Det är mycket floskler nu för tiden. Med floskel menar jag ett uttryck eller ett begrepp som är oprecist nog att kunna tolkas på olika sätt och som i allmänhet har en inneboende tendentiös agenda. ”Allas lika värde” är en typisk floskel. (Den floskeln ingår i den överordnade floskeln ”Värdegrunden” som jag utan resultat utmanade på duell här för fyra år sedan.) Allas lika värde betyder egentligen bara att du ska sluta klaga på invandringen och i stället hålla truten och betala skatt.

Jag undrar ofta om de politiker och andra som hoverar sig med sådana högstämda floskler kan ta sig själva på allvar eller om de bara yttrar sig i tjänsten. Skolverket tycks ha huvudansvaret för Värdegrunden så jag antar att myndighetens personal ställer in sig i ledet för inkomstens skull. Det är nog som att ta på sig en uniform. Fast de kanske korsar fingrarna bakom ryggen eller skickar varandra knipsluga blickar som för att göra virtuella citattecken i luften när de exercerar begreppen.

En annan modern floskel är ”Försiktighetsprincipen”. Före 1992 förekommer begreppet bara två gånger hos herr Google och då i samband med tillgångsvärdering i företag. År 1992 gjorde den moderna varianten av principen sitt inträde i världshistorien genom Riodeklarationen om miljö och utveckling. Sedan dess har den nästan helt ockuperat miljötänkandet och börjat sprida sig över andra samhällsområden. Den stora frågan är om de som anför försiktighetsprincipen verkligen menar vad de säger och om de i så fall kan ta sig själva på allvar. Så här definieras försiktighetsprincipen i Miljöbalken 2 kap. 3 §:

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Då tänker jag på den svenska försvarsmaktens 150 man starka underrättelseförband i Mali. Där kan man snacka om risk för skada eller olägenhet för människors hälsa. Enligt försiktighetsprincipen är det bara för överbefälhavaren att ta hem sina militärer ögonaböj.

Kanske måste man lägga ned hela försvaret. Å andra sidan är risken inte akut eftersom vi inte är i krig så försvaret kan kanske tillfälligt få dispens från försiktighetsprincipen. Dispensen kan på inga villkor fortsätta att gälla om krigsfara uppstår.

Något motsvarande förfarande kan dock inte tänkas när det gäller Polismakten. Den måste genast upplösas och hemförlovas. I varje fall måste den nyinvigda polisstationen i Rinkeby stängas eftersom poliserna inte utan olägenhet för sin hälsa törs resa till och från arbetet utan eskort. Alternativt skulle man kunna försluta byggnaden upp till tre våningars höjd så att ingen kan ta sig vare sig in eller ut och låta personalen evakueras vid arbetsdagens slut med hjälp av helikoptrar på taket. För att skydda byggnaden nattetid skulle väktare kunna anlitas fram till dess att poliserna återvänder med sina morgonhelikoptrar.

Även apoteken måste stängas då felmedicineringar ej sällan förekommer och det händer att folk tar livet av sig med överdoser av sömnmedel. Som särskild skyddsåtgärd bör även sjukhusen slås igen tills ny teknik tagits fram eftersom de försiktighetsmått som hittills tillämpats inte räckt för att stoppa stafylokocker och andra vårdframkallade och potentiellt dödliga olägenheter.

För alla eventualiteters skull bör man nog lägga ett tillfälligt moratorium på nya födslar. Dels riskerar åtskilliga nyfödda att gradvis utvecklas till gängkriminella mördare, dels vore det fördelaktigt för många rödlistade arter om människan drog sig tillbaka. På sikt skulle även koldioxidutsläppen gå ned.

När osäkerhet föreligger om något är farligt ska det definieras som farligt och därför förmås att upphöra. Människolivet är farligt i bemärkelsen att alla människor till slut dör. Enligt försiktighetsprincipen bör alla människor därför tagas av daga redan nu.