PATRIK ENGELLAU Storbritannien slarvar med demokratiska rättigheter

För dem av oss som, liksom jag, av tradition betraktar Storbritannien som de mänskliga fri- och rättigheternas ursprungliga stamort på jorden och som därför inte ansett det värt besväret att grotta i de rapporter som på senare år kommit om allvarliga engelska brott mot demokratins grundbultar. Den engelska staten kan ändå inte vara så skyldig som den svenska, har jag tänkt, och därmed befriat mig från besväret att fördjupa mig i ärendet.

Men nu har jag i någon mån studerat frågan och kommit fram till vad du troligen redan anade, nämligen att läget i Storbritannien är bortom räddning (samtidigt som jag vet att samhällen, som man tror dömda till undergång, på några år kan resa sig ur sitt elände; det har hänt England förut).

I februari i år passade vice-president Vance på att inför världspressen skälla ut Europas politiska ledare för deras brist på respekt för grundläggande demokratiska regler såsom just yttrandefriheten. Uppsträckningen kom som en chock eftersom vi européer varken trodde att vi någonsin gjort något fel eller att USA offentligt skulle dra ner våra byxor och utlämna oss till internationell skam (som vi nu försöker kompensera genom att högljutt framhålla att Israel är ännu värre).

Vances avhyvling var inte, som jag först trodde, resultatet av en ögonblickets inspiration utan följden av en långsiktig, noggrann och byråkratiskt korrekt studie inom State Department. Där redovisas stelt och ämbetsmannamässigt USA:s kritik av Storbritanniens (och troligen även andra länders) bristande hörsamhet inför vårt samhälles grundprinciper (https://www.state.gov/reports/2024-country-reports-on-human-rights-practices/united-kingdom/), till exempel så här:

In July, a man was jailed and handed an eight-week sentence for posting a meme suggesting a link between migrants and knife crime. In October, an individual was convicted in England for engaging in silent prayer in violation of a “safe zone.”

Det där med säkerhetszoner kan behöva förklaras. Det finns ett nytt regelverk som heter Public Spaces Protection Orders enligt vilket det med automatik skapas en buffertzon runt abortkliniker där alla former av protester eller stöd är förbjudna. Även den som ber en tyst bön kan alltså skickas i fängelse.

State Department fortsätter så här:

På Brittiska Jungfruöarna kriminaliserade lagen ”att skicka stötande meddelanden via en dator” med fängelse i upp till 14 år och böter om de fälldes. Lagen gällde meddelanden som ansågs vara ”grovt stötande” eller hade ”hotfull karaktär” eller som skickades ”i syfte att orsaka irritation eller besvär”. Icke-statliga organisationer som arbetar med pressfrihet riktar stark kritik mot lagen.

Det förefaller inte finnas någon tvekan om att Storbritannien på senare år kraftigt inskränkt det man trodde var det heligaste en engelsman kunde tänka sig, nämligen rätten att i stort sett var som helst och när som helst säga sin mening. Individens rättigheter har hyllats och skyddats. Men nu är det inte längre så. Detta skapar, säger ChatGPT, en uppfattning – särskilt ur ett amerikanskt perspektiv – att Storbritannien blir alltmer restriktivt.

Om det nu ligger till på det sättet, vilket det saknas anledning att betvivla, kan man leta efter trovärdiga anledningar till denna desperation hos myndigheterna. Om man läser engelska tidningar verkar det inte finns något mer uppenbart skäl än invandringen. Oron för tilltagande våld och brottslighet sprider sig England och myndigheterna kan inte göra så mycket annat än inskränka rättigheter och strama åt friheter (även om myndigheterna själva förnekar att de inskränker rättigheter utan menar att de i stället ”balanserar” rättigheter vilket förstås bara är ett tecken på att det anslutit sig fler rättighetsinnehavare som kräver respekt).

För att jämföra den svenska invandringen med den engelska och på så vis få en indikation, mellan tummen och pekfingret, på vad vi kanske har att vänta oss frågade jag ChatGPT hur många invandrare som kommit till respektive mottagarland i snitt sedan sekelskiftet. Han svarade ungefär 0,4 miljoner om året till Storbritannien och 0,1 miljoner till Sverige. Det betyder att invandringen ökar Sveriges befolkning ungefär dubbelt så snabbt som Englands. Varför har vi inte så hotfulla sociala konflikter som England uppvisar?

(Bilden visar den irländske humoristen Graham Linehan som blev arresterad av fem poliser när han anlände till Heathrow och sedan slängd i finkan för att han offentligt hävdat att det bara finns två kön.)

Patrik Engellau