LARS HÄSSLER: Fransmannen som kan rädda Europa – och Sverige 

Mannen i fråga är Éric Zemmour, fransman född av judiska berbiska föräldrar i Algeriet 1958 (och således inte arab) som kom till Frankrike under Algeriets befrielsekrig i början av 1960-talet. Han är, förutom att vara känd författare, tv-personlighet och journalist, kanske Europas mest spännande politiker och författare, om än mycket kontroversiell. Zemmour är också en tänkbar utmanare till att bli Frankrikes president 2022 och har redan fler röster än Marie Le Pen i senaste opinionsundersökningen. 

Han är skamlöst frispråkig och säger och skriver exakt vad han tycker och tror på utan tanke på politisk korrekthet eller hänsyn till islam. För detta har han blivit stämd för hatbrott ett flertal gånger och för det mesta blivit frikänd, i flera fall först efter att ha överklagat. I en av de otaliga rättegångarna mot Zemmour hävdade han att gäng av invandrare från Afrika och Mellanöstern rånar, stjäl, våldtar, langar droger och misshandlar fransmän. Åtalad för hatbrott friades han 2015 med motiveringen att hur överdrivna, chockerande och provokativa dessa åsikter än är pekar de endast på en del av dessa grupper och inte på dem som befolkningsgrupp.    

Zemmour är, för att citera The New York Times, kanske Frankrikes mest kända professionella provokatör med åsikter om immigration, islam, nationell identitet, kvinnor och homosexuella. För sina åsikter har han beundrare på högerkanten men blivit fördömd av invandrare, kvinnor och homosexuella. Zemmour har själv stämt den franska rapparen Youssoupha för ”criminal threats and public abuse” efter rapparens sång i vilken Zemmour hotades till livet, en rättegång Zemmour vann.

Som författare har han bl a annat skrivit böckerna “The French Suicide: The 40 Years that Defeated France” (som sålde 500 000 ex) och ”The first sex”, där han hävdar att nyliberalismen har gjort Frankrike svagare, att den höga skilsmässofrekvensen har lett till sexuell desperation och en virilitetskris bland vita män och att sedan Napoleons fall Frankrike som nation inte längre är ”jägare utan villebråd”.  

Zemmour hävdar att européer gradvis kommer att bytas ut mot invandrare och har vid flera tillfällen diskuterat ”The Great Replacement”-teorin och konflikten mellan civilisationerna (Clash of Civilisations). Han jämför immigrationen med en demografisk tsunami och hävdar obligatoriska DNA tester som krav för familjeåterföreningar. Zemmour hävdar vidare att antirasism är en efterföljare av kommunism, en ideologi som är införd av f d vänsteranhängare som har gett upp sina illusioner och istället skaffat sig ett alternativt intresse i invandrarfrågorna. 

Vad gäller sociala frågor tar han en konservativ ställning – hävdar familjevärderingar och traditioner – och är i vissa ekonomiska frågar antiliberal. Han anser att individen strävar efter falska mål och är reducerad till status som konsument samt att kvinnor och homosexuella utnyttjats som en reservarmé för att tillfredsställa kapitalismens behov av konsumenter. Zemmour vänder sig även mot frihandelns negativa inverkan och är emot europeisk federalism och därmed EU och är stark motståndare till massinvandring och de misslyckade försöken att integrera dessa. 

Efter den fruktansvärda muslimska terrorattacken i Paris 2015 förslog Zemmour att istället för att bomba staden Raqqa i Iraq borde Frankrike bomba stadsdelen Molenbeek i Bryssel varifrån flera av terroristerna kom, vilket väckte starka protester i Belgien. Efter detta och andra uttalande fick Zemmour polisskydd. 

Zemmour har även en intressant vinkel på hur avlidna invandrare vill begravas. Mördare, terrorister, offer, fiender eller vänner, vill alla bo i Frankrike men när det är dags att bli begravda väljer de inte Frankrike utan de länder de kom från. På frågan huruvida de skulle gå att utvisa miljontals invandrare, om det inte är orealistiskt, svarar Zemmour: ”Jag vet, det är orealistiskt, men historien visar oss att miljontals s k svartfötter (pieds-noirs, dvs fransmän som bodde i Algeriet) flyttade från Algeriet till Frankrike under 1960-talet och att efter andra världskriget sex miljoner tyskar blev tvungna att överge Östeuropa där de bott i århundraden för att flytta till det dåvarande Västtyskland”. 

Kommer Zemmour att ställa upp i presidentvalet nästa år? Han förväntas att tillkännage sin eventuella kandidatur nu i höst. För närvarande har ”The Friends of Eric Zemmour” hyrt ett stort kontor i centrala Paris till honom och hans anhängare. 

Zemmours kanske mest inflytelserika anhängare är Michel Houellebecq, författaren till bl a boken Soumission (Underkastelse) om hur Frankrike fick en muslimsk president. 

Flera franska politiker har anledning att vara oroliga för nästa års presidentval: Macron som hoppas på att återigen möta Le Pen i en andra omgång (och vinna igen), Le Pen som hoppas på att få möta Macron i en andra omgång (och denna gång vinna), de republikanska kandidaterna som redan har sämre siffror i opinionsundersökningarna än Zemmour – Xavier Bertrand (14 procent), Valérie Pécresse (12 procent), Michel Barnier (11 procent) – hoppas att få möta Macron i en andra omgång. I Zemmour möter de en helt ny politiker (om han ställer upp), en intellektuell mediatränad man som med skärpa kan diskutera och analysera, ofta med historiska återblickar, men med (för vissa) kontroversiella åsikter (i vissa fall mer kontroversiella än t ex Le Pen). Han hävdar kategoriskt att islam inte är kompatibelt med västerländskt styrelseskick eller kultur och att islam vägrar acceptera religions- och yttrandefrihet. Dessa är åsikter som uppenbarligen tilltalar en stor del av den franska väljarkåren och även delar av Västeuropa (Östeuropa har redan samma åsikter vad gäller islam).  

Så, hur passar hans åsikter in i Sverige? Vad gäller islam och massinvandringen med tillhörande kriminalitet och bidragsberoende och fusk är en stor del av de borgerliga väljarna av samma åsikter. Beträffande åsikterna om homosexuella och vissa påståenden om kvinnor, är nog acceptansen mindre. Men verkligheten är att nästa års val i både Frankrike och Sverige till stor del kommer att röra sig om den muslimska massinvandringen med allt vad den innebär för européerna.  

Förhoppningsvis kan Zemmour rädda Europa och även Sverige. 

Läs andra texter om Eric Zemmour på Det Goda Samhället här

Lars Hässler