Med lite ansträngning ska jag försöka sänka krönikans intellektuella nivå till något som passar en läsare av Dagens Nyheters ledarsida. Nyss förekom en troligen allvarligt menad diskussion om visitationszoner och om huruvida de fungerar. Det gör de. Jag är själv ett levande bevis.

En visitationszon är ett område som polisen på olika grunder anser skumt – det kan vara gängmord i görningen eller det lokala klientelet uppträda i Guccikepsar – och därför vill gripa in för att kontrollera ID-kort.

”Vad som gör den här hanteringen särskilt problematisk”, förklarar ledarsidan, ”är att visitationszoner också har tydliga potentiellt negativa effekter. Som flera centrala remissinstanser, däribland Brottsförebyggande rådet och Justitieombudsmannen, konstaterar så finns det stora risker med att införa zoner där polisen fritt får visitera människor utan brottsmisstankar. Det kan leda till etnisk diskriminering och så kallad rasprofilering.”

Förstår du? Om området kring en Guccikeps av polisen officiellt definieras som en visitationszon där polisen har fria rättigheter att muddra folk så finns risken att inte bara Guccikepsklädda utan även andra möjligen helt oskyldiga blir felaktigt integritetskränkta. Dagens Nyheter betraktar detta som en allvarlig risk för rättssäkerheten som i efterhand måste undersökas och vid behov kompenseras:

Regeringen lovar att alla ingripanden ska dokumenteras så att det i efterhand kan avgöras om de var sakligt motiverade eller ej. Det är data som måste studeras grundligt och i realtid. Individer som upplever sig ha stoppats på felaktiga skäl måste ges möjligheter till upprättelse.

Du tar på dig en Guccismeck som polisen tycker ser misstänkt ut och ber dig om legitimation varpå hela rättsstaten ska rycka ut om DN:s paranoida ledaravdelning får bestämma. I verkligheten går det inte till på det sättet. Verkligheten hyser inte DN:s sjukliga oro för att kepsar och andra klädesplagg ska skända deras bärare. Därom kan jag ge besked, ty jag var med.

Det var femtio år sedan och jag hade en kaninpäls. Jag såg ut som om jag kommit direkt från Afghanistan med pälsen full av hasch. Vid denna tid hade man ännu inte uppfunnit och fullt ut börjat exploatera möjligheten att som härskarteknik anklaga exempelvis polisen för integritetskränkning. Dagens Nyheters ledaravdelning hade ännu inte lärt tullen på Arlanda att den inte fick beordra en snorvalp i kaninpäls att klä av sig naken och bli undersökt. Tanken att åtgärden efteråt av respekt för min integritet skulle dokumenteras av polisen hade nog inte slagit någon. Det fick räcka med att en av snutarna sa: ”Du kan gå nu, grabben”.

Då, för femtio år sedan, hade åsikten att polisen saknade rätt att be mig tömma kaninpälsens fickor framstått som bisarr. Vad skulle vi ha en polis till om den inte ens fick vittja fickorna på misstänkta knarkare och smugglare? Men idag hötter DN med näven mot justitieministern för att denne på teve flera gånger framfört det illavarslande hotet att polisen måste ”pröva nya verktyg”. Huga!