De flesta idag känner till att klimatet på jorden varierar från plats till plats. Förr i tiden fanns det färggranna kartor i vissa skolsalar som visade jordens klimat med öknar, tropiska skogar, tundror och landisar. En del av de mer livliga och alerta barnen frågade fröken eller läraren varför det förhöll sig så. Svaren de fick var kanske inte alltid korrekta.

Idag är klimatändring den kanske viktigaste frågan för många och oberoende var man än bor så anser nästan alla att en klimatändring innebär en försämring. Talar man om för allmänheten att klimatet håller på att ändras blir de oroliga och det är inte bara hoi polloi som tycker så utan även välutbildade.

I mitt kök har jag en tavla med bilder av Kerstin Frykstrand som jag byter varje månad. De visar bilder från ett lantligt Mellansverige som fanns under första delen av 1900-talet. Marskartan visar smältande snö och kala träd och en gosse som prövar en barkbåt och en flicka som tittar på.

I min bok ”Vad händer med klimatet” ställde jag frågan vilket klimat som man helst föredrog. Var det måhända det förindustriella klimatet, som ännu inte var nämnvärt påverkat av människan, det bästa, eller det klimat som rådde i Sverige kring 1950 eller kanske dagens klimat? Jag fick ingen kommentar förutom från de som ansåg frågan högst otillbörlig, ungefär som att ifrågasätta bibelns ord eller andra heliga skrifter.

Själv har jag bott utomlands i stort sett halva livet och i klimat som skiljer sig en hel del från Kerstin Frykstrands illustrationer. Det har fungerat alldeles utmärkt och både familjen och jag har klarat oss bra utan svenska snövintrar och som kompensation lite längre av andra årstider.

När så där 25 procent av svenska folket utvandrade till Nordamerika under perioden 1850–1925 fick de uppleva högsomrar som var 5-10°C varmare än i Sverige och därtill betydligt mer extremt väder med tropiska orkaner, tornador och snö- och isstormar än de kunnat föreställa sig. Idag kan media skrämma vettet av folk om man nämner en klimatändring som inte ens kommer i närheten av detta. Trots det i dagens svenska ögon vådliga amerikanska klimat har Amerika lyckats riktigt bra och migranterna bättre än de svenskar som stannade kvar. Endast ett fåtal migranter återvände till Sverige och detta knappast av klimatskäl. Att det sedan alltid har funnits klimat på jorden, som öknar, tundror och tropiska urskogar är en helt annan sak då dessa aldrig kommit i fråga för mänsklig bebyggelse annat än i ytterst ringa omfattning.

Vad som kommer att hända med jordens klimat under fortsättningen av seklet kan inte bestämmas med någon högre noggrannhet, åtminstone inte på vetenskapens nuvarande kunskap. Att ersätta fossil energi på global skala kräver helt säkert resten av seklet. Man får därför troligen räkna med att det kommer att bli något varmare. Något sådant innebär inte enbart nackdelar utan också fördelar inte minst för ett land som Sverige. Finner man uppvärmningen problematisk kan man utan svårighet bosätta sig i landets nordligare delar och vill man ha mer av värme så kan man förflytta sig söderut. Vill man ha mer väderdramatik så är USA ett perfekt land att bo i. Och vill man bo i ett klimat där väder och klimat inte ändrar sig alls så finns också sådana. Skribenten står gärna till förfogande för att ge råd om klimat som är särskilt önskvärda. Däremot kan skribenten inte utlova ett oförändrat klimat och inte heller någon tidsresa till Kerstin Frykstrands värld eller till ett fjärran Bullerbyn.