
I flera tidigare inlägg har jag nämnt att något som skiljer de islamiska högtiderna från de svenska är att de svenska är knutna till årstiderna. Det var något jag saknade under åren jag var muslim. Det finns två eid, alltså fester, i ortodox sunnitisk islam. Den ena kallas eid al-fitr och avslutar fastan i månaden ramadan. Den andra kallas eid al-adha, offerfesten, som firas dagen efter att pilgrimerna är färdiga med hajj, vallfärden till Mecka. Datumen för de båda festerna är rörliga. Ibland firar man eid al-fitr på sommaren, ibland på vintern.
Den amerikanske journalisten Edward ”Ted” Koppel ledde nyhetsprogrammet Nightline på ABC News från starten 1980 fram tills han gick i pension 2005. Han har även arbetat för BBC World och NBC News.
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 15 mars) pratar Mohamed Omar (Eddie) med den lutherske prästen och teologen Lars Borgström. För mer än fem hundra år sedan, den 9 mars 1508, tog Martin Luther sin kandidatexamen i bibelstudier. Innan han började studera Bibeln, så hade han läst juridik. Men en dramatisk händelse ledde till att han blev munk. I klostret upptäckte han saker i Bibeln som han ansåg att kyrkan hade glömt bort. Luthers predikan ledde så småningom till splittring, reformation och en ny kyrka. Europa delades upp i katolska och protestantiska länder. Vem var Luther och vad handlade hans konflikt med den katolska kyrkan om? Finns det fortfarande skillnader mellan luthersk och katolsk tro? Vad har Luther haft för betydelse för svensk kultur? Är Svenska kyrkan fortfarande luthersk? Lars Borgström hör till den gamla skolans lutheraner.
Människan har ett behov av mål, samhörighet och – vad det verkar – uppvisning av egen fromhet som stärker samhörigheten och den egna ställningen i gruppen. Den organiserade religionsutövningen har i det här avseendet spelat en viktig roll i mänsklighetens historia. I synnerhet den protestantiska kristendomen förefaller ha en särskild dragning till den enskildes renlärighet och självspäkning.



FN:s klimatpanel IPCC har medgivit att jordens klimat är för komplicerat för säkra uttalanden om möjlig mänsklig påverkan. Det påpekar den 79-årige amerikanske atmosfärfysikern Richard Lindzen. Han är professor emeritus (pensionerad men ännu verksam) vid toppuniversitetet MIT.
