Strax efter finanskrisen 2008 räddades banksektorn och förmodligen hela ekonomin, i främst den utvecklade världen, den gången från härdsmälta av centralbankernas lånefaciliteter och generella likviditetsstärkande åtgärder. Med andra ord tack vare de digitala sedelpressarna, som fick balansräkningarna hos dessa centralbanker att svälla. Detta var, utan att centralbankirerna anade det, ”bara” en generalrepetition inför mötet tolv år senare med de ekonomiska konsekvenserna av politikernas hantering av Coronapandemin (eller om det var en kraftig influensa allena?).

En usel hantering i lejonparten av länderna med totala nedstängningar av samhällen och naturligtvis som följd stängning av många produktionsställen, strypning av olika sorters konsumtion, med mer. Konsekvenserna är kännbara än idag. (Tack och lov var hanteringen bättre i Sverige med sin förmodligen världsunika statsförvaltning med självständiga myndigheter och där ministerstyre inte är tillåtet. Men detta räckte naturligtvis inte för landets öppna ekonomi att helt parera de världsomfattande ekonomiska konvulsioner som drabbade mer eller mindre alla länder.)

Politikerna i utlandet var ju handlingskraftiga… sa en och annan. Men i själva verket, många av dessa politiker nyttjade sina befogenheter för att stärka och bevara sin makt. Först infördes de ovanstående godtyckliga, korkade restriktionerna och strax efter försökte samma politiker kompensera dem som drabbats av de uppkomna ekonomiska skadorna genom att låna även från ofödda. (De psykologiska och andra ovärderliga ”kostnader” som människor fick betala är en annan femma.) Vem kan inte beundra denna politiska kompetens, handlingskraft och klärvoajans?

För att illustrera våra påståenden kan vi här använda som huvudexempel den mäktigaste nationen av dem alla, vars handlande påverkar alla andra och med en dollar som utgör 60 procent av världens valutareserver och används vid ungefär hälften av all internationell handel. Vid början av år 2020 uppgick Förenta staternas statsskuld till 23 200 miljarder dollar och två år senare nådde den knappt 29 500 miljarder. Huvudorsaken till denna enorma ökning på drygt 6 300 miljarder berodde, som du vet, på de statliga ekonomiska stimulansåtgärderna under krisen som totalt uppgick till över 5 000 miljarder dollar, eller ca 15 000 dollar per amerikan. (Trots dessa spenderade kolossala summor och drakoniska åtgärder var överdödligheten mycket större där per capita än i Sverige som för övrigt hade den lägsta i EU. De offentliga ekonomiska kostnaderna i landet landade jämförelsevis på ungefär 15 000 kronor, ca 1 500 dollar, per invånare eller totalt 153 miljarder kronor under 2020, kunde man läsa i svenska coronakommissionens rapport på s. 115.)

Politiker stiftar och riksbankirer trycker…

Det första nämnvärda ekonomiska åtgärdspaketet mot Covidkrisen i USA, Cares Act, blev en officiell verklighet den 27 mars 2020. Paketet innehöll diverse stöd om 1 200 miljarder dollar till företag, förstärkning av arbetslöshetsutbetalningar med 260 miljarder till de över 20 miljoner som var arbetslösa och kontantcheckar, såsom 1 200 dollar till varje amerikan med en årsinkomst på under 75 000 dollar samt 500 dollar för barn upp till 17 år.

Samma dag rubricerade The New York Times sin artikel om Cares Act med ”$2 Trillion Coronavirus Stimulus Bill Is Signed Into Law” bara några timmar efter att president Donald Trump undertecknade lagen med dessa ord: ”I want to thank Democrats and Republicans for coming together and putting America first”. (Trump, som initialt var skeptisk mot besinningslösheten i hanteringen av pandemin, såg sig strax efter, på grund av förmodligen otillräcklig politisk uppbackning även bland republikanerna, således tvungen att rätta sig efter de månghövdade panikfabrikörerna som dominerade nästan alla scener med sina förespråkade åtgärder.) Denna 27 mars var historisk ty det var det största enskilda ekonomiska stödet, om över 2 200 miljarder dollar, som röstats fram i USA:s historia.

