Det finns många sätt att påverka människor men de flesta bygger på två enkla principer; morot eller piska. Antingen lockar man med godsaker, eller så hotar man med någonting obehagligt. Det fungerar både när det gäller barnuppfostran och när man vill få en människomassa att röra sig i en viss riktning.

Jag har följt den svenska vänsterns utveckling från revolutionsåret 1968 (då jag var elva år) fram till idag, drygt ett halvsekel senare. I början var det mest morötter som serverades. Med undantag för en liten handfull kapitalister skulle socialismen göra oss alla rikare, lyckligare och friare. Sexualiteten skulle till exempel inte begränsas av unkna fördomar och gammaldags moral, vilket gjorde visst intryck på oss i mopedåldern.

Vidare skulle luften bli renare, ekonomisk utsugning upphöra och krig inte längre behövas sedan arbetarklassen frigjort sig. Internationalen som sjöngs vid högtidliga tillfällen, utstrålade glädje och framtidstro.

När vänstern så småningom intog maktens korridorer och fick tillgång till statskassan, förändrades tonen. Hade inte kapitalismen redan gjort svenskarna onödigt rika? Var det verkligen rimligt att vanligt folk bodde i villa, skjutsade sina barn till fotbollsträningen i nya Volvobilar och åkte charterflyg på semestern? Kunde de inte använda paketcyklar istället? Efter hand fick vi lära oss att jordens resurser är begränsade och varje spenderad krona är en stöld från tredje världen.

Fri sexualitet i all ära. Men om vanliga heterosexuella män tillåts känna begär efter unga kvinnors kroppar, kan det snart leda till problem. Bor det inte en potentiell våldtäktsman inom varje svensk pojke?

Under ”morotstiden” var det alltid Wallenberg och storkapitalet som bar skulden. Idag är det du och jag. Till och med klimatets små variationer är vårt fel. Antingen för att vi använt för många plastsugrör, eller inte betalat tillräckligt med skatt för att FN ska kunna genomföra de nödvändiga koldioxidsänkningarna.

Konflikterna i samhället beror sannolikt på att vi varit för ohövliga och rasistiska mot främlingar, som behöver vårt välfärdssystem bättre än vi. ”En gång skall jorden bliva vår” lovade Internationalen. Men inte ens den lilla jordplätt där vi har våra rötter, är längre vår. Att försvara och älska sitt fosterland och vilja njuta av dess frukter, anses numera vara nazism. Att vilja avsätta det rådande etablissemanget genom allmänna val, är också snudd på nazism.

Så länge vänstern aspirerade på makten behövdes morötterna. För att behålla makten behöver man piskorna.

Islam, som är ett annat maktsystem på frammarsch i Sverige, tillämpar en liknande pedagogik. Precis som vänstern utlovar man obegränsad sex, njutning och välstånd, med den skillnaden att alla morötter kommer att levereras efter döden. Fram till dess är det piskorna som gäller. Eftersom islams morötter är större (inte ens den radikalaste bland vänsterrevolutionärer vågar väl drömma om 72 oskulder) är också piskorna hårdare.

Kanske är det en källa till oro att vänstern och islam allt oftare syns marschera i samma demonstrationståg.

BILD: Paris 1968.