Häromdagen skrev jag i Lenins efterföljd att kapitalister som kollektiv är alldeles för giriga för att försvara det system – kapitalismen – varpå de bygger sina framgångar. Lenin underströk detta genom sin hånfulla förmodan att de sista kapitalisterna skulle slåss om att få sälja de rep i vilka man skulle hänga dem. En viktig fråga som jag inte tänker försöka besvara just nu är vem som ska sköta kapitalismens systemförsvar om inte kapitalisterna själva gör det. En preliminär gissning är att den uppgiften faller på envar, det vill säga på dig och mig, som är skarpsynta nog att inse vilket slags social ordning som är bäst på att lägga livet till rätta för de flesta som vill anstränga sig lite.

Men nu ska jag med utgångspunkt i ovanstående diagram över jordens temperatur redovisa ett annat exempel än Lenins på att företag sätter sin egen kortsiktiga vinst framför systemets långsiktiga överlevnadschanser.

Frågan om jordens uppvärmning och de eventuella skadeverkningarna därav till följd av att människan släpper ut koldioxid och andra växthusgaser tillhör samtidens mest känsliga. Bland det viktigaste man kan göra är att inhämta fakta om hur jordens temperatur verkligen förändras. Den som tänker en liten stund på den frågan blir snart osäker. Vad menas med jordens temperatur? Alla platser och alla altituder på en gång? Om ett mätställe på hundra år förvandlas från en björklund till en T-banestation? Ska man mäta på jordytan eller i atmosfären?

Sedan 1979 kan man med hjälp av satelliter mäta temperaturen i atmosfären. Det finns femton satelliter som avläses en gång i månaden av forskarna John Christie och Roy Spencer vid University of Alabama in Huntsville. Med tanke på alla felkällor som drabbar mätningar på jordytan måste dessa satellitmätningar vara av fundamental betydelse för IPCC och andra som ska försöka utvärdera det förgångna och göra klimatprognoser för framtiden.

Men alla gillar inte de satellitmätningar som Dr. Roy Spencer, Ph D, offentliggör. Det verkar ha två orsaker.

Den första orsaken är att hans mätningar visserligen pekar på temperaturökningar men mindre ökningar än jordytemätningarna. Tydligen blir det bråk mellan Spencer och de forskare som arbetar med de klimatmodeller som skapar framtidsscenarier. Ännu mer bråk får han med de vetenskapsmän som i hjärtat är klimataktivister och helst inte vill höra talas om några besvärliga fakta från rymden.

Det andra skälet att Spencers resultat är kontroversiella är att han tycks tro på Gud. Han har sagt att Bibelns skapelseberättelse är mer vetenskaplig än evolutionsteorin. (Man behöver inte vara troende för att vara skeptisk mot läran om Big Bang; se på mig från sidan 25.)

Att religiöst intoleranta människor som kanske tillika är klimataktivister tar avstånd från Spencers statsfinansierade, vetenskapliga temperaturmätningar kan man förstå (om än inte uppskatta). Men hur skulle en människa som vill försvara kapitalismen se på saken? Det finns nämligen ett samband. Att statsmakterna i sin politik inte låter sig shanghajas av särintressen är viktigt för kapitalismen. En svensk regering som styrdes av miljöpartiet skulle på några år förvandla Sveriges ekonomi till något som liknade Venezuelas och kapitalet skulle fly utomlands. Korrekta fakta är viktiga. Att bortse från eller rentav försöka dölja Spencers mätningar är därför skadligt för kapitalismen.

Men det bryr sig inte kapitalisterna om, i varje fall inte Google som äger YouTube, en av de starkaste av dem alla. Google har förbjudit reklam på Spencers hemsida där han informerar allmänheten om sitt stora, viktiga och statsfinansierade satellitprojekt. Som Spencer själv säger är Googles uppgivna skäl för reklamförbudet att Spencer kommer med ”opålitliga och skadliga påståenden”. Reklamen ger i och för sig bara småpengar men Spencer blir som man kan förstå förbannad när tekniskt okunniga ”faktakontrollanter” på YouTube knäpper honom, en av världens ledande klimatforskare, på näsan och försöker stoppa det fria ordet.

Varför stängs då Spencer av? Därför att de företag som betalar för den reklam YouTube publicerar på Spencers hemsida är rädda för att bli associerade med en seriös forskare som hyser från klimatetablissemanget marginellt avvikande uppfattningar inom sitt eget specialgebiet.

Själv blev jag alldeles uppgiven. Ett slag i veka livet. Ett hot mot den fria världen. Att Google inte ens låtsas stå upp för yttrandefriheten när det kanske skulle kosta några dollar i uteblivna reklamintäkter. Du ser. Fastän jag skryter med att vara cyniker visar jag mig i själva verket vara rätt naiv som hade trott att Lenin kanske kunde ha fel.