BIRGITTA SPARF: Solidaritet eller godhetsposering?

Dessa patetiska kvinnor har på ålderns höst vigt sina liv åt att hjälpa ”ensamkommande flyktingbarn”. Vilka i själva verket till största delen är vuxna män utan asylskäl som levt sina liv i Iran men påstår sig ha ”flytt” från Afghanistan. Det hela är vämjeligt.

Nu tycker dessa damer synd om sig själva eftersom det vid ett flertal tillfällen uppdagats att dessa mogna kvinnor haft mer än kvinnlig omtanke i sinnet när de tagit hand om en ”extrason”. Även om detta naturligtvis inte gäller alla.

Dessutom har de fått absolut allt om bakfoten. De skriver i Göteborgs-Posten:

”Det är inget litet arbete vi utför, i huvudsak oavlönat på vår fritid. Det svenska samhället är i själva verket beroende av denna massiva, ideella kvinnokraft. Samtidigt undermineras våra insatser systematiskt. I åratal har rasistiska svenska män – och även en del kvinnor – använt sig av sexualisering i form av direkta trakasserier som politiskt vapen mot kvinnlig solidaritet.”

Låt mig förklara. Det svenska samhället är inte ett dugg beroende av deras ”ideella kvinnokraft”. Tvärtom är det det svenska samhället som undermineras av deras missriktade kamp för sina små älsklingar.

Det är inte ”kvinnlig solidaritet” att medverka till att vi får ett mansöverskott i de övre tonårsgrupperna som överstiger Kinas, trots att vi aldrig haft ettbarnspolitik. Med allt vad det för med sig av samhällelig instabilitet och otrygghet för unga kvinnor.

Vidare avslöjar de sin totala okunnighet och att deras tvivelaktiga verksamhet baseras på rena missuppfattningar:

”I själva verket är det ofta vi äldre så kallade batikhäxor och kulturtanter, som värnar om alla utsatta människor, oavsett vilka de är. Rätten att söka skydd från krig och förföljelse är en mänsklig rättighet som gäller alla.”

De värnar inte alls ”rätten att söka skydd från krig och förföljelse”. De kämpar för att de som i tre instanser fått sina asylansökningar prövade och fått avslag ändå ska få stanna här och att samtliga trots detta ska ges en allmän amnesti:

”Fatta beslut om amnesti i form av permanenta arbets- och uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, och alla flyktingar från Afghanistan.”

Till dessa förvirrade äldre damer med patologiska godhetsambitioner vill jag säga:

– Nu får det vara nog med er kamp för att missbruka mina skattepengar till asyl och amnestier för folk som absolut inte har någon rätt att vara här!

För övrigt kan jag tillägga att inte heller jag förstår varför medelålders herrar kör buss ner till Polen och hämtar hit flyktingar. Chang Frick, som de nämner, är inte ensam i det fallet. Precis som om de ukrainare som vill till Sverige inte själva skulle kunna ta sig hit.

Ukrainarna har rätt att åka gratis med färjorna från Polen till Sveriges många ankomsthamnar i södra Sverige och Nynäshamn. Samt har rätt till gratis tågresor därifrån, vart som helst i övriga Sverige.

Så dessa herrars bussningsverksamhet blir för mig en exakt lika osmaklig och irrationell godhetsposering som dessa besatta damer ägnar sig åt.

Birgitta Sparf