång. En guldålder av tolerans, vetenskaplig utveckling och filosofisk spekulation. Kristna, judar och muslimer levde i fred varandra, i den så omtalade ”convivencian”.

Mohamed Omar

Idag den 21 april 1736 dog prins Eugen av Savojen, även känd som der edle Ritter, den ädle riddaren. Han anses som sin tids främste fältherre, vid sidan om av John Churchill, hertigen av Marlborough.

I Nordisk familjebok (första upplagan 1876-99), beskrivs prinsen så här:

Han ådagalade i striderna ovanlig personlig tapperhet, stort skarpsinne, viljekraft och förmåga att reda sig i svåra belägenheter. På grund af dessa egenskaper kunde han till en del frigöra sig från sin tids trångbröstade åsigter om krigföring och företaga hastiga och afgörande rörelser. Han fordrade mycket af sina soldater, men var derjämte mån om deras välbefinnande och derför af dem synnerligen afhållen.

Det som framför allt låg till grund för prins Eugens rykte var hans segrar mot turkarna. Han föddes i Paris och tillhörde en fransk sidogren av Huset Savojen. Han drogs till den militära banan och sökte först tjänst hos Ludvig XIV, där han blev hånfullt avvisad. Då vände han sig år 1683 till kejsaren i Wien som tog emot honom. Och kejsaren behövde inte ångra sig! Med obrottslig trohet tjänade prins Eugen både som fältherre och rådgivare tre Habsburgkejsare fram till sin död 1736.

Mohamed Omar

Den osmanska andan verkar ha vaknat till liv i Turkiet och Erdogan är på väg att bli enväldig, ja, en ny sultan. Det bådar inte gott, inte för demokratiskt och sekulärt sinnade turkar och inte för de europeiska länder som gränsar till Turkiet. Erdogan är lika nyckfull som hotfull.

Något gott kan dock komma ut av konfrontationen med turkarna: att européerna inser att de har något gemensamt. För konflikten mellan Turkiet och europeiska länder är inte en konflikt mellan olika länder, utan mellan civilisationer. Det finns något som förenar så vitt skilda länder, både geografiskt och kulturellt, som Grekland och Sverige. Vi tillhör samma civilisation.

Turkiet är inte, och har aldrig varit, en del av Europa. Turkiet är en del av den islamiska världen, och under flera hundra år ledde Osmanska riket jihad, det heliga kriget, mot det kristna Europa. Dess arméer nådde ända fram till Wiens portar, där de slogs tillbaka år 1683. Det spelar ingen roll att turkarna erövrade stora områden i Europa. Det gör dem bara till imperialister, inte till européer.

Europa är inte islamiskt, så vad är Europa? Den europeiska civilisationen har tre huvudsakliga källor: Aten, Rom och Jerusalem. Grekisk filosofi, romersk rätt och det judisk-kristna arvet. Mecka är inte med.

Mohamed Omar

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, sätter ihop listor över något man kallar ”det immateriella kulturarvet”. Det rör sig om uttryck, traditioner som kunskaper, men också de instrument, föremål och platser som hör ihop med dessa.

Sedan ett par år tillbaka samlar Institutet för språk och folkminnen in sådana förslag till en nationell förteckning. Sång och dans runt midsommarstången är ett uttryck som förts upp som förslag över immateriella kulturarv i Sverige.

Norge har nominerat folkmusik och dans från området Setesdal. Den svenska regeringen har däremot valt att inte nominera vidare förslagen till Unescos internationella listor. Orsaken är att man vill undvika ”värdehierarkier”.

Det betyder att man hävdar att ett visst kulturarv eller en viss tradition skulle vara viktigare eller ha större betydelse än en annan. Miljöpartisten Per Ohlsson Fridh är statssekreterare på kulturdepartementet. Han säger så här:

”Det är ganska många gånger problematiskt att hävda att ett visst kulturarv eller en viss tradition skulle vara viktigare eller ha större betydelse än en annan. Det tycker vi, i nuläget, att det inte finns anledning att göra, att inordna dem i en sådan typ av värdehierarki”, säger Ohlsson Fridh till Sveriges Radio (11/4).

