Mohamed Omar

I flera tidigare inlägg har jag nämnt att något som skiljer de islamiska högtiderna från de svenska är att de svenska är knutna till årstiderna. Det var något jag saknade under åren jag var muslim. Det finns två eid, alltså fester, i ortodox sunnitisk islam. Den ena kallas eid al-fitr och avslutar fastan i månaden ramadan. Den andra kallas eid al-adha, offerfesten, som firas dagen efter att pilgrimerna är färdiga med hajj, vallfärden till Mecka. Datumen för de båda festerna är rörliga. Ibland firar man eid al-fitr på sommaren, ibland på vintern.

Den amerikanske journalisten Edward ”Ted” Koppel ledde nyhetsprogrammet Nightline på ABC News från starten 1980 fram tills han gick i pension 2005. Han har även arbetat för BBC World och NBC News.

I ett samtal vid The Carnegie Endowment for International Peace den 7 mars sade Koppel att Donald Trump inte har fel om att etablissemangsmedierna är ”ute efter honom”.

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 15 mars) pratar Mohamed Omar (Eddie) med den lutherske prästen och teologen Lars Borgström. För mer än fem hundra år sedan, den 9 mars 1508, tog Martin Luther sin kandidatexamen i bibelstudier. Innan han började studera Bibeln, så hade han läst juridik. Men en dramatisk händelse ledde till att han blev munk. I klostret upptäckte han saker i Bibeln som han ansåg att kyrkan hade glömt bort. Luthers predikan ledde så småningom till splittring, reformation och en ny kyrka. Europa delades upp i katolska och protestantiska länder. Vem var Luther och vad handlade hans konflikt med den katolska kyrkan om? Finns det fortfarande skillnader mellan luthersk och katolsk tro? Vad har Luther haft för betydelse för svensk kultur? Är Svenska kyrkan fortfarande luthersk? Lars Borgström hör till den gamla skolans lutheraner.

Människan har ett behov av mål, samhörighet och – vad det verkar – uppvisning av egen fromhet som stärker samhörigheten och den egna ställningen i gruppen. Den organiserade religionsutövningen har i det här avseendet spelat en viktig roll i mänsklighetens historia. I synnerhet den protestantiska kristendomen förefaller ha en särskild dragning till den enskildes renlärighet och självspäkning.

Den protestantiska delen av världen består, som bekant, av synnerligen framgångsrika samhällen, men det tycks mig som att den också är särskilt känslig för plötsliga utbrott av kollektiva fromhetsritualer utanför den klassiska religionens domäner.

Patrik Engellau

I kretsar där jag ibland umgås är trevligheten den främsta dygden. Det kan låta som en behaglig grund för mänsklig samvaro. I många fall är det förstås just så. Liksom apor är människor sociala varelser och det trevliga umgänget fyller, skulle jag tro, samma gemensamhetsskapande funktion som när en grupp apor plockar loppor av varandra.

Men den socialt eftersträvade och rentav påbjudna trevligheten rymmer försåtliga fällor för människorna. Trevlighetens första bud är att man inte får vara otrevlig. Man får till exempel inte tala illa om individer som ingår i den sociala kretsen även om vederbörande inte är närvarande.

Jan-Olof Sandgren

Vad hade Saudiarabien varit utan olja? Jag föreställer mig ett ganska fattigt land med en levnadsstandard ungefär i nivå med Nordafrika. Utan support från oljebolagen skulle saudierna nog haft svårt att behålla makten och kanske återgått till att vara den nomadiserande beduinstam man alltid har varit, och världen hade aldrig hört talas om salafismen.

Ekonomiskt fungerar Saudiarabien lite som en bananrepublik. Att bananerna råkar vara av guld förändrar ingenting i sak. Man utgår från att omvärlden alltid kommer att efterfråga bananer av guld, eller olja om vi nu ska ta det exemplet, och har byggt hela sitt samhälle efter det konceptet. Men omvärlden förändras och plötsligt kanske ingen vill ha den där bananen längre.