Frön till idén om Cares Act grodde under inledningen av 2020 hos i förstone demokraterna Andrew Yang, Alexandria Ocasio-Cortez och Tulsi Gabbard. En idé som de inflytelserika republikanerna Mitt Romney och Tom Cotton anslöt sig till ganska omgående och som kongress och regering förvandlade, som sagts ovan, till verklighet genom att belåna staten, likt med senare stödpaketet. Lån som fördelades till företag och invånare i form av ”helikopterpengar” av finansdepartementet och som, den självständiga statliga grenen, centralbanken Federal Reserve (Fed) ombesörjde genom indirekta köp av landets emitterade statspapper för att bland annat finansiera politikernas stödpaketen.

Under maj 2020 försökte New York-demokraten, Nita Lowey, bräcka Cares Act med ett förslag om 3 000 miljarder, benämnt med akronymen Heroes Act, som röstades igenom av det av Demokraterna dominerade Representanthuset, men togs inte upp för omröstning av Senaten med sin Republikanska majoritet. Vad trebarnsmamman och veteranen Lowey tyckte var ”heroiskt” med sitt förslag, som givetvis skulle ha finansierats med lån, vars nota skulle ha skickats till hennes egna och andras barnbarnsbarnsbarn för att betala (som gjorts och görs fortfarande med många andra notor), är det blott hennes politiska ego som vet.

Hennes partikamrat och tillträdande president, Joe Biden, var mindre heroisk men sydde ändå ihop ett till skyddsnät för amerikanerna, offer som de var för en ekonomisk kris orsakad av en ovetenskaplig hantering av pandemin (vilket Dr. Anthony Fauci, USA:s Anders Tegnell, erkände fyra år senare). Skyddsnätet fick benämningen theAmerican Rescue Plan, vars väv kostade 1 900 miljarder dollar, och attesterades av presidenten den 11 mars 2021.

…Men det är inte bara att trycka

Från januari 2020 till och med december 2021 ökade den amerikanska monetära massan (M2) (*) från drygt 15 400 miljarder till drygt 21 400 miljarder dollar, enligt Federal Reserve Economic Data (FRED). Fed köpte inte bara statspapper utan även företagsobligationer och hypotekslån.

Som synes gick under dessa två år Feds pengapressar, med alstring av ca 6 000 miljarder dollar, tre gånger varmare än under de tre åren efter ovannämnda finanskris. Trots detta sa Bidens dåvarande finansminister, Janet Yellen, i ett uttalande under 2021 att inflationsrisken var minimal för de kommande åren. Oj, vad hon hade fel, vilket amerikanarna senare fick erfara, med en inflation på i genomsnitt över åtta procent under sommaren 2022 (den var den högsta sedan 1981). Och det var inte bara Yellens landsmän utan även åtskilliga andra invånare i världen som år 2022 brottades, och brottas i viss mån fortfarande, med en hög inflation. En inflation som delvis härrör från många centralbankers ökningar av den monetära massan under pandemiåren (2020–21): Från exempelvis Sydafrikas 15, Kinas 16, euroområdets 19, Indiens 23, Sveriges 28 och Israels 35 till Argentinas och Turkiets över 100 procents ökade ”fabrikation” av pengar.

Den snabba och samtidiga ökningen av denna monetära massa från ett flertal länders centralbanker, under framför allt recessions- och panikåret 2020, har inte bara bidragit till inflation som många ekonomer varnat om. Tillsammans med affärsbankernas sedan länge frikostiga privata långivning, har denna ökning av monetär massa även lett till att världens skuldberg höjts till en aldrig tidigare skådad nivå, särskilt under 2020.

Ett försök till en modest kartläggning av detta berg får bli vår nästa avslutningskrönika i en triptyk om skapandet av pengar i vårt tidevarv, hur detta förfarande utnyttjas lättvindigt och egoistiskt av bland andra politiker i många länder, som vårt exempel här ovan försökte härleda, och riskerna framgent som hör till.

___________

(*) ”Den monetära basen avser sedlar och mynt samt affärsbankernas reserver hos centralbanken. M0 avser antingen ”sedlar och mynt” eller ”monetära basen”. M1 avser sedlar och mynt samt allmänhetens tillgångar på likvida bankkonton. M2 och M3 avser det som ingår i M1 samt ytterligare tillgångar som är mindre likvida.” Professor Martin Flodén.

Mazigh Kiri Kessai är butiksarbetare. Han är en till Sverige för mer än 30 år sedan invandrad berb från Nordafrika och har tidigare intervjuats och skrivit här på sajten.