Mohamed Omar

Ja-sidan vann i folkomröstningen om stärkt presidentmakt i Turkiet. Erdogan har nu blivit i stort sett enväldig, ja, en ny sultan. Medan kalifatet i Syrien och Irak krossas, kan ett nytt aggressivt, islamiskt välde vara på väg att uppstå på gränsen till Europa i sätet för det gamla kalifatet. Under flera hundra år styrde ju osmanerna kalifatet från Istanbul.

Den arabiska våren höll på att ersätta militärdiktaturen i Egypten med en islamistisk diktatur under Muslimska Brödraskapet. Det misslyckades då general Sisi tog makten genom en kupp. I Turkiet misslyckades militärkuppen i somras. Den turkiska islamistvåren med AKP började långt tidigare och verkar kunna stå pall.

Man minns alla naiva politiker, journalister och islamologer som hyllade den turkiska, islamistvåren som ett exempel på hur islam och demokrati kunde förenas. Många ville ha in Turkiet i Europeiska Unionen. Vilken tur att man inte lyssnade på dem!

Turkiet är inte, och har aldrig varit, en del av Europa. Turkiet är en del av den islamiska världen, och under flera hundra år ledde Osmanska riket jihad mot det kristna Europa. Dess arméer nådde ända fram till Wiens portar, där de slogs tillbaka år 1683. Det är sant att Mindre Asien, området där Turkiet nu ligger, en gång var europeiskt. Men det var innan området erövrades av turkarna.

Mohamed Omar

Den 17 mars firas Sankt Patriks dag på Irland. Det är både en helgondag, till minne av S:t Patrik som införde kristendomen på ön, och en nationaldag. Men framför allt är det en festdag!

Festen har spridit sig över hela världen, mest till USA och Storbritannien där det bor många irlandsättlingar. Men glädjeyran har också kommit till oss i Sverige. Själv festade jag med mina vänner i Uppsala. Vi hade turen att ha en irlandsättling som sånganförare. Det var visor om kåta munkar och längtan efter den man har kär. Men också patriotisk glöd och smädelser mot saxarna! Jag sjöng så att jag blev hes.

Jag hör inte till dem som fnyser åt importerade festdagar, vare sig kusliga Halloween eller yra S:t Patriks dag. Det är bara kul. Dessutom är detta traditioner från kulturer som står oss väldigt nära. Det är något helt annat än att fasta i ramadan!

Men S:t Patriks dag har i år ändå fått mig att fundera på våra egna, svenska helgondagar. Man kanske borde försöka återuppliva dem? Inte för att vi tror på helgon och under, utan framför allt för att det är kul. Jag menar, hur många svenskar som firar S:t Patriks dag tror på helgon?

Så har ju vi moderna svenskar ett oikofobiskt drag. Det vill säga vi tycker att andra kulturer är så intressanta och märkvärdiga, samtidigt som vi ignorerar eller nedvärderar vår egen kultur och historia. Ja, som Mona Sahlin sa en gång: ”Jag tror att det lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”

Mohamed Omar

Den 22 mars attackerades Westminsterpalatset i London av jihadisten Khalid Masood, en konvertit till islam. Jihadisten, körandes i bil, rammade fotgängare på Westminsterbron. Därefter tog han sig till parlamentsområdet till fots och högg ner en polis.

Masood använde alltså ungefär samma metod som den uzbekiske jihadisten Rahmat Akilov, som använde en lastbil vid sin attack i Stockholm den 7 april. Samma metod användes av jihadisten som den 19 december 2016 dödade tolv personer när han rände in i en julmarknad i Berlin. Och den 14 juli samma år dödades 84 personer när en jihadist körde rakt in i en folksamling på strandpromenaden i Nice.

Masood ska ha varit ”mycket religiös” och brukade gå till Al-Tawhid-moskén i Leyton. Det har nu framkommit att han tidigare också varit knuten till missionsverksamheten vid den salafistiska Al-Ghurabaa-moskén i Luton. Det kopplar ihop honom med självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, som attackerade Stockholm den 11 december 2010.

Mohamed Omar

Jag är inte chockad. Jag är inte ens förvånad. För mig var attacken den 7 april väntad. Jag har varnat för detta i flera år.