Bitte Assarmo

Sedan IS och det islamistiska kalifatet trängts tillbaka har medierna rapporterat flitigt om de IS-terrorister som rest från Sverige för att delta i terrorverksamheten och som nu sitter i fång- och flyktingläger i Syrien. Trots att det är en omständlig process att ta sig till regionen för att träffa de tillfångatagna terroristerna har många medier reportrar på plats, eftersom nyhetsvärdet anses stort.

Sökningar på Google visar att svenska medier ofta använder begrepp som ”IS-soldater”, ”IS-krigare” och ”IS-resenärer”, ”IS-anhängare” och ”IS-återvändare” när de skriver om de personer som anslutit sig till terrorgruppen.

Patrik Engellau

Det finns många kloka människor som hävdar att huvudmotsättningen i Sverige idag inte alls, som jag påstår, står mellan å ena sidan politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex och, å den andra, den nettoskattebetalande medelklassen utan i stället mellan nationalister (eller patrioter) och globalister.

Med globalister menar de representanter för det multinationella kapitalet såsom George Soros, Bilderberggruppen, olika kvarlevande Rockefellerättlingar och ägare till betydelsefulla internationella media.

Richard Sörman
Richard Sörman

Éric Zemmours bok om den franska nationens historia blev en av höstens stora försäljningsframgångar i Frankrike. Vi kommer inte undan historien, skriver Zemmour. Om vi inte ser om vårt hus och vårdar vår nationella och kulturella självmedvetenhet kommer vi oundvikligen få betala för det. Den nationella historieskrivningen är viktigare än någonsin. Historien kommer inte att ta slut. Den står och väntar på oss i framtiden.

Som vi tidigare uppmärksammat här på Det Goda Samhället finns det idag en intellektuell höger i Frankrike som i etablerade kanaler frimodigt och vältaligt deklarerar att Västerlandet inte bara kan leva på öppenhet och jämlikhet. Västerlandet är öppenhet och jämlikhet, men det är så mycket mer, och öppenheten kräver gränser och integritet.

FN:s klimatpanel IPCC har medgivit att jordens klimat är för komplicerat för säkra uttalanden om möjlig mänsklig påverkan. Det påpekar den 79-årige amerikanske atmosfärfysikern Richard Lindzen. Han är professor emeritus (pensionerad men ännu verksam) vid toppuniversitetet MIT.

Lindzen var huvudförfattare till ett kapitel i IPCC:s tredje vetenskapliga rapport från 2001. Han kritiserar hur IPCC:s ledamöter i sin sammanfattning ändrade rapportens uttalade osäkerhet till påstått hög visshet för mänsklig påverkan.

Bitte Assarmo

Utan att veta särskilt mycket om Nya Zeeland börjar jag, efter det fruktansvärda terrordådet i Christchurch, ana att landet påminner en hel del om Sverige – eller i alla fall att landets premiärminister Jacinda Ardern påminner om våra svenska kvinnliga politiker. För att uttrycka sin empati för offren för terrorattacken knöt premiärminister Ardern nämligen på sig en hijab.

Amerikanska CNN hyllar Ardern och skriver: ”Till och med innan hon sagt ett ord visade Arderns enkla handling att täcka sitt hår familjerna att hon respekterade dem och ville lindra deras smärta”. Men att ta på sig en hijab är ingen enkel handling. En populistisk och lättvindig handling förvisso, men absolut inte enkel.

Bitte Assarmo

När jag var ung hade jag en god vän som tog sitt liv. Hon begick självmord strax innan hon skulle fylla arton, och passade på när resten av familjen var på semester så att hon säkert skulle vara död innan någon kom hem och hittade henne.

Det var en fruktansvärd och djupt traumatisk händelse både för hennes familj och för alla oss som stod henne nära. Men helt oväntat var det tyvärr inte. Hon hade försökt tidigare, redan som tolvåring. I oljekrisens tid, under det tidiga 1970-talet, hade hennes unga och sårbara sinne nämligen blivit så påverkat av mediernas alarmistiska krisrapporter om jordens nära förestående undergång att hon helt enkelt inte stod ut.

Jag bor sedan 13 år i São Paulo och jobbar för ett internationellt företag inom telecom. Eftersom jag är gift med en brasilianska och är lokalanställd har jag kanske kommit in i samhället mer än vanliga svenska expats.

