HITTAT PÅ NÄTET: Slaget på Åsundens is

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget på Åsundens is eller slaget vid Bogesund utkämpades den 19 januari 1520 i Sverige på sjön Åsundens is, tre kilometer söder om Bogesund (nuvarande Ulricehamn).

En svensk styrka under riksföreståndaren Sten Sture den yngre förlorade slaget mot en dansk armé under ledning av Otto Krumpen. Sten Sture sårades dödligt, varför slaget fick långtgående konsekvenser för den politiska utvecklingen i Sverige.

Sten Sture blev skadad av en kanonkula som studsade upp från isen och träffade honom strax ovanför ena knäet, skottet dödade också hans häst. Riksföreståndaren fördes svårt sårad ur striden, och den än idag ekbevuxna platsen Skottek vid Åsundens östra strand fick sitt namn.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Tungt hade olyckan drabbat den unge Sten Sture. Nyss stod han full av hopp och ungdomsmod i spetsen för en präktig här. Nu voro hans krigare skingrade eller nedhuggna och själv låg han svag och hjälplös på sitt plågoläger. Med bitter sorg tänkte han på sin unga maka, fru Kristina, och sina små barn, som han lämnat i Stockholm. Men först och sist kretsade hans tankar kring detta: Vad månde Sveriges framtid varda? Trots plågorna ville han ej stanna, blott skynda till Stockholm och ordna dess försvar.

Men han skulle aldrig komma fram. I en släde på Mälarens is gav han upp andan. Hans bästa eftermäle är, att han under dessa hatfulla tider aldrig fläckat sitt minne med en dålig handling.

I tacksam hågkomst leva de tre Sturarne hos Sveriges folk såsom den svenska folkfrihetens försvarare. Aldrig missbrukade de sin ställning till att slå under sig en envåldsmakt, som så ofta i historien visat sig bli följden av omstörtningar i samhället. För dem var makten mera ett medel än ett mål. Den ära, som eftervärlden ägnar dem, är icke de lysande segrarnes, icke de särskilda bragdernas, om man undantager slagen på Brunkeberg och vid Brännkyrka, utan framför allt det mödosamma arbetets till Sveriges räddning och förkovran.

Läs hela kapitlet om Sten Sture den yngre här

Redaktionen