Hollywood är ett ganska bra mätinstrument när det gäller trender och företeelser i samhället. Film- och serieskaparna är snabba att fånga upp det som gäller för stunden och just nu är det wokeismen – det vi kanske oftare kallar pk-ismen – som präglar filmparadisets produktioner.
Wokeismen är tydlig i det mesta som görs i filmväg just nu, så det är inte svårt att hitta exempel. Ett sådant är en rysarkomedi som heter Freaky, som kom förra året och som nu hittat till Viaplay. Storyn har vi sett förut – två personer byter kroppar på ett magiskt sätt och får sedan kämpa för att få kropparna tillbaka – men i det här fallet har man kryddat det hela med att låta en bestialisk seriemördare byta kropp med en timid collegetjej.
Det faktum att Vince Vaughn spelar en tonårstjej fångad i en galen seriemördares kropp har naturligtvis sina poänger, men det är också det enda. I övrigt är filmen rena kalkonen. Allt handlar om att lägga in så många pikar mot de vita männen som bara är möjligt under den dryga en och en halv timme det hela pågår.
Redan i första scenen börjar filmskaparna banka in budskapet i den unga tittaren (för den riktar sig ju till unga människor i första hand) när två unga par sitter och pratar om traktens legendariske seriemördare Blissfield Butcher. Är han verklig – eller en myt?
En myt, tror en av killarna i sällskapet, för om allt som sades om honom verkligen vore sant skulle han ju vara pensionär vid det här laget, allra minst.
– Underskatta aldrig heterosexuella vita män och deras våldskapital, avgör hans flickvän hånfullt och ger honom en förintande blick. Att det är hon som bestämmer var skåpet ska stå, och vilka åsikter som är okej, bekräftas av att han lite tilltufsad ser ner i marken och skäms.
Senare, när de har sex, blir hon ”klar” först och skyndar sig att knuffa undan honom, dra ner kjolen och rätta till frisyren.
– Men jag då? piper han.
– Du är för långsam! Det här är en vagina, inte en nattöppen drive thru.
Jag förmodar att det ska vara vågat och kontroversiellt. Det är det inte. Det låter bara konstruerat och onaturligt och, rent ut sagt, skitlöjligt.
I en annan scen, då tonårstjejen Millie hamnat i Blissfield Butchers kropp och till sist lyckats få sina två bästa vänner – en rasifierad tjej och en vit homosexuell kille – att förstå vad som hänt, åker de tre tillsammans i en bil. Och en polis som ser dem köra förbi vet snabbt hur han ska beskriva dem.
– Mördaren åkte just förbi i en bil, med en svart kvinna och en panikslagen vit man.
Självklart är det den vite mannen som är panikslagen. Den svarta kvinnan är cool, lugn och sansad. Det enda som möjligen skaver lite hos filmskaparen är att den panikslagne är homosexuell. Men å andra sidan är det ju nästintill omöjligt att föreställa sig att en cool, rasifierad tjej ska ha en heterosexuell vit kille som vän, så det gick förmodligen inte att göra på något annat sätt.
Så här fortsätter det, i scen efter scen, med idel starka tjejer och kvinnor som omges av svaga, ynkliga killar och män. Hjälplösa män som inte kan lösa minsta lilla problem utan kvinnligt bistånd och som behöver en fast hand för att alls klara tillvaron. Det är som om skaparna av Freaky har tagit de mest kvinnoförnedrande filmerna från 40-talet, de där med femtioelva ”bry inte ditt söta lilla huvud”-kommentarer, och gjort precis tvärtom, samt adderat lite extra smått och gott till förnedringen.
I filmen finns dock några killar och män som inte svassar som knähundar bakom tjejerna. Men de beter sig som grottmänniskor med iq av samma magnitud som ett skonummer. De skriker könsord, gör obscena gester och är svin i största allmänhet. De är alla vita, förstås.
När man ser vad för slags budskap det moderna samhället förmedlar till unga killar och män blir man faktiskt förvånad över att det inte är fler män som sparkar bakut och får tokspel. Å andra sidan räknas det ju som hat att överhuvudtaget kritisera unga kvinnor, så det är inte svårt att förstå varför killar drar sig för att göra det.
Förr eller senare kommer förmodligen både män och kvinnor att få nog av de här woke-pekpinnarna. Men vid det laget har säkert Hollywood hittat någon annan trend att exploatera.
En konservativ twittrare kommenterar:
DET GODA SAMHÄLLET 