ANDERS LEION: Ett viktigt och intressant land 

Trots att intresset för Ryssland är större än vanligt skildras det ofta på ett ensidigt och förenklat sätt – vilket kanske är naturligt. Krigshändelser och med dem förenade förhållanden får mest utrymme. Det kan ändå finnas anledning att erinra om några fakta som kommit i skymundan.  

Ryssland har en ytterst svag ekonomi (BNP/inv. är en femtedel av Sveriges) och utbredd korruption. (Korruptionsindex 30, Sverige 85, 100 = ingen korruption). Samtidigt har landet lägre barnadödlighet än USA och lång skolgång.  

Ryssland har sju nobelpristagare, Sverige 33 och Frankrike 64. (Men det är ju vi som delar ut dem, förstås). 

Under en resa i Europa mot slutet av 1800-talet träffade den berömde ryske författaren Nikolaj Karamzin en grupp ryska emigranter. Han fick då frågan om vad som hände i det gamla landet, och hans svar var lika kort som kärnfullt: ”Man stjäl” (vorujut)”. 

 I snacket mellan numren på Scalateatern berättade Tomas Bolme om sina erfarenheter från Frias Proteaterns gästspel i Moskva med Vysotsky. (Här finns några inslag från den bejublade föreställningen). För att vara säkra på att allt skulle fungera tog de med sig all utrustning i en långtradare och lastade av allt som behövdes direkt i teatern. De fick uppmaningen att allt borde staplas på och nära scenen, för att inget skulle ”försvinna”. ”Så där”, sa Bolme när det var klart: ”Nu borde det väl klara sig”. ”Ni måste sätta ut vakt, också”, sa en av ryssarna. ”Varför då?” – ”Vi stjäl”.  

Den ryska eliten (och deras stjärnögda, troskyldiga proselyter i väst) har länge försökt få landet att framstå som modernt och framgångsrikt. Deras storstäder i europeiska Ryssland är också välputsade, välförsedda med varor och befolkade med ekonomiskt framgångsrika människor. Sällan kommer några bilder eller berättelser från städer som Archangelsk. (Enligt Rysslands statistikmyndighet saknar 35 miljoner ryssar vattentoalett, 47 miljoner har inte varmvatten och 29 miljoner har inte rinnande vatten i huset).  

Efter att ha angripit Ukraina – igen – för ungefär ett år sedan har Ryssland drabbats av sanktioner. Sanktionerna kan också beskrivas så här: “From our analysis, it becomes clear: business retreats and sanctions are catastrophically crippling the Russian economy.” 

Åsikterna inom landet om Putin och den förda politiken skiljer sig mycket från individ till invid förstås, men äldre verkar vara mer positiva än yngre. Att döma av publikens tveksamma reaktioner på Putins stora tal nyligen håller folks uppfattningar också på att ändras.  

När jag funderar över tillståndet i något land brukar jag skilja mellan befolkningens begåvningsnivå – (Det gör visst ingen annan. Man törs väl inte, förstås) – och det som brukar kallas för kultur, dvs föreställningar, vanor och synsätt så ingrodda att man tar dem för givna och självklara. 

I Rysslands fall är kulturen förklaringen till landets sätt att fungera och befolkningens eländiga villkor. Man har aldrig haft demokrati – nittiotalet var ett helt eget, kaotiskt tillstånd. Befolkningen har vant sig vid att inte ha inflytande, och de flesta har resignerat. Ofta uttrycker intervjuade ryssar just en sådan resignation. De säger ungefär. ”Politik – det vet jag inget om. Det vet väl de som bestämmer bäst. De får ta hand om politiken”. 

Det enda sättet för den enskilda att få något gjort för sig är att använda sig av den omfattande korruptionen. (Det som beskrivs i länken är korruption på hög nivå, men den finns överallt). Den finns alltid – och har alltid funnits närvarande. Den är ett uttryck för den forne livegnes och den nutida enkla medborgarens brist på inflytande. På så sätt kan systemet försvaras inte bara av den som tar mutan – utan också den som ger den. Och stjälandet kan förklaras på samma sätt. Den som anser sig vara utnyttjad och oförmögen att hävda sig på bättre sätt kan alltid stjäla – och anse sig ha rätt att göra det. 

Resultatet blir ändå en ekonomi som presterar långt under sin förmåga – om den vore fri från korruption och stjälande. 

Ryssland är inte bara ett hot mot sina grannar. Det är framförallt ett hot mot sig självt och sina egna invånare.  

Anders Leion