Det är heller inte första gången vi blev attackerade av en jihadist. Den 11 december 2010 slog självmordsbombaren Taimour Abdulwahab till på samma gata, Drottninggatan, för att döda så många svenskar så möjligt. Tack och lov lyckades han bara döda sig själv.

Taimour ville hämnas på svenskarna för Lars Vilks Muhammedteckningar. Tio minuter före attacken skickades ett e-postmeddelande till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och Säpo. Meddelandet innehöll ljudfiler på både svenska och arabiska. I ljudfilerna prisar Taimour profeten Muhammed och utfärdar följande varning:

“Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta. Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten, fred vare över honom, och ert dumma support till grisen Vilks.”

Mohamed Omar

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) beslutade i höstas att ge Sveriges förenade muslimer (SFM) 525 200 kronor i statligt bidrag i år, bland annat för sitt arbete mot så kallad islamofobi. Men nu inleder myndigheten en ny granskning. Bidragskranen kan vridas åt.

Bakgrunden är en artikel Sofie Löwenmark på tankesmedjan Timbro. I artikeln “SFM sprider våldsbejakande islamism för skattepengar” den 15 mars 2017 kan hon visa hur den islamiska föreningen gör just detta.

Men förutom SFM:s kopplingar till våldsbejakande islamism, eller jihadism, tar Löwenmark även upp kvinnoföraktert i föreläsningen ”Kvinnan i islam” som hölls i november 2014. Föreläsaren, en imam vid namn Muadh Zamzam, är en av föreningens mest frekvent anlitade. Han har även varit SFM:s talesperson.

Det är onekligen en provocerande föreläsning, som på flera punkter krockar med vad de flesta svenskar anser anständigt. Det Zamzam förespråkar, och ger islamisk sanktion, är vad vi normalt brukar kalla “hederskultur”.

Mohamed Omar

Den populäre ekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning blev en osannolik kioskvältare. Vem hade kunnat tänka sig att en bok full av grafer och tabeller skulle hamna högt, till och med etta, på topplistorna? Det om något är en indikation på hur invandringsfrågan engagerar i vår tid.

För det är vad boken i allt väsentligt handlar om: hur de senaste decenniernas invandringspolitik har påverkat Sverige. Bokens inledning är särskilt intressant för mig. Där skildras en tragisk scen som utspelade sig på min gata sommaren 2016.

Från 2005 fram tills 2016 bodde jag nämligen på Bandstolsvägen i problemområdet Gottsunda utanför Uppsala. I folkmun: Banditvägen i Brottsunda. ”Gottsunda”, skriver Sanandaji, “är ett typiskt invandrartätt utanförskapsområde – ett av de områden som ofta skildras i nyheterna i samband med oroligheter, stenkastning och bilbränder.”

Sanandaji berättar om ett upplopp som brutit ut i stadsdelen fredagskvällen den 15 juli 2016.

Mohamed Omar

För sjätte året i rad hölls seriemässan Uppsala Comix på den gamla biografen Grand. På premiärkvällen den 1 april talade Tintinöversättaren Björn Wahlberg. Hans översättning kom ut under 75-årsjubileet 2004. Det var en stor händelse.

En annan nästan lika stor händelse, men betydligt mindre trevlig, var den så kallade Tintin-gate hösten 2012. Det var då rapparen Behrang Miri rensade ut alla Tintinalbum från barnbiblioteket på Kulturhuset.

Han menade att Tintin var rasistisk, bland annat eftersom de arabiska figurerna färdas på flygande mattor. Men Miri hade inte läst Tintin. Det finns inga flygande mattor!

Miri fick pudla. ”Jag ville lyfta ett debattinlägg kring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur”, sade han i ett pressmeddelande.

Trots frånvaron av flygande mattor, finns det saker i Tintinberättelserna att anmärka på. Det är framför allt albumet Tintin i Kongo från 30-talet som gör vissa nervösa. De afrikanska figurerna är barnsliga och löjliga, heter det.

Men då glömmer man att alla figurer i Tintins värld är karikatyrer. Både svarta och vita. För visst ser väl också Dupontarna löjliga ut med sina stora näsor?

