I den förra texten här på sajten visades rörliga diagram på Sveriges demografiska förändring sedan 50 – 60 år tillbaka vad gäller ursprungsländer och geografisk härkomst för män, 15 – 44 år, som är ett mycket brottsaktivt åldersspann. Från att invandringen från 1960-talet till största delen kom från övriga nordiska länder, med Finland i topp, domineras den idag av män med bakgrund i Västasien (vilket i stort sett kan översättas med Mellanöstern). Det är också till medborgare från dessa länder, tillsammans med Afrika, som permanenta uppehållstillstånd regelmässigt har utdelats, då det rör sig om asylrelaterad invandring.  

Titta gärna först på del 1 här.

Ser vi till vilken religion som dominerar i ursprungslandet från de 15 mest frekventa länderna finner vi att kristendom har ersatts av islam. Idag kommer nästan häften av alla invandramän 15 – 44 år från muslimska länder, något som under 1970-talets början knappt var mätbart. Då hade vi en invandring från nästan uteslutande kristna länder.  

Mot slutet av 1980-talet tog den asylrelaterade invandringen fart och i början av 1990-talet kom flyktingar från inbördeskriget i det forna Jugoslavien. Då började också den muslimska invandringen att öka, men det var först efter regeringen Reinfeldts tillträde 2006 som den kom att skjuta fart. Detta skedde främst med en särskilt brant stigande kurva från och med asylkrisen 2015 med unga män från Syrien i en klass för sig. Därefter kommer Irak, med Somalia och Afghanistan i framskjutna positioner. Som tidigare påpekats är den europeiska invandringen främst arbetskraftsrelaterad. Detsamma gäller för länder från östra Asien. 

I alla större undersökningar som har gjorts om invandrares brottslighet återkommer i stort sett samma mönster. Västasien och Afrika har en hög andel misstänkta, Östasien och västländer har en låg andel, och resten ligger med några undantag någonstans mitt emellan. Med större undersökningar avses de som gjordes av Brå 1996, 2005, 2021 samt DGS 2019. 

Diagrammet nedan är baserat på resultat från den senaste Brå-rapporten 2021:9, där tabell B 6 har använts för att dela in födelseländerna i Låg, Medelhög, och Hög brottsaktivitet. Andelen misstänkta för respektive land jämförs med svenskarnas andel (de som har två inrikesfödda föräldrar). 

Låg brottsaktivitet (ljusblå): lägre andel eller 1-2 gånger fler misstänkta än svenskarna. 

Medelhög brottsaktivitet (gul): mellan 2-3 gånger fler misstänkta. 

Hög brottsaktivitet (röd): mer än 3 gånger fler misstänkta. 

Denna indelning gäller undersökningsperioden 2015-2018, men förmodligen är det väldigt snarlikt under hela perioden. Brå avstod under 16 års tid från att uppdatera statistiken med motiveringen att det var meningslöst eftersom ”resultaten är så pass lika över tid” och orsaken skulle stå att finna i ”socio-ekonomiska faktorer”. 

I diagrammet kan vi under 50 år se hur Sverige gått från en invandring med nordiska eller europeiska länder som till absolut största del medförde låg brottslighet, till ett samhälle där män med icke-västlig bakgrund som kommer hit i betydligt större utsträckning har hög brottsaktivitet. 1970 finns det inte några ”röda länder” med bland de 20 främsta invandrarländerna. 2020 dominerar de stort med Syrien och Irak i topp.  

Dessutom kan tilläggas att eftersom inflödet av personer från länder med hög brottsaktivitet har ökat, så har också antalet misstänkta brottslingar ökat i den utrikesfödda befolkningen som helhet. Med diagrammet i pausläge kan den intresserade jämföra hur det ser ut under olika år. För mer utförlig information hänvisas till Affes statistikblogg här.  

Fotnot: Befolkningsstatistiken som ligger till grund för dessa framställningar är enligt SCB endast kvalitetssäkrad med exakta siffror från och med år 2000. Äldre statistik över utrikes födda finns bara i särskilda publikationer och är inte kompletta vad avser redovisning av samtliga födelseländer. Tack till Affes statistikblogg för research och framställande av diagram.