BIRGITTA SPARF: Vi gör rätt gällande Ukraina

Svenska folkets instinkter verkar glädjande nog vara intakta. Trots mer än 30 års intensiv propaganda från politiker och medier att vi inte ska lita till våra inre övertygelser om vad som är rätt eller fel.

Detta gäller främst vad som i Sverige går under benämningen ”flyktingmottagande”. Här har det svenska folket under lång tid i skarpa ordalag beordrats att förvrida samtliga sina naturliga instinkter.

Vi ser att allt går långt bort i tok. Men vi ska ändå se massinvandringen från MENA-länderna till Sverige som något både positivt och lönsamt. Något vi ska vara tacksamma för.

Vi vet att det blivit fel när den invandrarrelaterade brottsligheten ständigt ökar eller att mängden muslimska invånare får allt större inflytande. Som skilda badtider för kvinnor och män på det kommunala badhuset eller att svenskarna i allt högre grad blir anklagade för rasism och islamofobi i takt med att allt fler troende muslimer flyttar hit.

Men Gud nåde den som 2015 sa att något kändes fel när gatubilden i det lilla landsortsamhället eller den lite större staden snabbt förvandlades till oigenkännlighet. Med hijabis, afghanska och afrikanska unga män i flock och ökande osäkerhet och otrygghet.

Jag läser ofta påståenden om att det svenska folket har röstat för denna massinvandring från MENA-länderna till Sverige. Vilket väl till viss del stämmer.

Det stämmer också att det finns en stor diskrepans mellan det svenska folkets inställning till hur stor man vill att invandringen ska vara och vilka partier man röstar på.

SOM-institutet gör årliga undersökningar om svenskarnas inställning till invandring. SOM-institutet är en oberoende samhällsvetenskaplig forskningsorganisation vid Göteborgs universitet och står för Samhälle, Opinion och Medier.

Bilden till den här texten är en sammanställning av SOM-undersökningarna gällande svenska folkets inställning till flyktinginvandring mellan åren 1990-2020.

Den visar att i dag anser 59 procent att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, 19 procent ser förslaget som dåligt. Den förklarar även en stor del av tidigare års valresultat.

En fundamental och grundläggande instinkt som vi svenskar har, i likhet med jordens övriga befolkningar, är att vi i första hand värnar våra närmaste. Som våra barn, våra partners och nära eller mer perifera släktingar.

Därefter kan vi, i mån av möjligheter och resurser, även hjälpa våra närmaste grannar i händelse av kris. Först därefter kan vi utöka vårt hjälpområde till mera avlägsna grannar.

Om vi ovanpå det ska hjälpa övriga världen är de faktiska men framför allt mentala resurserna vanligtvis uttömda.

Jag gjorde en Googling och såg att beredvilligheten att hjälpa kvinnor och barn från Ukraina som nu flyr är mycket hög. Så gott som samtliga av Sveriges 290 kommuner har kontaktats av medborgare som vill hjälpa till och har därför ordnat kontaktcenter för att samordna det hela.

Att vissa av alla dem som vi tidigare tagit emot, och som inte är våra likar eller var våra grannar, nu anklagar oss för rasism för att vi även hjälper vårt flyende grannfolk visar bara hur fel allt har blivit.

När det gäller Ukraina följer vi våra instinkter och gör det som vi verkligen känner är rätt!

Birgitta Sparf