Mohamed Omar

I en debattartikel i Expressen den 26 mars, “Islamister tolkar Koranen som fan läser Bibeln”, menar Jan Tuninger att okunnighet om islam är grunden till den så kallade islamofobin, och att jihadisterna gör en orimlig tolkning av Koranen. Tuninger är journalist, tidigare presschef vid Försvarsstaben och FN-officer i Mellanöstern.

“Islamofobin”, skriver Tuninger, “är en av de bärande krafterna bakom de populistiska och främlingsfientliga rörelserna i Västvärlden. Den har växt fram ur den närmast totala okunnighet om islam som utmärker dagens européer och amerikaner”.

Ordet islamofobi saknar fast och vedertagen betydelse. Det är svårt att veta vad Tuninger menar. Men om han menar att islam är den minst omtyckta religionen i västvärlden, vilket är ett faktum, så beror det nog inte på okunnighet. Jag tror att det snarare beror på kunskap om värderingarna i islams grundtexter, vilka västerlänningar finner frånstötande. En viktig anledning är också terrorismen i islams namn.

Mohamed Omar I Westminsterpalatset i London på slutet av 1800-talet stod en gång den brittiske premiärministern Gladstone och […]

Mohamed Omar

När man läser islams bok, Koranen, upptäcker man ganska snart man att den är full av lån från judiska och kristna källor. Så här står det i Nordisk familjebok:

”Islam innehåller i främsta rummet judiska och därnäst kristna element i förening med religiösa föreställningar, hämtade från parsismen, och ett och annat drag, som direkt härstammar från den fornarabiska hedendomen. Dessa olikartade element utsmyckades av Muhammed med egna tillsatser och sammansmältes sedan till ett helt.”

Detta uppslagsverk har visserligen några år på nacken, men beskrivningen av den islamiska lärans sammansättning är helt korrekt, dessutom tydligt formulerad. Parsismen är ett annat namn för zoroastrismen, persernas forntida religion. Från den fornarabiska, polyteistiska religionen behöll Muhammed en del föreställningar och ritualer, såsom föreställningen om andarna, djinnerna, och ritualerna vid vallfärden till Mecka, som var en helig stad även före islam.

Författare till islamartikeln i Nordisk familjebok är arabisten K. V. Zetterstéen. I kommentarerna till sin översättning av Koranen, utgiven 1917, beskriver han bokens sammansättning så här:

”Innehållet i Koranen är till en del hämtat från kristna och judiska källor. Även de gamla arabiska sagorna erbjödo ett tacksamt ämne för Muhammed, som från dem hämtade åtskilliga lärorika exempel till varning och efterföljd, och därtill kommo slutligen hans egna uttalanden om religiösa och världsliga frågor.”

Mohamed Omar

Turkiets president Erdogan vill bli enväldig, ja, en ny sultan. Och liksom tidigare sultaner ser han sig själv som islams försvarare. I ett nytt tal uppmanar han turkar bosatta i Europa att skaffa många barn:

“Skaffa fem barn, inte tre. Ni är Europas framtid”, sade presidenten i ett tal i Eskisehir, söder om Istanbul.

Han ser alltså inte turkarna i Europa som européer. Inte nu och inte i framtiden. Han förutsätter att de europeiska turkarnas barn kommer att bli turkar, inte svenskar, tyskar eller holländare.

I Sverige heter det ju ofta att alla som bor här är svenskar. Det är så våra gamla medier och politiker har sett på det. Men hur tänker invandrarna själva och deras barn? Min erfarenhet är att de flesta invandrare, turkar och araber, såväl som kurder och perser, inte ser på sig själva som svenskar utan har kvar samma etniska identitet som man hade i hemlandet.

Mohamed Omar

Får man klä sig som man vill överallt? Nej, om du är polis så ska du ha polisuniform. Då representerar man polisen och inget annat.

En kvinna i en islamisk slöja signalerar att hon är muslim. Det är ett påbud i islam att kvinnor ska täcka sitt hår. När man ser slöjan kanske man tänker: vilka andra av islams påbud tycker denna kvinna att det är viktigt att följa?

