Gråben är ett noa-ord för varg. Genom att inte direkt benämna rovdjuret ansåg man att risken för angrepp minskade. I vår nutid kan man ju tänka sig att noa-ord är begrepp som inte längre behövs. 

Det är tvärtom. Aldrig har behovet varit större än nu. Ett sådant ord är Stök. Det används för handgemäng, överfall och strider som leder till svåra personskador. Det finns antagligen något som man vill dölja med detta noa-ord. 

Ett annat noa-begrepp är Utsatt område. Så här beskrivs det: Utsatt område är ett begrepp som polisen i Sverige sedan 2015 använder för att beskriva ett geografiskt avgränsat område eller stadsdel med låg socioekonomisk status och med kriminell påverkan på lokalsamhället. 

Ingenstans beskrivs vilka det är som står för denna påverkan. Man försöker alltså göra området självt till subjekt. 

När inte noa-orden räcker till väljer man istället att förse verkligheten med hål, man suddar bort det obehagliga och slipper så ifrån ansvaret – anser och tror man. Så här berättar den lärare som var dum nog att tro på att rättvisa kunde skipas och att verkligheten betydde något: När jag som rastvakt såg eleven trakassera yngre elever, bland annat en elev med autism, försökte jag avleda 16-åringens uppmärksamhet från de yngre eleverna till mig själv, något som är en erkänt framgångsrik metod. Men eleven reagerade med att hota mig, attackera mig och spotta på mig. Under en kort stund tvingades jag hålla fast eleven för att skydda mig själv… tog rektorn beslutet att stänga av mig från arbetsplatsen och polisanmäla mig för misshandel, medan 16-åringen fick gå kvar. 

Vad är det som förklarar detta behov av noa-ord och denna vilja att förtiga, att skapa hål i verkligheten? Och har man inte någon bättre strategi? Jo, naturligtvis används också generella bortförklaringar (som sakligt sett är lögner):  Ser vi inte att välfärden har utarmats, klyftorna ökat, utanförskapet växt och samhället blivit hårdare och kallare så förstår vi inte heller varför atmosfären på vissa bibliotek har brutaliserats. 

Varför all denna besvärade tystnad, varför alla krumbukter? Dessa besvär att dölja och förtiga är dessutom onödiga. Alla – barn, ungdomar, åldringar, fattiga, rika, pursvenskar och invandrare vet att det rör sig om invandrare och invandring. Den ende som fortfarande inte är alldeles säker är Jerzy Sarnecki:       Där finns det tror jag ganska starka skäl att tro att invandrare är överrepresenterade när det gäller antalet våldtäkter som begås i Sverige. 

Vad kan vi dra för slutsatser av allt detta? Yttrandefriheten är vår demokratis grundsten. Förtigandet och bortförklaringarna blev löjliga sedan Joakim P Jonasson (ovan) som privatperson gjort den undersökning som regeringen vägrat göra.  

När yttrandefriheten har försvagats eller inte längre finns har den enskilde inte en chans. Då vinner alltid den etablerade makten och alla de med denna förbundna intressena. Som den ovan citerade läraren säger: När skoltjänstemän utan verklighetsförankring upphäver personalens rätt till nödvärn vågar ingen längre tillämpa skollagen för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det leder till en arbetsmiljö som är toxisk för dem som vill lära sig något, men en sådan skola är ett växthus för gängkriminella. 

Det gäller förstås inte bara skolan. Hela vårt samhälle har länge varit på väg åt samma håll. Den nya regeringen säger sig vilja ändra färdriktning. Vi får väl se.