Brasilien är ett otroligt delat samhälle. Beroende på vilket samhällsgrupp man tillhör, det vill säga hur mycket pengar man har, väljer man sjukvård, skola för barn, boende, var man semestrar och så vidare.

Patrik Engellau

Jag tänkte att jag skulle kosta på mig en skräddarsydd kostym med dubbla byxor (ty så håller plagget dubbelt så länge och kostar därmed bara hälften så mycket). Min skräddare i Singapore, kinesen Steven Low, som jag känner sedan många år och som gör ett enastående vackert arbete och dessutom vet precis hur jag ser ut så att det blir rätt på första varför det inte behövs några provningar, ville ha 18 500 kronor inklusive frakt och tull.

Av nyfikenhet ville jag jämföra med ett svenskt alternativ så jag ringde till den välrenommerade skrädderifirman Bauers på Brunnsgatan i Stockholm.

Slaget om narrativet. Så skulle man kunna sammanfatta The Ben Shapiro Show den 18 mars. I programmet diskutera Shapiro bland annat terrorattacken i Nya Zeeland och hur den beskrivits i medierna. Shapiro menar att main stream-medierna försökt skapa ett narrativ – ett berättande – för att kunna skylla terroristens dåd på den påstått utbredda islamofobin i västvärlden.

Mohamed Omar

Jag har börjat träna yoga och vid en yogalektion så började läraren, en vit kvinna, mässa mantran på sanskrit. Några tjejer började fnissa. För det lät säkert konstigt i deras ögon.

Händelsen fick mig att tänka på hur religiösa inslag blir mer okej när de har icke-västerländsk förpackning. Hade läraren kunnat knäppa händerna och sagt att nu ska vi be Fader vår? Jag tror inte det. Jag tror att hon då hade fått ta ett snack med gymmets ledning.

Det började våren 1968 med de intellektuella i Frankrike, varav många var marxister. Influerade av dessa återvände frälsta lärarkollegor efter sommaren och hade läst Marx storverk, Kapitalet. En av marxismens förutsägelser var att kapitalismens inneboende motsättningar mellan arbetare och kapitalister skulle leda fram till ett revolutionärt läge och införandet av proletariatets diktatur, varefter utopin om arbetarparadiset var förverkligat. Det ansågs förestående. Det gällde att förbereda sig för en post i den kommande politbyrån. Den styrande enheten efter revolutionen. Det var på allvar. Sådan var samhällsandan.

Anders Leion

… att man alltid ska ha samma glasögon på näsan.

I början av veckan såg jag En dag till att leva och på fredagen såg jag Aniara. Den första filmen såg jag tillsammans med ett barnbarn, därför att han behövde uppmuntran, den andra tillsammans med min fru.

Jag går nästan aldrig på bio. Film ser jag hemma, främst sådan som mognat med tiden, det vill säga som överlevt tidens bortfiltrerande av dåliga alster.

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 13/3) pratar Mohamed Omar (Eddie) med deckarförfattaren Ramona Fransson. Hon skriver verklighetsbaserade och samhällskritiska deckare, men är inte vänster. Det gör henne speciell i ett Sverige där ordet ”samhällskritisk” blivit synonymt med vänster. I podden berättar hon om sin trilogi om kriminalkommissarie Leah Quiller som är baserad på Franssons research i verkliga svenska sexbrott. Fransson är född i Borås, men har polsk-judisk bakgrund. Hon har också skrivit en bok om sin släkt och förföljelsen under naziregimen.

Patrik Engellau

När jag var framtidsforskare för fyrtio år sedan så gjorde jag en framtidsstudie om framtidens tre dominerande teknologier. Jag hade en teknologi rätt och en fel och den tredje har jag glömt.

Den som var rätt handlade om det vi numera kallar IT, informationsteknologi. Min förutsägelse var inte fullt så banal som du kanske tror, för IT hade inte ens ett namn vid det laget. Jag kallade företeelsen ”mikroniken” och förklarade att den skulle bli en av de teknologier som dominerade världen.

