DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Karl X Gustavs polska krig var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare. Sverige hade många framgångar i början av kriget. Man intog stora delar av Polen-Litauen och många polacker gick över till den svenska sidan. Allteftersom kriget pågick ökade motståndet mot svenskarna, samtidigt som både Ryssland och Danmark förklarade Sverige krig och Karl X Gustav marscherade till Danmark.

Annandag påsk 1656. Utdrag ur boken Karl X Gustafs polska krig och öfvergången till det 2:dra Sundskriget av Johan Levin Carlbom (1905):

Sen i Warschau man fått kunskap om att fienden den 4 eller 5 april från Lowicz gått vidare åt Thorn, så begaf sig konungen, efter hållet krigsråd, annandag påsk, den 7 april med armén åstad efter denne. Karl Gustaf Wrangel och hertig Adolf Johan voro med. Fabian Berns var d. 4 april kallad till Warschau. Furst Radziwill, som den 5 april var i närheten och väntades komma med 2,000 man, följde på aftonen d. 7 efter tåget med sitt rytteri, men hans fotreg, som for på Bug neråt, omringades af bönderna och måste få hjälp från Warschau genom öfverste Forgell samt framkom först den 15 hit, sen dess tross blifvit förstörd. Den mesta trossen lämnades kvar af svenska armén, och de flesta musketerare gjordes till dragoner för att man skulle vara så lätt som möjligt gent emot den bekanta rörligheten hos fienden, som icke hade tross eller tung rustning eller infanteri och för det mesta undvek öppen strid, men istället sökte på alla sätt med partier och öfverfall oroa och skada sin motståndare. Wittenberg och andra lämnades kvar i Warschau med en 800 man. Den 23 – 8 april anfölls han från Wiasdowa mycket häftigt af rebellerna, 18 k:r till fot och 2,000 man till häst, och försvarade sig tappert, hvarunder Chronlod, hjälten från Sandomir, stupade.

Fortsätt läsa här