I programmet Sommar i P1 kan man få höra en svart ung tjej som hade den maximala oturen att födas i Sverige 1987.

Hon är enormt diskriminerad på grund av sin hudfärg. Så till den milda grad förtryckt att hon blivit anlitad av både SR och SVT som programledare. Inte nog med det, hennes ”svarta kropp” har drivit henne i armarna på Aftonbladet där hon tvingas genomlida sina slavliknande dagar som medverkande i radioprogrammet Aftonbladet Morgon och som kolumnist. Hon driver även en framgångsrik podd med sin lika svarta kusin som de fyndigt har döpt till ”Raseriet”.

Jag kan naturligtvis som vit förtryckare aldrig sätta mig in i vilket helvete hon har haft under hela sitt liv som uppvuxen på Södermalm. Men jag förstår att ständiga motgångar i form av stängda dörrar och nej från vettiga arbetsgivare har satt sina spår. Hon och kusinen har nu fattat det kloka beslutet att vägra prata med vita journalister eftersom inte heller de kan sätta sig in i en svart kvinnas outsägliga lidanden i det av rasism genomsyrade Sverige.

Som lök på laxen har hon även fått bli sommarpratare. Vilket väl får anses som den yttersta förnedringen en person kan utsättas för i Sverige. Hon gjorde så gott hon kunde och kämpade väl, beskrev bland annat sin feminism och hojtade:

– Sluta våldta oss!

Vem eller vilka hon riktade sig till förblev något oklart men jag antar att det gällde det vita patriarkatet. Hur många av dess representanter som våldtagit henne vet jag inte, men av hennes upprördhet att döma verkar det ha varit rätt så många.

Jag önskar henne lycka till och hoppas att hon i framtiden ska kunna hitta ett annat och bättre land att leva i som är mindre rasistiskt än Sverige. Ett land som kan erbjuda henne lite drägligare levnadsvillkor än de hon har kunnat hitta här. Det är hon värd!

Birgitta Sparf är utbildad socionom. Hon har varit verksam i 22 år i olika utanförskapsområden i Storstockholm. Nu egenföretagare och konsult inom socialtjänsten.