Vi är många som i decennier har noterat och påtalat att det inom public service (PS) finns en uppenbar vänsterorientering i nyhetsrapporteringen liksom i det övriga programutbudet. Regeringen planerar nu att lägga fram en proposition avseende forskning kring den politiska neutraliteten hos public service PS. Bra så. Äntligen rör det på sig och det är väl SDs förtjänst. Men törs regeringen sedan gå vidare efter propositionen? Om detta finns det anledning att skriva några rader.

Det verkar som om de borgerliga politikerna tyvärr är passiva och konfliktundvikande trots att det särskilt är deras väljare som anklagar PS (och tydligast SVT) för vänsterfavorisering. Politikerna kanske tänker: varför kriga mot PS och få merparten av Sveriges journalister och kulturpersonligheter emot sig? De inser att de motarbetas av en stor del av medias journalistkår som dessutom förfogar över de starkaste megafonerna, som t.ex. SVT.

Att dag ut och dag in mötas av en illasinnad mediakår är naturligtvis en rejäl uppförsbacke. Artificiella drev kommer att uppstå om PS angrips, dvs mer eller mindre påhittade fel för att få Kristersson eller andra på fall. Elakheter kommer att få fritt spelrum. Kristersson skulle naturligtvis kunna skjuta tillbaka och samla på sig exempel på många partiska övertramp. En förundersökning med ChatGPT skulle med stor säkerhet ge ett rejält försvarsbatteri.

En objektiv nyhetsrapportering handlar om vilka händelser och företeelser som tas upp, hur de presenteras och vilka som ignoreras. Ett exempel är Åkessons senaste sommartal som var i linje med vad många väljare tycker. Men i stället för att fokusera på talets innehåll valde SVT att ge utrymme åt ett marginellt inslag: tre personer som buade och som snabbt fördes bort av vakter. Intermezzot var över på någon minut, men det togs med i SVTs nyhetsrapportering. Man ville förmodligen markera att Åkesson har sina belackare samtidigt slapp man också förmedla en del av vad Åkesson sade.

Ett aktuellare exempel på SVTs tendentiösa rapportering kan hämtas från rapporteringen om det pågående kriget i Gaza. SVT prioriterar här Gazabefolkningens lidande efter det att de anfallit Israel som de vill utrota. Detta sker under ledning av terrorstämplade Hamas som medvetet utsätter civilbefolkningen för risker eftersom målet med judarnas utrotning är viktigare. Detta får vi ta del av, ofta med stöd av ”fakta” från Hamas nyhetsförmedling. SVTs oberoende stärks inte av dessa reportage.

Vi får se om politikerna på den borgerliga sidan törs agera med lämpliga åtgärder om en forskningsstudie bekräftar vänsterfavoriseringen. Den mediala kritiken av en studie som skulle visa på partiskhet kommer naturligtvis att bli väldigt kraftig. Huvudargumentet kommer förmodligen att vara: att världen består av borgerliga tillkortakommanden och det måste kunna rapporteras.

Omfattningen av protesterna skulle också visa på hur stort värde vänstern sätter på att få behålla public services partiska opinionsbildning.

Skälet till att vi betvivlar att Tidöregeringen skulle våga arbeta för ett mer objektivt PS är att de borgliga partierna inte har gjort det hittills. Fredrik Reinfeldt undvek strid mot kulturen och mot facket. Det gav honom arbetsro. Det verkar som dagens borgare tänker i samma banor.

Ett välskött och objektivt public service är värt mycket för alla medborgare. De tilltagande kraven på nedläggning av PS kan därför bli kontraproduktiv för Tidöregeringen. Det måste finnas variabler i styrnings- och kontrollfunktioner som kan förbättras. Länder som England och Australien har fristående organisationer som utvärderar hur deras public service har klarat sina uppgifter.

Man talar om hur politiken är nedströms kulturen, men verkligheten är mer komplex: politiken handlar i stället om att navigera i tidens strömmar av media och opinionsbildning. I detta landskap har public service en särställning, med ett ansvar att förbli neutral och objektiv.

Det krävs en orädd röst, kanske i stil med Trumps, för att stå upp mot media och etablerade normer. Vem är beredd att kliva fram och anta den utmaning som visar att de liberala och borgerliga värderingarna är värda att kämpa för? Det är dags att vi ser en ny generation av ledare som vågar ifrågasätta och utmana det rådande narrativet.

Public service ska vara oberoende men inte oberoende vänster.