MOHAMED OMAR: Antirasisterna bryr sig inte om svarta liv

Ett av offren för jihadkrigaren i kyrkan i Nice i Frankrike var Simone Barreto Silva. Hon var en 44-årig trebarnsmor. Hon var en svart kvinna.

”Säg till mina barn att jag älskar dem”, var Simones sista ord.

Black Lives Matter demonstrerade och gjorde upplopp i USA efter att George Floyd dödades vid ett polisingripande. Svarta liv räknas! Eftersom polisen var vit och Floyd svart kunde de hävda att det var ett rasistiskt hatmord.

De så kallade ”antirasisterna” i Sverige inspirerades av demonstrationerna och gick ut på gator och torg här också. Sverige är, menade de, liksom USA, präglat av ”strukturell rasism”.

Men när Simone Barreto Silva dödades var det helt tyst. Inte en vänstersjäl på gator och torg. Räknas inte svarta liv?

George Floyds ansikte syntes överallt. Hur många medier har visat Simone? De ”seriösa” medierna vill kanske undvika att väcka för starka känslor. Man kanske är orolig för att sådana känslor ska underblåsa den så kallade ”islamofobin” och därmed även öka missnöjet med den muslimska massinvandringen.

Black Lives Matter höll upp skyltar med orden: ”Silence is violence”. Det betyder att den som är tyst stödjer våldet. Hur ska man tolka vänsterns tystnad om slakten i Nice?

Sannolikt är det tyst på vänsterkanten eftersom den inte kan utnyttja Simones död. Det finns inget att vinna på att gå ut och demonstrera och göra upplopp.

Medkänsla med Simone kan i stället hjälpa så kallade ”islamofober”. Då passar det att stänga sina hjärtan i stället för att öppna dem.

När man anklagar vita för rasism finns det pengar att tjäna. Ja, man kan göra karriär. Antirasism är big business i västvärlden. En driven antirasist kan dra in en vanlig månadslön på ett enda föredrag.

Dessutom kan det vara farligt att protestera mot islamismen. Antirasisterna vill nog hellre, när de är ute och demonstrerar, möta svenska, gråtande och knäböjande kvinnopoliser än fanatiska och arga, muslimska jihadmän.

De antirasistiska entreprenörerna är beroende av att det finns nya exempel på rasism. Därför får de göra även dödsfall som inte har något med rasism att göra, som George Floyds, till en anledning att bekämpa de vitas rasism med skattepengar.

Det är förmodligen därför den minst rasistiska delen av världen, västvärlden, också är den del av världen som har mest antirasism.

Hur ser den skattefinansierade, antirasistiska kampen ut? Jo, de heroiska kämparna demonstrerar inför snälla poliser, håller välbetalda föredrag, skriver texter och anordnar dyra utbildningar.

Det är en betydligt bekvämare tillvaro än att jagas av jihadister. Därför räknas bara svarta liv när man kan skylla på vita, men inte när de slaktas av ”rasifierade” jihadister.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Mohamed Omar