BITTE ASSARMO: Till minne av Lejonet från Norden

Idag minns vi Gustav II Adolf och till hans minne kan vi också passa på att avnjuta en Gustav Adolfsbakelse. Hur de ser ut, och hur populära de är, varierar lite i olika delar av landet, men vanligast är de i de städer som grundades av Gustav II Adolf, samt i de stora universitetsstäderna.

Gustav II Adolf föddes den 9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm. Han ärvde den svenska tronen efter sin fars, Karl IX, död och tillträdde vid 16 års ålder. Det var ett fattigt land han blev kung över – ett land med en svag armé som låg i krig med både Danmark, Polen och Ryssland. Men med Gustav II Adolf vid rodret förändrades allt. Den välutbildade kungen omformade både regering och armé och gjorde Sverige till en av Europas största och mäktigaste nationer. Inte undra på då att Gustav II Adolf anses vara en av världshistoriens främsta fältherrar. Han förnyade krigskonsten, vilket har gjort honom känd som ”den moderna krigföringens fader” och gett honom smeknamnet Lejonet från Norden.

Under Gustav II Adolfs ledning slöt Sverige fred med Danmark och besegrade Polen och Ryssland på slagfältet. I Ryssland erövrade han dessutom mark i både Livland och Ingermanland. När han trädde in i det trettioåriga kriget stod han på de protestantiska ländernas sida mot de katolska arméerna, som lydde under den tysk-romerske kejsaren. I slaget vid Breitenfeld slog Gustav II Adolf den kejserliga armén och var redo att erövra tronen, men han stupade i strid under slaget vid Lützen den 6 november 1632. 1633 hedrades han postumt av Sveriges riksdag med titeln Gustav Adolf den store.

Det är alltså hans dödsdag som uppmärksammas idag. Dagen har firats sedan tidigt 1800-tal och är fortfarande populär i många delar av landet, till exempel Göteborg, Uppsala och Lund. Minnesdagen har också gett upphov till Gustav Adolfsbakelsen, eller rättare sagt bakelser i plural. Det finns nämligen ingen standardiserad Gustav Adolfsbakelse utan det står varje konditor fritt att själv utforma kungabakelsen.

Enligt Wikipedia har bakelsen sitt ursprung i de små sötsaker som tillverkades till invigningen av Gustav Adolf-statyn i Göteborg 1854. Då skapade en konditor vid namn Rubenson karameller med kungens porträtt och avbildade statyn i choklad. Men vilket konditori som skapade själva bakverket står inte helt klart – många strider om den äran.

En av de konditorer som kan ha varit först var Carl Bräutigam på Bräutigams konditori i Göteborg. Han lär ha inspirerats av den tyska (katolska, får man förmoda) seden att äta speciella bakverk på helgondagar, och gjorde 1909 en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvad med sockerkaka och dekorerad med en kungabild i rosa marsipan. Och än idag dekoreras ofta Gustav Adolfsbakelsen just med en silhuett av kungens profil, antingen i marsipan eller i choklad.

2003 arrangerade Livrustkammarens vänförening, tillsammans med Gastronomiska Akademiens vänförening och radioprogrammet Meny, en tävling för att försöka skapa en standardiserad Gustav Adolfsbakelse. Det vinnande bidraget, signerat Petra Gunnarsson från Trollhättan, var en skapelse gjord på sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm och hallongelé och dekorerades med tre chokladtrianglar som bildar en krona. Den nya bakelsen har dock inte fått någon större spridning på landets konditorier och därför kan man fortfarande bli överraskad när man kommer till konditoriet för att köpa sin kungabakelse.

Vilken bakelse man avnjuter till Lejonets minne spelar dock ingen större roll. Huvudsaken är att man ändå minns den store svenske kungen. Det har aldrig varit viktigare att minnas den svenska historien än i dessa historielösa tider. Så för min del blir det definitivt ett besök på konditoriet. Och eftersom covid-19 fortfarande kastar sin skugga över vårt sociala liv så tänker jag avnjuta den hemma, med mitt eget starka och goda kaffe till.

Bitte Assarmo