JAKOB SJÖLANDER: Mitt råd till Putin

I en tid då många hackar på stackars Vladimir Putin (möjligtvis kopplat till mord, krigsbrott, invasioner och kärnvapenhot?) så vill jag sträcka ut en hand. I denna hand finns goda råd. Jag kan som svensk ge detta råd eftersom vi en gång befann oss där Ryssland befinner sig idag. Alltså i ruinerna av en stormakt där och ekot av fornstora dar sakta klingar bort, och med utmaningen att acceptera detta.

För Sverige gällde detta förlusten av Finland, som år 1809 permanent ”lånades” av ryssarna utan att de bett om tillstånd eller hade avsikt att lämna tillbaka. Ungefär som när Ove från Solsidan lägger vantarna på en häcksax. Men till skillnad från dagens Ryssland hanterade vi detta ganska så bra. Ta Esaias Tegnér, som i Svea skaldade:

Låt, Svea, dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomstra opp i dina skogars natt.
Led flodens böljor kring som tamda undersåter,
och inom Sveriges gräns erövra Finland åter!

Eller översatt till dagens svenska – ”Fixa ditt eget hus innan du plundrar och bränner någon annans, ryssjävel!!”

Det viktigaste med detta råd är självfallet att det är moraliskt. Men även om man bortser från det, vilket man nog kan misstänka att Putin gör, så har det även materialistiska fördelar. Särskilt för Ryssland.

Om man tar en titt på världskartan så ser man att Ryssland är ganska så stort. Bokstavligen världens största land. Ryssland må ha tretusenfemhundrasextiosju och ett halvt problem, men inget av dem handlar om att man har brist på land.

Men något man har brist på är folk. Idag finns det visserligen cirka 146 miljoner ryska medborgare (och vissa argumenterar för att det är 146 miljoner för mycket) men trots det har Ryssland en av världens lägsta befolkningstätheter. Om Ryssland var en busstrafikant så skulle denne sträcka ut sig tvärs över mittgången och ockupera fyra säten.

För övrigt betyder Rysslands storlek också att det är det land i världen med störst naturresurser. Saudiarabien kan slänga sig i väggen. Problemet är, återigen, att man inte har folk nog att ta hand om allt.

Nu är förstås inte Ryssland det enda land i världen som har demografiska problem, men de har bland de värsta. Få barn föds, och särskilt ryska män har en tendens att dö på tragikomiska sätt efter att ha druckit för mycket vodka. Dessutom är bara cirka tre fjärdedelar av befolkningen etniska ryssar. För att täppa till hålen i befolkningen har man bland annat tagit ett blad ur den svenska vänsterns guidebok och öppnat dörren för bland annat centralasiatiska muslimer. Vi får se hur det slutar.

Något jag särskilt rekommenderar Putin att undvika är krig. Det innebär ju att man byter ut det man inte har men desperat behöver, alltså folk, mot sådant man inte behöver och redan har i överflöd, alltså land och naturresurser. Men nu verkar ju Putin inte lyssna på mina kloka råd. Och då gå det som det går.

I slutändan kan man inte kriga sig till välstånd. Kanske kan man kriga sig till makt, även om det för tillfället inte verkar fungera så bra i Ukraina. Men det är vanligare att makt kommer ifrån välstånd. Se exempelvis det föredömliga landet Israel, som nu sopar mattan med Putins kompis Iran. Om Ryssland vill bli en stormakt borde de sikta in sig på ekonomi och demografi snarare än krig.

Idag har Ryssland en BNP på cirka 150 000 kronor per person. Det kan jämföras med Sveriges cirka 600 000, och USA:s cirka 900 000. Det finns alltså uppenbarligen stora möjligheter för ryssarna att utöka sitt välstånd, utan att sätta en fot utanför hemlandet. Även om man bara nådde Sveriges välstånd (vilket inte verkar så svårt med tanke på hur vi (van)styr vårt land…) så skulle man fyrdubbla sin makt.

Om Putin läser det här så rekommenderar jag att satsa på det, istället för att invadera andra länder. Men tyvärr tror jag inte att han kommer att lyssna på mig – en sådan välståndsutveckling skulle ju kräva att man började bete sig trevligare. Inte bara mot grannländerna, utan mot det egna folket.

BILD: Ryska trupper korsar Kvarken i mars 1809. Illustration av Alexander Kotzebue.

Jakob Sjölandet