KATEGORI: FÖRSLAG TILL LÖSNING Debattören Ahmed Abdirahman, grundare och vd på stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan, har låtit stiftelsen ta fram statistik från SCB för den somaliska gruppens situation i Sverige.

Rapporten gör många jämförelser mellan svenskar och somalier. Jag hoppas att även ni som inte är prenumeranter på SvD kan se den gedigna och utmärkta rapporten. Här är de problempunkter (i sammandrag) som Abdirahman tar upp i SvD rörande somalierna:

1) Svensksomalier har lägre inkomst och sämre privatekonomi än den övriga befolkningen. Många svensksomalier arbetar inom vård och omsorg, som buss- och taxichaufförer eller i skolan. Men lönerna är låga: fyra av tio förvärvs­arbetande svensksomalier tjänade under 200 000 kronor i årslön 2019. Endast 38 procent av alla svensksomalier mellan 25 och 64 år är självförsörjande med en månadsinkomst som överstiger 15 500 kronor.

2) Svensksomalier bor mycket mer trångbott och i hushåll med lägre ekonomisk standard än genomsnittet. I hela den svenska befolkningen är det 30 procent som bor i hyresrätt – bland svensksomalier är siffran 94 procent. Den genom­snittliga boarean för svensksomalier är 18 kvadrat­meter, medan den genom­snittliga boarean i Sverige är mer än dubbelt så stor: 42 kvadratmeter.

3) Svensksomaliska elever har det statistiskt sett svårare i skolan än unga i allmänhet. Den mest oroande statistiken i rapporten handlar om skolresultaten. Bland alla avgångs­elever i den svenska grund­skolan får 85 procent behörighet till gymnasiets yrkesprogram och 84 procent till de högskoleförberedande programmen. Bland svensksomaliska avgångs­elever är det endast 51 procent som uppnår behörighets­kraven för yrkes­programmen och 50 procent för de högskoleförberedande programmen. Bara en av fem svensk­somaliska elever – 21 procent – klarar både behörigheten till gymnasiestudier och tar sig igenom gymnasiet på max fyra år.

4) Svensksomalierna är en mycket ung grupp. De insatser som görs i dag kommer ha mycket stor påverkan på Sveriges framtid. 62 procent av svensk­somalierna är under 25 år och bara 12 procent har fyllt 45 år. Bland svensksomalier födda i Sverige är 83 procent under 16 år och bland utrikes födda är 41 procent under 25 år.

Abdirahman i SvD:

”Genom ny statistik vill vi skapa nya förutsättningar för en bättre dialog med politiker, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och de berörda grupperna – inte minst svensksomalier själva.”

”Hur kommer det sig att en befolknings­grupp som somalier lyckats statistiskt sett bättre i Kanada och USA än i Sverige? Varför har de svensk­somalier som förvärvsarbetar så mycket lägre lön än andra på arbets­marknaden? Hur åtgärdar vi den ofrivilliga trångboddheten? Och vad måste ske för att fler svensksomaliska unga ska klara skolan?”

Här är mina svar och förslag på lösningar:

1) Inkomster och arbete

Assimilering. Lär er svenska. Utbilda er och höj därigenom era inkomster genom att ni får bättre jobb. Ni blir därmed självförsörjande.

2) ”Ofrivillig” trångboddhet

Assimilering. Skaffa inte sex till åtta barn om ni bor i en tvåa eller trea och helt saknar egen inkomst. Lär er svenska. Utbilda er och höj era inkomster. Få därigenom möjlighet att själva skaffa en bostad i enlighet med familjens storlek och behov. Så som svenskarna gör, vilka ni här jämför med.

3) Barnens skolresultat

Assimilering. Lär er svenska. Utbilda er. Se till att barnen också lär sig svenska. Hjälp dem och stötta dem igenom skolan. Precis som svenskarna gör med sina barn, vilka ni jämför skolresultaten med.

4) Somalier som ung grupp

a) Bland svensksomalier födda i Sverige är 83 procent under 16 år.

Assimilering. Se ovan under ”ofrivillig” trångboddhet, antal barn i förhållande till inkomst samt utbildning och skola.

b) Bland utrikes födda är 41 procent under 25 år. Detta är den svenska regeringens ansvar genom sin asylpolitik.

Assimilering. Se samtliga punkter ovan.

Och så den sista frågan:

”Hur kommer det sig att en befolknings­grupp som somalier lyckats statistiskt sett bättre i Kanada och USA än i Sverige?”

Svar: Det beror på de svenska bidragssystemen. USA:s stater och Kanada ger inte de somaliska kvinnorna mycket bra betalt genom bidrag för varje barn de föder, ännu mer för varje ytterligare barn. Vilket gör henne mer eller mindre självförsörjande enbart på de barnrelaterade bidragen plus bostadsbidrag, kompletterande socialbidrag samt underhållsstöd (när kvinnan uppger sig vara ensamstående). Dessa länders sociala trygghetssystem erbjuder inte både kvinnor och män arbetsbefriade bidragsinkomster i nivå netto med vad en låginkomsttagare tjänar. Livet ut, om så önskas. Eftersom man själv måste ta fullt ansvar för sin situation och överlevnad lyckas somalierna, föga överraskande, bättre i USA och Kanada. Därigenom uppstår inte heller samma problem med utanförskap, trångboddhet, dåliga skolresultat, sociala problem och ungdomskriminalitet. Man har tvingats assimilera sig och ta ett eget vuxet ansvar för sig och sin familj.

Jag hoppas att jag genom dessa troligtvis oerhört radikala och tidigare helt okända förslag på metoder har kunnat ge några tips på lösningar till de politiker, myndigheter, näringslivet, civilsamhället och de berörda grupperna, inte minst somalierna själva, som nu förhoppningsvis ska inleda en dialog för att tillsammans försöka lösa alla politikerskapade problem med och för somalierna i Sverige. Jag önskar alla inblandade varmt lycka till!

Birgitta Sparf är utbildad socionom. Hon har varit verksam i 22 år i olika utanförskapsområden i Storstockholm. Nu egenföretagare och konsult inom socialtjänsten.