Från och med årsskiftet har Migrationsverket förändrat sina rutiner vad gäller publicerad statistik om migrationen till Sverige. Den har varit ganska komplicerad att förstå sig på tidigare eftersom den redovisar olika typer av beviljade och avslagna ansökningar och uppehållstillstånd i olika instanser. Det skulle vara för invecklat att gå in på statistiken i detalj här, men man kan säga att de största områdena berör asyl, anhörig- och utomeuropeisk arbetskraftsinvandring.  

Sedan 2010 har verket presenterat sina siffror under tydliga rubriker i pdf-format. Till det tillkommer bland annat en översikt från 1980 till 2020 vad gäller alla beviljade uppehållstillstånd. Där kan man bland annat se att Sverige har beviljat två miljoner uppehållstillstånd sedan millennieskiftet.  

Länkarna här och här nedan visar exempel på hur de tidigare filerna såg ut.

I framtiden ska vi inte längre ha några pdf-filer att arbeta med, upplyser verkets presstjänst. Nu ska det bara vara Excel som gäller (tidigare hade man båda varianterna). Redovisningen från 2021 och framåt kommer inte att vara tillgänglig i pdf-format. Det är en klar försämring, som ni kan se här, om ni klickar på ikonen för avgjorda asylärenden under rubriken ”Månadsstatistik asyl” för förra året.

Det är, liksom i övrig redovisning, inte samma utförande och mer knapphändig information om beslutsinstanser. Många gånger får man också räkna ut totalsummorna själv, som här vad gäller Excel-filen för beviljade uppehållstillstånd förra året.

Anledningen till försämringen är ett EU-direktiv som skulle implementeras 2019 för befintliga myndigheters webbplatser. Det handlar om ett så kallat ”tillgänglighetsdirektiv” från EU. Den som tillser att detta efterlevs i Sverige är Myndigheten för Digital Förvaltning, Digg. Poängen med den nya tillgängligheten är att information inte får bli en diskrimineringsfråga, upplyser man där. Hurdå? Jo, pdf-filer är svåra att koppla till blinda personers skärmläsare och överföra till syntetiskt tal. Formatet är dock inte förbjudet, får jag förklarat för mig. Och på Diggs hemsida står det att informationen ska vara ”hanterbar, begriplig och robust”. Det stämmer inte på Migrationsverkets nya design. 

Varför är det här så viktigt? Jag frågar en kollega som likt mig under många år har rapporterat om fakta på migrationsområdet. Vi är överens om att format och likhet i framställningen är viktigt för att vi ska kunna rapportera om nuläget. Men också för att kunna forska bakåt. Där krävs det att man över tid har en liknande design och samma innehåll på offentliga hemsidor. Jag har tidigare i det sammanhanget skrivit om att svenska myndigheter har blivit lite av experter på att ändra både innehåll och framställningar.  

Så gjorde Migrationsverket och SCB vad gäller definitionen av svensk bakgrund 2003. Det skulle räcka med en svenskfödd förälder för att räknas som svensk och vips hade vi fått en halv miljon fler svenskar med i statistiken. Liknande omfördelning har Brå gjort då man ändrat åldersspann och bytt ut länder mot geografiska områden mellan sina brottstudier vad gäller invandrares kriminalitet. Slutsatsen blir att materialet blir mycket svårt att kritiskt granska över tid. 

Detta är en viktig fråga för alla som med hjälp av tydliga och lättbegripliga fakta vill kunna rapportera om den svenska migrationspolitiken i en tid då politikerna tämligen oemotsagda får kolportera ut att Sverige skulle ligga på EU:s miniminivå vad gäller inflödet, när vi förra året beviljade vi totalt 95 000 uppehållstillstånd. 

Lite hoppingivande är i alla fall att Migrationsverket säger att de ska beakta mina invändningar. Man kan väl ha båda varianterna med eftersom det inte finns förbud mot pdf-filer. Det hade väl inte varit så svårt att tänka sig?