Efter att under decennier ha fört en invandringspolitik som missgynnat majoriteten av befolkningen vill de rödgröna nu gå ännu längre på den inslagna vägen. I Stockholms stad vill de tvångsintegrera svenskar genom att bygga ihop invandrartäta områden med närliggande, svenskdominerade villaområden.

Jag har ett bättre förslag: Tvångsförflytta dessa hycklare till de mångkulturella problemområden de själva skapat med sin medborgarfientliga politik.

Det är naturligtvis inte förvånande att Stockholms rödgröna styre kommer med förslaget att bygga ut ”utanförskapsområden” – eller kanske man ska kalla dem för bidragsområden – mot svenskdominerade villaområden. I själva verket är det förvånande att förslaget inte kommit långt tidigare. Socialdemokraterna tycks hysa ett närmast fanatiskt förakt för de svenskar som vill leva i och med sin egen kultur och slår närmast knut på sig själva i ivern att fostra oss i att det inte finns något svenskt att värna om.

Drivande i den här frågan är Karin Wanngård, socialdemokratiskt finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande, som menar att det här är ”jämlik stadsplanering”. Hon är 49 år och bor själv i Älvsjö, i ett idylliskt område som enligt hitta.se lockar höginkomsttagarfamiljer vars intressen är ”andra länders kultur, gympa och workout, styrketräning, semestra utomlands, utförsåkning, utrikespolitik, meditation/yoga mm, läsa om olika resmål, näringsliv och samhällsekonomi och motionera”.

Jag kan se dem framför mig, när de träffas under ljumma sommarkvällar och grillar Kobe-biff och dricker ekologiskt rödvin om sommarkvällarna, samtidigt som de pratar om de många fantastiska kulturer som idag är representerade i Sverige och enas i en ylande klagosång över att allt fler svenskar ser ett växande problem med mångkulturen.

Det är förstås möjligt att Karin Wanngård redan i detta nu håller på och planerar för en flytt till Rnkeby, eller åtminstone till något av de villaområden som hon vill införliva med Rinkeby, men om inte bör hon och hennes åsiktsfränder snarast tvångsförflyttas dit. Den som vurmar för mångkultur bör givetvis själv leva i den, det är en självklarhet. Men inte för hycklare. Det som de vill pådyvla oss andra vill de själva vill ha på behörigt avstånd.

I mitt eget område ville de rödgröna bygga fem punkthus med hyresrätter i ett skogsområde som vi boende nyttjar som rekreationsområde. Byggnation slapp vi tyvärr inte, men som väl är fick borgarnas förslag majoritet och istället för hyresrätter (med så dyr hyra att främst folk som får försörjningsstöd, och därmed hyran betald utan egen ansträngning, skulle ha haft råd att bo där) blev det radhus. Det har enbart haft en positiv inverkan på vårt område.

En av de mesta ivrarna för hyresrätter var en socialdemokratisk lokalpolitiker som fostrats i SSU sen de tidiga tonåren och har exakt samma värdegrund som Karin Wanngård. Vilket betyder att hon gärna vill styra över människors vardag och bestämma vilka de ska ha som grannar, samtidigt som hon själv bor i ett välbärgat och homogent område där mångkultur är något exotiskt som man bara tar del av under Järvaveckan, någon eritreansk festival eller ett högprofilerat eid-firande under massmedial bevakning så att man kan visa sin öppenhet och tolerans i nyhetsprogrammens morgonsändningar.

Foto: Karin Wanngård 2022, Wikimedia commons