I en intervju med Sky News den 16 mars om Brexit kallade rockstjärnan Roger Daltrey, främst känd som sångare i bandet The Who, EU för ”en jävla maffia”.

På frågan om inte ett brittiskt EU-utträde skulle påverka musikbranschen negativt svarar Daltrey: ”Som om vi inte turnerade i Europa före det jävla EU”.

Patrik Engellau

Jag värnar om välutbildade människor eftersom det i allmänhet är jag som i egenskap av skattebetalare har finansierat deras meritlista. Jag vill inte att min investering ska gå om intet till följd exempelvis av naturkatastrofer eller bara av ren oförsiktighet.

En av Sveriges mest välutvecklade kunskapsindustrier består av alla dem som forskar om klimatet. Här är Sverige, tror jag, närapå världsledande. I varje fall var det svenska forskare som lade branschens grunder.

Mohamed Omar

Idag är det den 17 mars och Saint Patricks dag. Det är både en helgondag, till minne av S:t Patrik som införde kristendomen på ön, och en nationaldag. Men framför allt är det en festdag!

Festen har spridit sig över hela världen, mest till USA och Storbritannien där det bor många irlandsättlingar. Men glädjeyran har också kommit till oss i Sverige. Jag har själv deltagit i flera fester här i Uppsala.

Jan-Olof Sandgren

Judar brukar hävda att det land som skulle bli Israel för sådär 150 år sen var en ofruktbar öken där få människor ville bo. Den ekonomiska utveckling som initierades av judisk invandring från slutet av 1800-talet, resulterade också i hög invandring från omgivande arabstater. Vidare hävdar man att det palestinska folket var något som uppfanns under 1960-talet.

Palestinier brukar å sin sida hävda att deras ättlingar bott på just den platsen sedan urminnes tider. Det finns till och med de som menar att Jesus, jungfru Maria och Johannes döparen egentligen var palestinier.

Bitte Assarmo

Att Katolska kyrkan vördar helgon torde inte vara någon hemlighet – det är ju dessutom en av de företeelser inom kyrkan som ofta missförstås av icke-katoliker. Katoliker ”dyrkar” och ”tillber” helgon, sägs det ofta, men så är alltså inte fallet. Det handlar om vördnad eftersom de som blivit helgon också genom sina handlingar uppnått en särskild helighet som varje god katolik borde sträva efter.

Nyligen sa den liberalt sinnade Silicon Valleyjournalisten Kara Swisher i en intervju med Youtubes VD Susan Wojcicki att hon vill bannlysa journalisten Ben Shapiro från Youtube på grund av hans politiska åsikter. Hon är också djupt upprörd över Jordan Petersons genomslag och vill att Silicon Vallet ”gör något” det hela. Som en mardröm, säger journalisten Tim Pool och i sin show Timcast resonerar han kring vart USA är på väg när det gäller yttrandefriheten.

Anders Lindberg skrev i en ledare i Aftonbladet den 13/3 att en politisk höger som vill bestämma hur människor ska klä sig (diskussionen gällde slöjförbud för barn) inte längre står för sina frihetsideal. Den moderata opinionsbildaren Ann Heberlein svarade samma dag på sin blogg Heberleins etik att Sverige är ett sekulariserat land där myndigheter, det offentliga rummet och politiska beslut inte genomsyras eller styrs av religion. Det vill säga att den sekulariserade staten erbjuder sina medborgare möjligheten att leva utan religiösa påbud och utan religiös inverkan. Det religiösa får man sköta hemma eller i församlingslokalen. Alla individer ska kunna säga nej till religionen.

I en ny video kommenterar den amerikanska journalisten Tim Pool terrorattacken i Christchurch på Nya Zeeland. Attacken markerar en ”dramatisk eskalering” i vad han kallar ”kulturkriget”. Snöbollen är satt i rullning och går inte att stoppa, säger Pool.

Pool menar att konflikten redan har varit ett faktum under en lång tid med jihadistiska terrorattacker som avlöst varandra. Terroristen Brandon Tarrant såg sig som en soldat i detta krig på samma sätt som jiahdisterna gör.