Vad har det norska fenomenet påskekrim med Orson Welles att göra? En hel del faktiskt. Men framför allt är det en väl förankrad sedvänja som har en mycket speciell historia.

Traditionen med påskekrim startade den 24 mars 1923. Det kan kanske låta märkligt att en tradition har ett så specifikt startdatum men det var just detta datum, som då inföll på lördagen före Palmsöndagen, som förlagschefen Harald Grieg valde för en ovanligt lyckad reklamkupp med annonsen för den nyutkomna boken ”Bergenstoget plyndret i natt!”.

Annonsen placerades på förstasidan till Aftenposten och utformades precis som en sensationell nyhet och reaktionerna lät inte vänta på sig. Aftenposten blev nerringda av oroliga läsare som hade familj och vänner just på Bergen-tåget.

Sedan dess har den norska påsken förknippats just med kriminalhistorier av olika slag, som kommit att få benämningen påskekrim. Och fenomenet är inte bara begränsat till böcker, tidningar och tidskrifter. På radio kom man snabbt att anamma sedvänjan genom att sända spännande radiodeckare, och längre fram tog även norska TV, NRK, upp traditionen. Under påsken visas TV-deckare av olika slag – både inhemska och klassiska, signerade Agatha Christie, Conan Doyle och Hitchcock. Sedan 1980-talet ses påskekrim närmast som en omistlig ingrediens i det norska påskfirandet.

Boken som gav upphov till fenomenet skrevs av en Jonathan Jerv som i själva verket var en pseudonym för två författare. Nils Lie och Nordahl Grieg. Den sistnämnde var bror till den innovative förlagsredaktören.

Nordahl Grieg föddes i Bergen 1902, som yngst av fyra syskon. Litteraturintresset ärvde han efter sin far, och redan under skoltiden började han skriva poesi och andra texter. Som artonåring lämnade han Norge och tog hyra på ett fartyg som ledde honom ut i världen och till så avlägsna platser som Australien och Afrika.

När han som tjugoåring debuterade med diktsamlingen ”Rundt Kap det gode Haap” var det uppenbart att hans författarskap var starkt präglat av sjömanslivet. Två år senare – alltså ett år efter att han tillsammans med Nils Lie gett ut ”Bergentoget plyndret i natt” – kom hans roman ”Skibet gaar videre”. Boken fick genomgående fin kritik i pressen, men bland sjöfolk blev den hårt kritiserad eftersom man ansåg att hans framställning gav en felaktig bild av sjömanslivet.

Då andra världskriget började blev Nordahl Grieg inkallad till tjänstgöring i Finnmark. När Norge sedan ockuperades 1940 ville Grieg vara med och strida aktivt. Han anmälde sig till den norska armén och ingick i vaktmanskapet när Norges Banks guldreserv fraktades över Nordsjön till Storbritannien. När han anlänt till Storbritannien fortsatte han att kämpa för Norges frihet, nu i text och tal. Han skrev artiklar och dikter och gav sig ut på uppläsningar till platser runt om i världen där norrmän var stationerade, bland annat USA och Kanada. Periodvis arbetade han också som krigskorrespondent.

Under denna tid genomgick Nordahl Grieg ett antal officerskurser och vintern 1942 blev han befordrad till kapten. När de allierade under hösten 1943 påbörjade en stor bomboffensiv mot Berlin ville Grieg delta. Till sist fick han också tillåtelse att följa med ett av bombplanen som korrespondent under en nattlig bombräd.

Det blev slutet för den norske författaren och poeten. Av de 1000 bombplan som satte kurs mot Berlin den natten blev 90 nedskjutna, däribland det plan där Nordahl Grieg befann sig. Efter att planet fällt sin bomb träffades det av luftvärnseld och störtade. Alla de åtta i besättningen omkom.

Och Orson Welles då? Var kommer han in i bilden? Jo, det sägs ha varit just Harald Griegs reklamkupp som inspirerade den amerikanske skådespelaren och regissören till den uppmärksammader radiopjäsen som byggde på HG Wells science fictionskildring ”Världarnas krig”.

På söndagskvällen den 30 oktober 1938 spelades den upp, upplagd som en nyhetssändning om att rymdvarelser skulle ha invaderat den lilla staden Grovers Mill i New Jersey. En föreställning som skapade så stor panik att många amerikaner flydde sina hem, fullt övertygade om att det värsta inträffat och att jorden nu invaderats av en främmande makt.

Vad beträffar ”Bergenstoget plyndret i natt” blev den film 1928. Därefter har den getts ut i otaliga utgåvor, bland annat här i Sverige där den 1925 gavs ut med titeln ”Norrlandståget rånat i natt”. Dock har den – ännu – inte orsakat vare sig panik eller skapat någon ny påsktradition.