Svaret på den frågan är ett nej – inte på det sätt som medierna nu beskriver det. Mediernas beskrivning av fallet med den bebis som hotas av utvisning är en riktigt grumlig historia, där man gör sitt yttersta för att måla upp honom och hans familj som offer för en grym och hjärtlös migrationspolitik. Men i själva verket är det föräldrarna som missat att följa de lagar och regler som gäller i Sverige.

Emanuel, 8 månader, som prytt varenda löpsedel de senaste dagarna, ska alltså inte skickas ensam till Iran om någon nu på allvar trodde det. Han kommer att få fortsätta vara tillsammans med sina föräldrar tills det är dags för hela familjen att återvända hem.

Och varför får familjen inte stanna i Sverige då?

Svaret är väldigt enkelt: Hans föräldrars uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare går ut i oktober.

Om det kan man förstås tycka vad man vill. Men nu är det så – och då är det så. Det finns lagar och regler även i Sverige och dessa har dessutom skärpts sedan de öppna gränsernas tid.

Emanuels föräldrar kom till Sverige från Iran för att studera. När de väl kom hit gjorde de ett så kallat ”spårbyte” och sökte asyl istället. Men eftersom de helt saknar asylskäl blev det avslag. Då valde de istället att göra ”spårbyte” nummer två och istället bli arbetskraftsinvandrare.

I oktober går Masoumehs uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare ut. Och eftersom reglerna för spårbyte har skärpts över tid omfattar inte hennes uppehållstillstånd per automatik den son de valt att skaffa medan de befunnit sig här (utan permanent uppehållstillstånd).

Det här borde Emanuels föräldrar haft koll på. Råkoll, faktiskt. Det är faktiskt det minsta man kan begära av människor som befinner sig i ett annat land – att de ska hålla sig informerade om vilka lagar och regler som gäller. Det är vad vi kräver av oss själva, av medborgarna, så varför skulle inflyttade arbetskraftsinvandrare avkrävas något mindre?

De har dessutom haft gott om tid och möjligheter att själva påverka situationen genom att söka uppehållstillstånd för sonen när han föddes. Och även om hemlandet Irans ambassad vägrat att lämna ut pass för den nyfödde kunde de ha löst det genom att vända sig till Migrationsverket och ansökt om ett så kallat främlingspass.

De har uppenbarligen inte gjort något av detta – men trots det har Sveriges Radio har gjort ett helt absurt inslag om fallet.

Skattefinansierade public service har i uppdrag att vara sakliga och neutrala. I det ingår, föreställer jag mig, att de också ska vara sanningsenliga. Men uppenbarligen är det viktigare med snabba klick och möjligheten att försöka påverka gemene man att förfasa sig över Tidöregeringen än med sanningen.

Bild: Pixabay