Som en replik till Mustafa Panshiris bok ”Sju råd till Mustafa” har Qaisar Mahmood i DN kommit med ”Sju råd till Ove. Så anpassar du dig till mångfaldens Sverige”.

Qaisar flyttade hit från Pakistan med sin mor och syster när han var sju år gammal 1980. Hans far uppges enligt Qaisar redan ha befunnit sig här som ”arbetskraftsinvandrare”.

Ett påstående som jag tillåter mig att starkt betvivla. Enligt Qaisar jobbade hans föräldrar med att diska och städa,. Mig veterligen hade vi ingen ingen sådan invandring alls förrän moderaterna införde västvärldens mest generösa lagar för arbetskraftsinvandring 2008 eftersom vi tydligen led svår brist på arbetslösa som kunde tänkas ta arbeten som just diskare och städare.

Qaisar har ett viktigt budskap till Ove:

”Alla vi som bor här – såväl Ove som Mustafa – behöver anpassa oss till samtiden. Sverige har till följd av globalisering och migration förändrats irreversibelt, vi kan gilla det eller ej.”

Visserligen riktar han sig till Ove, men jag dristar mig ändå till att svara, även fast jag är kvinna, och hoppas att det är OK för Qaisar:

1. Påminn dig om att bara för att någon talar bruten svenska betyder det inte att hens intellektuella förmåga är trasig.

-Den som vill kalla sig intellektuell och säger ”hen” och att någons intellektuella förmåga ”inte är trasig” bör nog överväga en vidareutbildning. Trasigt kan bara något bli som från början varit helt.

-Jag har förmodligen träffat betydligt fler outbildade analfabeter med bruten svenska och tolkbehov i mitt yrke inom socialtjänsten än vad du, Qaisar, har gjort i ditt på Riksrevisionen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet, Riksantikvarieämbetet och Integrationsverket.

2. Betrakta inte delar av den svenska befolkningen som tillfälliga gäster.

-Ursäkta mig, men ”gäster”? Jag har så vitt jag kommer ihåg aldrig skickat ut några inbjudningskort. Så hur kan de vara mina gäster, tillfälliga eller permanenta?

3. Irritera dig inte på att alla inte gör precis som du.

-Här riktar du dig till fel person. Säg det till de muslimska moralpoliserna ute i förorterna istället. De som kontrollerar att flickors och kvinnors klädsel och uppförande inte bryter mot sharia.

4. Var inte rädd för att ta konflikter och visa om du är av annan åsikt.

-Men absolut! Presentera Mohammed som en rondellhund och invänta de intressanta och spännande reaktionerna!

5. Betrakta inte automatiskt det som sticker ut som något negativt.

-Skulle aldrig falla mig in. Kvinnor i hijab ute på stan, hijaber på småflickor från två år och uppåt, skilda badtider, könsseparerade skolklasser, böneutrop från minareter, allmänt kvinnoförtryck, homohat, islamism och terrordåd i Allahs namn är enbart positivt!

6. Vad som är lagom för dig behöver inte vara lagom för andra.

– Tack, vi har märkt det. Religiös fanatism och extremism är till exempel inte lagom för mig. Men kan vara det för andra.

7. Bjud hem någon i din närhet som du inte betraktar som svensk.

-Tack för tipset, men jag avvaktar tills jag själv får en inbjudan från någon som inte inte betraktar sig som svensk.

-Eller jag kanske ska ta och bjuda hem dig, Qaisar? Du säger ju att du aldrig riktigt har känt dig hemma här i Sverige. Så att du, över en sill-lunch, får tillfälle att mera utförligt beskriva och förklara för mig hur jag nu måste anpassa mig och integreras i mitt eget hemland där mina förfäder levt och verkat i minst tusen år.

-Visserligen finns du inte i min närhet, men du är ändå varmt välkommen hem till mig för en kul och spännande diskussion!