För det finns ju också regler i islam som säger att en kvinna inte får röra vid en man. Den regeln är minst lika tydlig. Det finns också regler om att döttrar bara får ärva hälften av söner, att en vuxen man får gifta sig med ett barn, att en hustru inte får gå ut utan sin makes tillstånd och att han får aga henne om hon är uppstudsig.

Ja, det finns massor av påbud och regler. Ska jag utgå från att den beslöjade poliskvinnan bara följer påbudet om slöjan, men inga andra? Verkar det sannolikt? Förnuftet säger att om man är så ivrig att lyda islams påbud att man beslöjar sig, trots allt besvär det medför i våra europeiska samhällen, kanske man även är beredd att hålla på de andra delarna av religionen. Men jag föredrar att slippa fundera. En polis är en polis och representerar den svenska staten och ingenting annat. Därför är det tacksamt att EU-domstolen nu har bestämt att arbetsgivaren får bestämma vad de anställda får ha på sig.

Mohamed Omar

Statligt ägda Lernia lanserar en ny rikssvenska med brytning för att invandrare lättare ska komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att företag och organisationer ska använda den nya rikssvenskan i rösten på sina telefonsvarare och andra taltjänster, skriver Östran.

”Rikssvenskan har varit en norm för hur människor ska tala när de talar så kallad ’felfri svenska’, men för oss lingvister finns över huvud taget inget som är rätt eller fel”, säger Mikael Parkvall, lingvisten som har hjälpt Lernia att utveckla den nya rikssvenskan.

I stället för att lära invandrare att tala god svenska, ska man alltså sänka standarden. Det är ett typiskt exempel på missriktad snällhet. Man är inte snäll när man säger till en elev: ”Det är okej. Du behöver inte göra mer”. Man är snäll på riktigt när man inspirerar elever att sträva högre.

För det spelar ingen roll om Parkvall påstår att det inte finns något rätt och fel. En svensk modersmålstalare vet vad som är en svensk dialekt och vad som är en utländsk brytning, det vill säga dålig svenska. Risken är att invandrare tror på Parkvall och inte anstränger sig. De kommer att känna sig lurade.

Mohamed Omar

Och julen varar än till påska. Men det var inte sant. Och det var inte sant. För däremellan kommer fasta.

Så heter det i julsången. Men sedan reformationen är det få svenskar som fastar inför påsken. Det vi har kvar av denna tradition är fastlagsbullen eller semlan, som man ska äta på fettisdagen.

Så här i fastetider kan det vara passande att skriva några år ord om den mest kände semmelätaren i svensk litteratur: privatdetektiv Ture Sventon. Själv säger han dock temla eftersom han läspar. Åke Holmberg gav ut sin första bok om Sventon 1948, året därpå kom Ture Sventon i öknen. Handlingen kretsar kring semlor, hur de ska förvaras och transporteras. För Sventon vill ju ha sina semlor både året om och överallt:

Det bästa Ture Sventon visste var (fyllda) semlor, och det enda konditori i hela Stockholm, där man året om kunde köpa semlor, var konditori Rosa.

Mohamed Omar

Man vet att mångkulturen spårat ut när man ser tusentals turkar i den holländska staden Rotterdam stolt vifta med turkiska flaggor och skandera “Allahu akbar!”. Stämningen blir allt hätskare och demonstrationen som hölls den 11 mars övergick i upplopp och sammandrabbningar mellan turkiska islamister och holländsk polis.

När man tittar på klippen skulle man kunna tro att de var inspelade i Egypten eller Syrien under den så kallade “arabiska våren” då upphetsade massor tågade ut från moskéerna och krävde regimernas fall.

Vem kan idag förneka att Europa allt mer börjar likna Mellanöstern? Det är ju uppenbart att många invandrare tar med sig gamla konflikter hit. Vi har redan haft bråk mellan turkiska och kurdiska nationalister i Stockholm. Och vi har haft demonstrationer mellan Assad-anhängare, främst kristna syrier, och Assad-motståndare, främst islamister. Och i oktober förra året blev en shiitisk moské brandbombad av sunnitiska fanatiker.

Upploppet i Rotterdam berodde på att turkarna i staden var arga för att inte Erdogans utsända fick valkampanja i Nederländerna. De är ju turkiska medborgare och tänker rösta i det kommande valet i Turkiet om en ny konstitution.

