HITTAT PÅ NÄTET: Tomasdagen

Tomasmäss den 21 december, var i Sverige helgdag – en av apostladagarna – fram till 1772 då ett stort antal helgdagar ströks ur den svenska almanackan. Det fortsatte att vara en viktigt märkesdag långt in på 1900-talet.

I några delar av landet var det nu julfriden inträdde. Den som begick brott under julfriden bestraffades strängare än annars.

Ett sätt att markera julens intåg var att resa så kallade julstänger vid sin förstukvist eller på gårdsplanen. Det var avbarkade granar med några gröna kvistar lämnade i toppen, ofta ställda i kors. Dessa kallades också tomaskors.

Tomasdagen var en marknadsdag, då många gjorde inköp inför jul. ”Thomasmässodag så glad, då är det marknad i varje stad”, säger ett gammalt rim.

Öl bryggdes länge i hemmen, och en tradition var att julölet fick lov att provsmakas på Tomasdagen. ”Tomas fylletunna” kunde dagen av denna anledning kallas i folkmun.

I Nordisk familjeboks (Ugglan) artikel om aposteln Tomas nämns den kända berättelsen om Tomas tvivel på Jesu uppståndelse och om hur hans tvivel upphörde när han fick känna på Jesu sår:

Af den först omtalade händelsen ser man, att T. med orubblig troshängifvenhet är fäst vid Jesus och hans sak, ända därhän att, när medlärjungarna rygga tillbaka för lidande och död med mästaren, han utan tvekan besluter sig för att följa honom. En viss likhet företer han i detta afseende med Petrus. Men då den senare var den glödande entusiasten, som lät hänföra sig af sina känslor, var T. däremot en reflekterande och pröfvande ande, som i sitt inre måste kämpa sig till visshet, men sedan också var orubblig i sin tro och beredd att dö för den.

Missionär i Partien (Persien) och Indien:

Enligt Tomastraditionen i dess äldsta skick skulle T. ha predikat kristendomen i Partien. Längre fram visades hans graf i Edessa, där han skulle ha dött en naturlig död. I denna senare berättelse kallas han Judas Tomas och identifieras med aposteln Judas, Jakobs (tvilling-)broder. Enligt en från 300-talet härstammande sägen hade T. predikat i Indien och blifvit ofverhufvud för hela Orientens kyrka samt slutligen lidit martyrdöden, hvartill senare fogades den uppgiften, att hans kropp förts till Edessa…

Namnet Tomas är ett av de tio vanligaste mansnamnen i Sverige. Det äldsta belägget är en runinskrift från 1000-talet. År 2013 var totalt 84,493 män med förnamnet Tomas bosatta i Sverige. Den vanligaste stavningen är Thomas.

BILD: Tomas känner på Jesu sår. Målning av italienaren Caravaggio omkring 1601–1602.

Redaktionen