Kring det senaste månadsskiftet blåste det kraftigt i Skandinavien, Finland och de Baltiska staterna. Detta påverkade produktionen av vindel i området. För kortare perioden uppmättes effekter på mer än 25 GW (gigawatt) motsvarande effekten från nästan lika många större kärnkraftverk. Sverige ensamt kom upp i drygt 12 GW under denna period.

Effekten kunde väl utnyttjas genom att kraftigt reglera vattenkraften och där det också var möjligt att reducera produktionen av icke-förnybara energikällor. Stora mängder vindel kunde exporteras till övriga Europa.

De flesta föreställer sig att detta är ekonomist högst värdefullt men något sådant var knappast fallet. Plötsligt fick man ett överskott på el vilket innebar att priset på elbörsen sjönk till närmast noll. De som hade elkontrakt som följde timpriset kunde passa på att stortvätta och ladda upp tillgängliga elaggregat inklusive elbilar.

På grund härav kan elföretagen normalt inte utnyttja tillfället till potentiell vinst i perioder med kraftig vind då detta ekonomiskt sett är lika illa som svaga vindar och vindstilla som av naturliga skäl inte heller ger någon profit. Härtill kommer att vädersystemen normalt har en storlek som täcker en stor del av Nordeuropa. När det blåser i Sverige så är det också blåsigt i grannländerna och vice versa.

Genom att vindenergin är proportionell mot kuben på vindhastigheten följer med matematisk logik att svängningarna i elproduktionen blir mycket stora och således också ekonomiskt högst problematiska. När vindstyrkan fördubblas får man 8 gånger mer el. Mot detta finns det inga medel såvida man inte ignorerar energilagarna för vindelsproduktion.

Tyvärr förefaller det som om vindelsproducenter inte riktigt förstått att beaktat fysikens lagar i detta avseende. Av denna anledning har vindkraft bolagen drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter. Under 2022 gjorde vindelbranchen en förlust på 4,3 miljarder.

Mest allvarlig är förlusten i Markbygden väster om Piteå som hyser Sveriges hittills största vindpark. Det största bolaget i området, Markbygden Ett som äger 179 av de 500 hittills byggda vindkraftverken i området har försatts i rekonstruktion med skulder i miljardklassen.

Markbygden Ett ägs till 75% av CGN (China General Nuclear Power Group). CGN kontrolleras av den kinesiska staten. Varför ett kinesiskt bolag investerar i svensk vindel och därtill med stora förluster är något av ett mysterium. Till dels är de akuta problemen en följd av Ukraina kriget och dess effekt på energipriserna men också att hösten 2022 hade svaga vindar.

Företaget hade ett garantiavtal med industriföretaget Hydro Energi där den utlovade mängden el per timme som enligt överenskommelsen skulle säljas till ett fast pris. På grund av tekniska problem som orsakade ett årligt produktionsbortfall på omkring 10 procent tvingades man upphandla bortfallet på elmarknaden till ett väsentligt högre pris än den egen producerade elen.

Bolaget tvingades därför täcka upp leveranserna genom att köpa in el på marknaden till ett betydligt högre pris än man fick betalt för den egenproducerade elen. Dålig lönsam eller rena förluster är vanligt förekommande i vindelbranchen (källa Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping).

Härtill kommer de tekniska problemen att integrera stora mängder väderberoende el i den nationella elförsörjningen. Dit hör till exempel svårigheten att garantera effekten på elförsörjningen inklusive frekvensen på växelströmmen. Detta har först under senare blivit uppenbar även utanför sakkunniga expertkretsar och bidragit till att det nu tycks finnas en politisk majoritet för att bygga ut kärnkraften.

Man får hoppas att landets politiker överlåter landets elförsörjning till de som är kapabla att förstå de tekniska frågorna samt vidare tar hänsyn till den ekonomiska verkligheten. Sedan skadar det ju inte heller om landets journalister och diverse klimataktivister som uttalar sig om det mesta lär sig lite fysik inklusive hur ett lands elförsörjning fungerar.