Mohamed Omar

Vi har facit i hand. Vi vet hur det kommer att gå. Den ansvarslösa invandringspolitiken och mångkulturalismen har inte skapat en färggrann idyll utan Rosengård i Malmö. Och mer av samma politik kommer att skapa fler Rosengård. Det är budskapet i Lars Åbergs nya bok ”Framtidsstaden – Om Sverige i morgon blir som Malmö i dag, hur blir Sverige då?” (Karneval förlag, 2017).

Journalisten och författaren Lars Åberg har bott i Malmö i nästan sextio år. Han kan sin stad. Med honom som guide får läsaren ge sig ut på en vandring genom ett landskap som förötts av mångkulturens härjningar. Våldet, rädslan, drogerna, främlingskapet, kvinnoförtrycket och den islamiska fundamentalismen.

Mohamed Omar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett ut en rapport om Muslimska Brödraskapets verksamhet i Sverige. Brödraskapet grundades i Egypten 1928 och dess motto är: Gud är vårt mål; Profeten vår ledare; Koranen vår lag; jihad vår väg; och döden för Guds sak vår högsta strävan.

Flera stora islamiska organisationer i Sverige är kopplade till Brödraskapet och håller på att bygga upp ett parallellt samhälle, menar författarna till rapporten: terroristexperten Magnus Norell, socialantropologen Aje Carlbom och den före detta Brödraskapsmedlemmen Pierre Durrani.

Rapporten innehåller inget sensationellt för oss som har insyn i det så kallade ”muslimska civilsamhället” i Sverige. Den har ändå fått kritik av en grupp religionsforskare. Arbetet är ”undermåligt”, tycker till exempel Emin Poljarevic, själv muslim med salafistisk profil och anställd av Qatar Universty. Qatar är en islamistisk diktatur som finansierar Brödraskapet. Mattias Gardell, som i boken Bin Ladin i våra hjärtan skönmålat Brödraskapet på ett närmast parodiskt sätt, är inte heller förtjust i rapporten.

Mohamed Omar

Det förtrollade svärdet är en serie tecknad av Bengt-Olof Wennerberg, även kallad Bowen. Den publicerades i Vecko-Revyn på 40- och 50-talet som en del i en följetong med berättelser ur Tusen och en natt. Bowens förmodligen mest spridda verk är annars vikingaskeppet på Explorer Vodka-flaskan.

Berättelsen börjar när en fiskare hittar en kista i havet. Kistan innehåller en liten pojke. Eftersom fiskaren är barnlös adopterar han pojken och ger honom namnet Hassan. Men efter att fadern drunknat i en storm blir han utkörd av den elaka adoptivmodern. Hassan ger sig iväg på äventyr och hittar ett förtrollat svärd.

I en scen möter han några slavhandlare som satt upp ett läger i en glänta i skogen. ”Det är nog synd om de stackars slavarna”, tänker Hassan. ”Men jag kan ingenting göra! Lagen tillåter ju slavhandel och jag är ensam och dom är många.”

Mohamed Omar

I inlägget ”Kan man vara svensk och muslim?” den 24 februari tog jag upp en del motsättningar mellan islam och svensk kultur. Inlägget fick många kommentarer, både här på Det Goda Samhället och på Facebook. De flesta höll med om att det finns flera verkliga motsättningar mellan svensk kultur och islam.

Ett färre antal kommentatorer höll inte med mig. Det beror dock inte, förstod jag, på att de tror att svensk kultur och islam är samma sak och aldrig krockar. Alla förstår att det finns krockar. Utan de som invände hade missförstått mitt inlägg. De trodde att jag påstod att alla muslimer skulle vara på ett visst sätt och att alla svenskar skulle vara på ett annat sätt.

Något sådant påstående gör jag inte. Jag skriver om skillnader mellan svensk kultur och islam. En sådan skillnad är spritens betydelse i svensk kultur, samtidigt som sprit är haram, helt förbjudet i islam. Det betyder inte att det inte finns muslimer som dricker sprit eller svenskar som är nykterister. Det finns också ett fåtal svenskar som har konverterat till islam, men det gör inte svensk kultur islamisk eller islam till en svensk religion.