Som vänstersinnad oroas jag över den högervåg som drar över landet. Nej, jag talar inte om de stadigt växande men politiskt isolerade Sverigedemokraterna, eller ett fåtal borgerliga ledarskribenter som närmar sig deras ståndpunkter. Jag talar om något djupare och mer grundläggande, som utspelar sig på den metapolitiska nivån. Jag talar om klickmonstret Hans Rosling.
Jag är förstås medveten om det vanskliga i att dra slutsatser ifrån mitt personliga flöde, som inte utgör en objektiv bild av sakernas tillstånd. Men ändå: jag är en kulturman som gått waldorfskola och bott i Järna, Hägersten och på Österlen, varför mina sociala nätverk domineras av vänstersympatisörer. Så mitt flöde i de sociala medierna ger mig i alla fall en grov uppfattning om vad som rör sig i ”vänstern”, och i och med flyktingkrisen börjar jag bli allvarligt oroad.