Redan när det blev känt att gärningsmannen i Vetlanda är av utländskt ursprung började jag fundera över vem av finrummens skribenter som skulle hinna först med ett deltagande tweet, där inte bara offren beklagas utan även gärningsmannen. Jag behövde inte vänta länge innan Göran Greider tog till orda:

”Tragedin i Vetlanda. En trasig människa attackerar med kniv oskyldiga. Vågor av sorg, oro, berättigad ilska sköljer över hela landet. Förövarens härkomst utlöser hatreaktioner. Den onda spiralen. I fjärran av ett våld hemsökt Afghanistan. Denna tid, detta våld, dessa tragedier.”

Vi känner igen språkbruket och tonen från den drapa han skrev om terroristen Mohammed Merah, som mördade sju personer varav tre barn i en terrorattack i Sydfrankrike 2012. Merah var ”söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka.”

Söndersliten. Trasig. Det var inte Mohammed Merahs fel att han mördade barn. Det var samhället som bar skulden.

Ledaren plockades snabbt bort från Dalademokraten. Kommentarerna var för hatiska, rasistiska, islamofobiska eller vad fan de nu dillade om men det var givetvis rent trams – i själva verket insåg förmodligen till och med Göran Greider själv att det var lite väl magstarkt att försvara barnamord. Men internet glömmer aldrig, och hela texten går att läsa här. Läs den gärna. Läs sedan Greiders tweet en gång till.

Även gärningsmannen i Vetlanda är ”trasig”, tror sig Göran Greider veta. Lika mycket ett offer som de människor han knivhuggit. Sannolikt ännu mer. Misshandlad av samhället, skjuten av polis, hatad av onda svenskar. Söndersliten av orättvisor och främlingsfientlighet, precis som Mohammed Merah. Utsatt och övergiven i det kalla, ogästvänliga västerlandet.

”Förövarens härkomst utlöser hatreaktioner”, skriver Greider bekymrat, som om det där med förövarens härkomst är irrelevant i sammanhanget. Det är det naturligtvis inte. Det är tvärtom i högsta grad relevant. Det är fullkomligt naturligt att det väcker hat när en gärningsman från ett annat land utför ett sådant här brott mot hela samhället. Det är så människan fungerar, oavsett vart i världen man kommer. Det handlar om en nedärvd vilja att försvara den egna personen, familjen, byn, nationen och så vidare. En attack utifrån upplevs alltid som ett hot mot samhället.

Den som inte förstår det saknar självbevarelsedrift, självkänsla, respekt för det kollektiva kulturarvet och för samhället och samhörighet med det egna folket. Den som däremot är medveten om det, men vägrar erkänna det, är en lögnare.

Vilken kategori Göran Greider tillhör är svårt att veta säkert. Han ger ofta sken av att vara bildad nog att ha grundläggande kunskaper om den mänskliga naturen, men han framstår lika ofta som direkt infantil. Det sistnämnda kan dock bero på att han är så mån om att få vara med och mingla i det massmediala finrummet att han hellre lägger vett och sans åt sidan än tvingas stå utanför och kika in. Det är plågsamt uppenbart att han tror att hans försvarstal för mördare och våldsverkare ger honom pluspoäng i de politiskt korrekta kretsar där han trivs bäst. I Sverige anses det ju finare att tänka på gärningsmän än offer, precis som det anses viktigare att skydda icke-medborgare från kritik än att skydda medborgare från våld och terror. Det är klart att Greider är medveten om det.

Jag undrar vad min morfar skulle ha sagt om han hade vaknat upp ur sin eviga sömn och läst Göran Greiders tweet eller, för den delen, drapan om Mohammed Merah. Eller nej, det undrar jag förresten inte alls. Jag vet precis vad han skulle ha sagt:

-Den där stôllen, han ä väl ingen rekti kar ändå. Dä ä synn ôm en.

Särskilt subtil var han inte, min morfar, det erkänner jag villigt. Men han var en riktig karl, som tog hand om de sina, som kände ansvar för samhället och för landet, och som visste att en riktig man står på offrens sida. Och en man som Göran Greider, som i smaklös vulgaritet osynliggör våldsoffer och sprider sitt empatilösa gift, riktat mot det svenska samhället och dess medborgare, skulle enbart ha väckt hans djupaste förakt.