HITTAT PÅ NÄTET: Håtunaleken

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Håtunaleken ägde rum 1306 och var del av en utdragen konflikt mellan kung Birger Magnusson och hans två yngre bröder hertigarna Erik och Valdemar. Händelserna har fått sitt namn från Håtuna kungsgård där de började den 29 september 1306.

Håtuna kungsgård låg vid Mälaren i Håtuna socken i Uppland.

Birger Magnusson, född 1280, död 31 maj 1321, var Sveriges kung 1290–1318. Han var son till Magnus Ladulås, som var Sveriges kung 1275–90, och Helvig av Holstein. Birger var sonson till Birger jarl och tillhörde därmed Bjälboätten, den stormannaätt som i fyra generationer hade – och stred inbördes om – makten i Sverige.

Om Håtunaleken liksom Nyköpings gästabud berättas i Erikskrönikan.

Erikskrönikan är en medeltida rimkrönika som redogör för Sveriges politiska historia under cirka hundra år. Erikskrönikan är skriven på knittel och omfattar i sin äldsta version 4543 versrader. Författaren är okänd men olika omständigheter har ansetts antyda att han bör ha varit en drotsen Mats Kettilmundsson närstående person. Den senaste teorin är dock att det i stället är lagmannen Birger Persson, den heliga Birgittas far, som är krönikans tillskyndare.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Magnus hade liksom fadern givit hertigdömen åt sina yngre söner. Även i denna brödrakrets var den blivande konungen svag. Han hette Birger. Den andre i ordningen, hertig Erik, var en fulländad riddare. Han var fager att skåda, ädelt och höviskt förde han sig, tapper var han i faran. Men var det fråga om att vinna makt och ära, så var han utan samvete. Snart började förhållandet mellan konungen och hans bröder betänkligt likna det, som rått mellan deras fader och dennes äldre broder. Erik förband sig med sin yngre broder, Valdemar, mot Birger. Men så länge denne hade Torgils’ kraftiga stöd, kunde hertigarne ingenting uträtta.

Fortsätt läsa Grimbergs berättelse här

BILD: Porträtt av kung Birger i Sankt Bendts Kirke i Ringsted i Danmark, där han är begravd.

Redaktionen